Måndag – hållbarhet och portföljtankar

Godmorgon! Förra veckan låg jag hemma med denguefeber, som tur var bara en mild variant så jag är på benen igen. Trist att inte kunna komma tillbaka till jobbet direkt efter Sri Lanka men å andra sidan skönt att jag slapp den värsta sorten av tropisk feber.

Ni missade väl inte mitt inlägg i samarbete med Trine igår förresten? Om ni fyller i koden ”ANNA2018” får ni även €10 vid er första investering. Minsta belopp att investera är €25. 

Den här veckan och även veckan därefter händer en hel del grejer. Min partner från NYC är på ingång till Stockholm och vi ska börja med att snacka hållbarhet, machine learning och big data i EFN Börslunch idag. Jag tänkte även passa på att dra mitt case för varför H&M är intressant runt 70-90 kronor (eller lägre), missa inte det!

På tal om partner från New York och investeringar så har jag ett litet dilemma. Jag tittade på Arabesque S-ray (som vi kommer prata mer om i Börslunch idag och i några avsnitt Feminvest Direkt framöver) och såg att Diös Fastigheter som jag äger inte presterar bra varken på ESG eller GC (hållbarhet och korruption) jämfört med andra bolag i samma bransch. Bolaget har presterat bra rent finansiellt sen jag köpte aktier men samtidigt finns det en stark korrelation mellan hållbara bolag och hög riskjusterad avkastning och jag vill att de bolag jag äger aktier i ska vara just det – hållbara.

Här ser ni, med dagsfärsk data, att Diös hamnar ganska långt ner. Jag älskar det här verktyget förresten. Här kan man söka på nästan 7000 noterade bolag (globalt) och se hur de presterar på ESG- och GC. Viktigt dock att inte fatta investeringsbeslut enbart på en parameter utan sen även lägga på finansiell analys, men mer även om det lite längre fram. Verktyget hjälper i alla fall mig att sålla bort bolag som då ändå inte blir intressanta (som nu till exempel Diös).

Ett annat lite roligare exempel som också ligger i min portfölj är Balder. Under snittet som ni kan se – MEN – som har ett momentum på ESG-sidan. Vad betyder det, undrar ni? Jo, Balder har de senaste sex månaderna ökat sin ESG-scoring med 32 procent(!). Hållbarhetstillväxt med andra ord.

Vad gäller Diös kontra Balder så var mitt främsta syfte med fastighetsbolag att vara exponerad mot hyresbostäder och där har Balder en mycket större övervikt än Diös som (även om de är verksamma i helt andra orter än till exempel Stockholm) främst är exponerad mot kommersiella fastigheter.

Tänk om man kunde använda det här verktyget för att ta fram en fond men som även lägger på finansiell analys, gärna både FA och TA… Den får gärna allokera mellan likvida medel och aktier också, för att minimera draw down. Tänk att få vara med och lansera en sådan med ett riktigt superteam. Tänk om det dessutom redan fanns typ tre års track record där fonden presterat bra. Vilken dröm va? 😉

Vi ses i rutan kl 11:45 hos EFN.

/A

Investera i solenergi med Trine

I samarbete med Trine

För några månader sedan gästade Trines VD och grundare Sam Manaberi mig i Feminvest Direkt-studion. Vi diskuterade deras filosofi ”people, planet och profit” och hur dessa tre grundstenar hänger ihop. För er som inte sett avsnittet, kika här.

Det var när grundaren Sam Manaberi hade slutat som försäljningschef i Nordamerika för Bosch, där han bland annat var med och lanserade en fond för solenergi på 100 miljoner dollar som han bestämde sig för att starta upp Trine. Idén är lika enkel som fördelaktig för samtliga inblandade parter. Teamet bakom Trine märkte att en stor del av svenskarnas sparkapital låg på sparkonton utan ränta samtidigt som det fanns många små och medelstora företag i Kenya och Tanzania som arbetar med solenergi men har  svårt att få lån av bankerna, trots att behovet av elektricitet är stort (över 1 miljard lever utan el idag!).

