Att rebalansera portföljen betyder att du säljer det som har ökat mest och köper det som har halkat efter, så att fördelningen mellan till exempel aktier och räntor blir densamma som du bestämde från början. Syftet är inte att öka avkastningen utan att hålla risken på den nivå du har valt. De flesta behöver inte … Läs mer
Att månadsspara i aktier betyder att du köper aktier för ett fast belopp varje månad, oavsett hur börsen går. Du köper då både när kurserna är höga och när de är låga och behöver inte försöka pricka rätt tidpunkt. Det viktigaste att räkna på är kostnaden: med små belopp kan courtaget bli en stor andel … Läs mer
De vanligaste misstagen på börsen handlar sällan om att välja fel aktie. Oftare handlar de om att sakna en plan, att lägga för mycket pengar i ett enda bolag, att köpa och sälja i fel läge av känslomässiga skäl och att betala mer i avgifter än nödvändigt. Den goda nyheten är att de flesta av … Läs mer
Grahamtalet (engelska Graham number) är ett värderingsmått som anger det högsta pris en försiktig investerare bör betala för en aktie enligt Benjamin Grahams principer. Det räknas ut som roten ur 22,5 × vinst per aktie × eget kapital per aktie. Ligger aktiekursen under Grahamtalet uppfyller aktien Grahams krav på både P/E-tal och P/B-tal. Snabba tips … Läs mer
Magic formula är en investeringsstrategi från Joel Greenblatt som rangordnar aktier efter två nyckeltal: hur billiga de är i förhållande till rörelseresultatet och hur lönsamt de använder sitt kapital. De bolag som har bäst sammanlagd placering köps i lika stora poster och behålls i ungefär ett år. Tanken är att köpa bra bolag till låga … Läs mer
Kellykriteriet är en formel som räknar ut hur stor andel av kapitalet du ska riskera per affär för att kapitalet ska växa så snabbt som möjligt på lång sikt, givet att dina antaganden om vinstchans och utfall stämmer. Formeln är f = p − (1 − p) ÷ b, där p är sannolikheten att vinna … Läs mer
GAV (genomsnittligt anskaffningsvärde) är det snittpris du har betalat per aktie, courtage inräknat. Du räknar ut det genom att dela den totala anskaffningsutgiften med antalet aktier du äger: GAV = (summa köpbelopp + courtage) ÷ antal aktier. Har du köpt 100 aktier för 200 kr och senare 50 aktier för 160 kr, och betalat 39 … Läs mer
Med en belåningskalkylator ser du hur mycket du kan låna med dina aktier och fonder som säkerhet, hur hög din belåningsgrad blir och hur långt portföljen kan falla innan banken kräver att du sätter in pengar eller säljer. Belåningsgraden räknas som lån ÷ portföljens värde, och ditt belåningsutrymme är portföljens värde gånger värdepapprens belåningsvärde. Äger … Läs mer
Sharpekvoten visar hur mycket avkastning en placering har gett utöver den riskfria räntan för varje enhet risk den har tagit. Du räknar ut den som (avkastning − riskfri ränta) ÷ standardavvikelse. En fond som har gett 10 % per år med en standardavvikelse på 16 %, när den riskfria räntan är 2 %, får Sharpekvoten … Läs mer
Uppsidan till en riktkurs är hur många procent aktien skulle stiga om den nådde riktkursen. Du räknar ut den som (riktkurs − aktiekurs) ÷ aktiekurs × 100. Står en aktie i 200 kr och en analytiker har riktkursen 240 kr är uppsidan 20 %. Ligger riktkursen under dagens kurs talar man i stället om en … Läs mer
Yield on cost (YOC) är utdelningen du får i procent av det du själv betalade för aktien. Du räknar ut det som årlig utdelning per aktie ÷ ditt anskaffningsvärde per aktie × 100. Köpte du en aktie för 100 kr och bolaget i dag delar ut 6 kr per år är din yield on cost … Läs mer
Risk/reward (risk/belöning) jämför hur mycket du kan förlora i en affär med hur mycket du kan vinna. Du räknar ut det som möjlig vinst ÷ möjlig förlust. Köper du en aktie för 100 kr med en stop loss på 95 kr och ett kursmål på 115 kr riskerar du 5 kr för att kunna tjäna … Läs mer
Positionsstorlek är hur mycket du köper i en enskild affär. Ett vanligt sätt att räkna ut den är att utgå från hur mycket du är beredd att förlora om affären går fel: antal aktier = (kapital × risk i procent) ÷ (köpkurs − stop loss-kurs). Exempel: med 100 000 kr i kapital och 1 % risk … Läs mer
När du säljer aktier i en vanlig aktiedepå betalar du 30 % skatt på vinsten. Vinsten är försäljningspriset efter courtage minus omkostnadsbeloppet, det vill säga vad aktierna kostade inklusive courtage. Exempel: köper du 100 aktier för 150 kr och säljer dem för 210 kr, med 39 kr i courtage vid både köp och försäljning, blir … Läs mer
Fondavgiften dras automatiskt från fondens värde, så du får aldrig någon faktura. En avgift på 1 % per år låter lite, men eftersom den tas ut varje år på hela beloppet växer kostnaden med sparandet. Med 100 000 kr i startkapital, 1 000 kr i månadssparande och 7 % avkastning före avgifter i 30 år blir skillnaden … Läs mer
Real avkastning är avkastningen efter att inflationen har räknats bort, alltså hur mycket mer du faktiskt kan köpa för dina pengar. Den nominella avkastningen är den du ser på kontot. Är den 7 % ett år när inflationen är 2 % har köpkraften ökat med ungefär 4,9 %, inte 7 %. Exakt räknar man så … Läs mer
Regeln om 72 är en tumregel för att snabbt räkna ut hur lång tid det tar för pengar att fördubblas. Du delar 72 med den årliga avkastningen eller räntan i procent: antal år ≈ 72 ÷ årlig avkastning. Med 6 % om året tar det alltså ungefär 72 ÷ 6 = 12 år att fördubbla … Läs mer
Break-even-kursen är den kurs en aktie måste nå för att du ska gå jämnt upp efter avgifter. Eftersom du betalar courtage både när du köper och när du säljer, och ibland även valutaväxlingsavgift, behöver kursen stiga en bit innan affären ger någon vinst. Formeln vid fast courtage är: break-even-kurs = (köpbelopp + avgifter vid köp … Läs mer