Idén är en investeringsplattform där privatpersoner enkelt kan investera pengar i solenergi. Konkret handlar det om att Trine förmedlar pengarna vidare till utvalda entreprenörer som driver solenergiprojekt i tillväxtländer, främst i Afrika.

Hittills har Trine alltså förmedlat € 2 788 888 som lett till att 220 790 personer har fått tillgång till ren energi. Med andra ord fungerar det, häftigt va?

Så hur gör man om man som investerare vill vara med och investera samtidigt som man bidrar till att hjälpa människor att få tillgång till ren energi?

Börja med att starta ett konto på Trine, klicka på bilden ovan för att komma dit. Det räcker med att du signar upp med din e-mail! I första steget kan du välja om du vill investera månadsvis eller vid ett tillfälle samt välja den kampanj du vill investera i. I översikten ovan ser man också enkelt hur många personer som kommer att få tillgång till ren energi, hur mycket koldioxidutsläppet minskar men även såklart förväntad avkastning och löptid på investeringen (i det här fallet 6 % på totalt 12 månader).

När du valt vilket projekt du vill investera i så får du i nästa steg välja belopp. Om ni fyller i koden ”ANNA2018” som i bilden ovan får ni även €10 vid er första investering. Minsta belopp att investera är €25. Ett smidigt sätt att se så att det fungerar helt enkelt.

När ni valt belopp så kan ni även se till höger på sidan när utbetalningarna förväntas komma in och hur stora de förväntas vara.

Kom ihåg att investeringar är förknippade med risk och att även i detta fall rekommenderar jag att sprida sina risker. Antingen genom att placera i flera olika projekt hos Trine eller genom att använda Trine som ett komplement till sina övriga placeringar!

/A

I samarbete med Trine

Värdeskapande eller konsumtion?

Katten på bilden var den som sprang efter oss på stranden förra veckan. Den hade, som ni ser, gigantiska tassar i relation till resten av kroppen vilket fick mig att tänka på människors belåning i relation till sin inkomst. Katten är alltså en kreditbubbla.

Problemet är att vi, när vi upplever att vi har större tillgångar, tenderar att spendera och konsumera mer, även om det egentligen bara handlar om att vår bostad ökar i pris. I takt med stigande bostadspriser så belånar vi våra bostäder för att frigöra kapital att konsumera. Hur många känner du som antingen belånat upp sin bostad för att kanske köpa en bil eller för att renovera? Så länge bostaden fortsätter att stiga i pris och räntorna är låga är du förhållandevis säker men om räntor höjs, vilket kan leda till att många tvingas sälja sina bostäder för att de inte har råd att bo kvar och bostadspriserna således faller kan det sluta med att du står med en nettoskuld efter att din bostad är såld.

Peter Schiff förklarar i boken ”How An Economy Grows And Why It Crashes” att det finns fyra sätt att hantera överskott av pengar (eller annat för den delen). Du kan 1) spara dem och lägga dem på hög eller 2) konsumera dem i samma takt som de kommer in, 3) ta risk genom att investera dem och 4) ta risk genom att låna ut dem.

Som kapitalinnehavare har du här ett val. Beroende på vilket av dessa fyra alternativ du väljer så är det mer eller mindre värdeskapande för dig, för andra eller för samhället. Första alternativet, att spara dina pengar är det absolut säkraste. Här finns en garanti för att du inte förlorar någon del av kapitalet men å andra sidan kommer det inte att växa heller, oavsett vad så har du dock precis det du lagt undan för framtiden om kapitalet behövs då. Om du istället väljer att konsumera ditt kapital i samma takt som det kommer in så kan du hitta kortsiktig njutning men förlora den långsiktiga säkerheten (tänker t ex här på att en av fem svenskar inte klarar av en oförutsedd utgift på över 8 000 kronor utan att ta lån). Om du istället investerar pengarna så finns möjligheten att se dem växa på lång sikt men också risken att bli av med delar eller hela sitt kapital. Sista alternativet, utlåning, är också ett sätt att sätta kapital i rörelse och samtidigt ta risk. Jag tänkte att vi skulle kolla närmre på hur Schiff kategoriserar kategorin för utlåning.

Det finns lån i olika kategorier. Du kan låna ut pengar till företag (eller personer) som är i behov av kapital för att ha möjligheten att bygga något värdeskapande. Att investera i start ups är ett klassiskt exempel på hur du som investerare kan riskera kapital för att andra ska ha möjlighet att kunna bygga något som eventuellt kan generera avkastning till dig i framtiden. Den här typen av lån kategoriserar Schiff inte så konstigt som ”företagslån”.

Konsumtionslån däremot, skapar inget långsiktigt reellt värde som kan generera avkastning. Tyvärr är detta ändå ett av de absolut vanligaste lånen som tas av privatpersoner idag. Att låna pengar för att konsumera skapar på sikt kreditbubblor.  När du som privatperson ska ta ett lån, tänk noga efter en extra gång och fundera på om det skapar ett reellt värde eller om det i själva verket handlar om dålig ekonomisk planering från din sida.

Den tredje typen av lån enligt Schiff är så kallade ”akutlån”. Alltså om något oförutsett sker som kräver lån för överlevnad (rent krasst). Den här typen av lån är inte heller direkt värdeskapande men å andra sidan är det en nödvändighet om det behövs.

Hur tänker ni kring belåning?

/A

Kunder, konsumenter och konsumister

Jag har ett litet tag letat efter en ring. Jag bär inte så mycket smycken och vill ha ett par tidlösa, fina smycken som jag aldrig behöver ta av mig. Jag fick ett halsband med pavéhjärta med diamanter av Micke i julklapp (ironin i att han tycker att diamanter är värdelösa och att världen är inlurad i en diamantbubbla, hehe) och nu köpte jag en ring med safirer här nere i Sri Lanka. Just safirer, rubiner och till viss del diamanter är mycket billigare här nere, så jag fick ett pris som motsvarade en tiondel mot om jag hade köpt ringen i Sverige.

Många grattade oss till ”förlovningen”, men tyvärr var det ingen som friade utan bara min plånbok som blev lite tunnare.

På tal om att köpa saker så tänkte jag utveckla det jag skrev i mitt blogginlägg om olika sektorer och branscher att titta på i en tillväxtmarknad. Där skrev jag att när våra bostäder stiger i pris upplever vi att vi har mer pengar även om vi inte hade tänkt sälja bostaden. Detta leder till mer konsumtion för pengar som vi inte har och det skapas till slut en kreditbubbla.

Men låt oss börja med begreppen ”kunder”, ”konsumenter” och ”konsumister”. Det sistnämnda ordet använder vi oss av hemma men vi tror att vi hämtat det från Alexander Bard, jag tänker i alla fall inte ta någon cred för ordet. När man läser marknadsföring så delar man upp ”kunder” och ”konsumenter”. Enkelt förklarat innebär ”kunder” den grupp som köper produkten och ”konsumenter” den grupp som använder produkten. För att lyckas med sin marknadsföring så måste man alltså nå både kunder och konsumenter. Eftersom grupperna kan skilja sig åt (”kunden” kan vara segmentet småbarnsföräldrar och ”konsumenten” deras barn) är det viktigt att hitta en balans i sin kommunikation för att nå båda.

Konsumister” däremot är en grupp människor som lever för att konsumera – alltså handla för handlandets skull. Känner du igen fenomenet att handla kläder eller prylar så fort du fått lön eller sista veckan innan den 25:e varje månad tycka att det sinar på kontot? Att vara en konsumist handlar om att handla utan att vare sig tänka på konsekvenser eller planera sina köp.

Vårt samhälle och vår ekonomi är dessvärre uppbyggd på den senare kategorin. Vi blir indoktrinerade i att konsumtion är lika med lycka. Första boken jag läste i år var ”How An Economy Grows And Why It Crashes” av Peter Schiff. Den går steg för steg igenom, precis som titeln avslöjar, hur en ekonomi byggs upp och vilka faktorer som senare gör att ekonomin kraschar. Jag kommer att skriva ett blogginlägg om just det, och med hjälp av Peter Schiff, gå igenom steg för steg (också kopplat till vilka sektorer man kan titta på i en tillväxtmarknad) hur det går till när en ekonomi växer och hur vår konsumtion utan eftertanke (möjliggjort av politiker som premierar belåning framför sparande och investeringar) till slut leder till att ekonomin likt 2007-2008 faktiskt fallerar.

Är du, eller har någon gång varit, fast i ”konsumistfällan”?

/A

Negombo

Vi tog en taxi ungefär en timme från Colombo idag. Vandrade runt på stranden (jag sprang raka vägen ner i havet med klänning på) och spenderade sedan flera timmar på ett litet café där vi drack färskpressad juice och blev förföljda av en väldigt liten kattunge med väldigt stora tassar som fick sån separationsångest när vi gick att den hängde efter och sen klättrade upp på mina ben och la sig i mitt knä (<3). Djur är livet alltså. Sent på eftermiddagen började det regna och vi spenderade solnedgången inne i en restaurang med utsikt över havet med bellinis och smårätter innan vi tog en taxi tillbaka till Colombo för att nu, i skrivande stund, ha utsikt över staden som sista bilden, dricka iskall öl och emellanåt hoppa ned i den varma poolen. Livet alltså, den buffé av lycka du bjuder på.

/A

Tankar om sanningar och verkligheten.

Imorse vaknade jag ganska tidigt men bestämde mig för att jag var trött och somnade om i två timmar till. Semester. Resan hit handlar såväl om att vara ledig som reflektion och jag gillade därför verkligen citatet på väggen på det lilla café i en gränd som vi besökt ett par gånger under dagarna vi varit här.

Jag tänker inte helt osökt på min ”bikiniskandal” även om det verkligen egentligen inte rör mig i ryggen. Någon kommenterade att jag behövde försöka se mig själv ur ett större sammanhang och därmed reflektera över vilken makt jag har med tanke på reaktionerna på inlägget med min kropp i bikini. Jag håller dock inte med. Makten ligger inte alls hos mig. Makten ligger hos de (i det här fallet) kvinnor som i det här fallet tog sig rättigheter att berätta för mig att bilden var fel för att det var en kvinnokropp i en bikini. Makten ligger hos de människor som tar sig friheten att bestämma över andra individer, som tycker att de vet bättre än någon annan. Makten låg aldrig hos mig. Jag fick den fråntagen från mig (kanske bör mynta womensplaining) av andra kvinnor som där och då bestämde vem jag var och hur min profil bör se ut.

Du ska föreställa en stark kvinna som tar ansvar för sin ekonomi.

Kan man som kvinna, som tar ansvar för sin ekonomi – och dessutom hjälper andra – inte få bära bikini? Måste andra alltid ta sig rätten att peka med hela handen så fort något sker som inte är helt inom ramarna för deras världsbild? Måste andra kategorisera mig? Om en ansvarstagande kvinna inte får synas i bikini, betyder det då om man vänder på det, att en kvinna som postar bilder på sig själv i bikini, inte får ta ansvar, göra karriär, bli framgångsrik?

Genom att först skapa fack och sedan kategorisera andra människor enligt dessa så fråntar vi deras rätt att vara just det, sig själva. Eftersom alla har en egen verklighet och en egen uppfattning av världen så innebär det att det inte finns en absolut sanning. Vad som är upp för mig är ned för dig. Om du kräver att andra ska förstå din sanning så måste du också respektera andra människor.

Men om du nu är så fyrkantig att allt måste placeras i olika mappar så får du helt enkelt skapa en egen mapp för mig. Du kan kalla den ”fuck you”.

/A

Spaning från Sri Lanka

Ingen resa är fulländad utan en riktig lynchspaning, eller hur? Här i Colombo håller de just nu på att bygga en konstgjord ö, projektet kallas ”Colombo Financial Centre” och är precis som det låter ett projekt för att bygga ett nytt finanscenter i Colombo.

Just nu ser projektet ut ungefär så här. Som en hög med sand.

Den här ön väntas ge över 83 000 jobb i olika sektorer när den står färdig (då har vi inte ens räknat med de arbetstillfällen som skapas i samband med byggandet). Jag tänkte därför att vi ganska enkelt förklarat och kortfattat kunde kolla på i vilken ordning man kan titta på två olika sektorer i ett land under tillväxt.

Det första som krävs för att kunna bygga något är monetära medel, alltså pengar. Därför är den första sektorn som är intressant för ett land under tillväxt just banker. Banker krävs i alla länder, inte minst för lån till privatpersoner och företag för att de ska kunna bygga bostäder, kontor, butiker etc.

När företag via banker då har tillgång till lån möjliggör det investeringar i byggprojekt, vilket innebär att om man utifrån, som investerare, tittar på en tillväxtmarknad som helhet ser att banksektorn vid det här laget är dyr så kan nästa sektor i ledet att titta på vara just byggsektorn. Viktigt att tänka på här är dock att det inte är säkert att det är just lokala byggföretag som vinner upphandling för projekt som ovan utan att man om man ser att byggföretag fortfarande har en relativt låg multipel bör titta efter vilka företag som faktiskt är anlitade. Köp alltså inte alla lokala byggföretag och hoppas att det är de som får bygga i slutändan.

Colombo Port City

Efter bank- och byggsektor kommer även såklart alldagligvaror och senare sällanköpsvaror- och tjänster. För det är nämligen så att när en ekonomi rullar och människor upplever att de har tillgångar (ja, upplever, för även om vi bor i en bostad som vi inte tänkt sälja och priset på bostaden stiger så tenderar vi att konsumera mer, bl a på lånade pengar som vi inte hade haft tillgång till om bostadspriset inte ökat, för att vi känner oss rikare) så ökar efterfrågan på just sällanköpsvaror- och tjänster.

Det här är inte ett facit för HUR man ska analysera ett lands ekonomi men just banksektorn är i princip alltid rätt att börja titta på om man är nyfiken. Sen får man inte glömma att värderingar ser olika ut i olika länder, så en bank som med västerländska mått hade sett dyr ut kan lika gärna vara ett kap i en annan del av världen.

Med det sagt spelar det inte så stor roll hur bra min spaning är för även om jag hade hittat typ en ETF med exponering mot den lankesiska byggsektorn så hade jag förmodligen ändå inte kunnat köpa den nu efter MiFID II. Jag får helt enkelt bevaka marknaden och låtsas vara lite bitter om jag har rätt i min semesteranalys!

/A

Monsun i Colombo

Det är ganska mycket smog i Colombo vilket gör att sikten är ganska dålig. Därför tyckte vi att det var helt fantastiskt när himlen sprack upp och vi kunde se havet från takterrassen… Det höll i cirka fem minuter innan himlen öppnade sig och regnet öste ned över oss på terrassen. Väldigt mysigt!

Annars gör vi inte så mycket. Jag har ju skrivit klart ena boken (min och Linnéas) och skickat in till förlaget. Sen varvar jag nästa bokprojekt (deadline i maj) med läsande och sen en hel del snack om livsfilosofi, mening och syfte med livet, jaget och mer därtill.

Jag har också bränt mig, jättemycket. Micke skrattade när jag la mig i solen igår. Inte för att jag klagar alltså, jag lever alltid med mina konsekvenser. Idag har jag däremot flera lager spf 50 och har hållt mig i skuggan! Efter de hittills ganska få dagarna här är vi i alla fall mer säkra än någonsin på att Sverige kanske inte är landet vi vill spendera majoriteten av året i. Vi har redan lagt upp en plan och jag kommer berätta mer längre fram om att vi redan senare i år kommer att ”provbo” i Frankrike under några månader.

/A

Högre riskaptit efter lång period utan korrektion

Vilken storm det blev igår efter min bikinibild. Det tråkigaste är inte det faktum att man tydligen gick miste om det otroligt nyttiga som stod i blogginlägget utan att jag fick höra att jag förminskar kvinnor när jag lägger all min vakna tid på att arbeta med jämställdhet och på riktigt har varit med och byggt upp ett forum där idag nästan 100 000 kvinnor delar med sig av ekonomiska tips. Min take på hela situationen är dock att jag tänker visa att en stark kvinna (enligt min definition) inte viker sig för andras åsikter när det inte stämmer överens med min egen idé om vad som är rätt eller fel.

Dagens kontor i Colombo

Nu släpper vi det och fokuserar på viktigare saker. 

Jag har tidigare skrivit om risk och framförallt fenomenet med att ju längre tid som gått sedan en korrektion – desto högre riskaptit. Det betyder alltså att vi är mer benägna att ta högre risk när marknaden de facto är mer riskfylld. I min och Linnéas bok som släpps i april så har jag ägnat ett kapitel åt just risk, där jag behandlar problematiken kring myten om att relationen mellan risk/avkastning skulle vara linjär. Igår läste jag den här artikeln på ZeroHedge där de skriver två saker:

  1. S&P (amerikanska aktieindex) passerar snart rekord i antal dagar utan korrektion på minst 5 procent. Tidigare rekordet på 409 dagar är från år 1959.
  2. Samtidigt slår vi även rekord i riskaptit. Investerare har aldrig tidigare varit så benägna att ta hög risk på börsen som nu.

Källa: BofA Merrill Lynch US Equity & Quant Strategy, S&P

Vad betyder egentligen det här? En väldigt enkel förklaring är att vi lätt glömmer. Ju längre tid som börsen fortsätter upp, desto mer glömmer vi bort det faktum att den inte bara kan, utan kommer att, gå ner igen. Dessutom ökar sannolikheten för att börsen ska gå ner ju längre tid som gått sen den hade en korrektion senast. Vi talar ofta om psykologin under en börskrasch, att vi underskattar hur vi reagerar rent psykologiskt. Det som faktiskt händer när vi ser en korrektion är att investerare säljer på grund av rädsla. Efter en korrektion ser vi alltid en lägre riskaptit än tidigare.

Det är inte endast S&P som slår rekord i antal dagar utan en korrektion om minst 5 procent. Även MSCI World Index är just nu inne på en rekordlång streak utan en korrektion på > 5 procent.

Som investerare är det därför extra viktigt i ett läge som detta, att söka sig till andra tillgångsslag som har lägre värdering i relation till sig själva. Alltså leta efter något som har större uppsida än nedsida, och just nu är inte det aktier. Hitta därför en balans i din portfölj genom att bestämma dig för hur stor risk du är villig att ta. Frågor du behöver ställa dig är:

  1. Om börsen går ner 50 procent; är du beredd att ta risken att din portfölj också gör det?
    1. Om ja – anpassa din portfölj efter en exponering mot 100 procent aktier. T ex globala indexfonder som du månadssparar i.
    2. Om nej – hur diversifierar du din portfölj för att skapa en hedge mot nedgång?

Det jag skriver ovan handlar väldigt mycket enligt både Ray Dalios devis att ”förvänta sig det oväntade” och Howard Marks idé om att du måste skapa en process och strategi för varje möjligt utfall, inte enbart det som är mest sannolikt.

Hur har du anpassat din portfölj inför en möjlig nedgång?

/A