Förluster på börsen – psykologi

First, there is the seen, visible and immediate, that which is most easily grasped. Then there is the yet unseen, what comes next as the consequence of the former, realized in the latter – which can, indeed, become the foreseen. Herein, we find a time sequence, a sequential seen and unseen – not to be confused with the concurrent seen and unseen, one visible and one hidden. – Mark Spitznagel, Dao of Capital

Jag gillar ju att fundera över hur man kan optimera den risk man tar och söker ständigt nya vägar för att bli bättre på att investera. Inte nödvändigtvis att skapa ett högre resultat, bara att öka den riskjusterade avkastningen genom att lite i taget minska risken men bibehålla samma return.

Minns ni inlägget jag skrev om värde i relation till risk och att avkastning i sig egentligen inte säger något om hur bra eller dålig du är som investerare? Om du tar för hög risk i relation till det resultat du får, oavsett vad resultatet är, så har du inte gjort ditt jobb.

Lätt att ta högre risk när man förlorat pengar

Jag ska dock inte prata så mycket riskjustering utan funderade mer på hur man tenderar att ta högre risk när man har förlorat pengar. När det kommer till börsen så är just psykologin bakom något av det absolut viktigaste att tänka på. Hur handlar du vid olika situationer och frångår du emellanåt din strategi för att ”rätta till” ett misstag du gjort?

Ponera att du går in i en position, utan det förarbete som ska göras enligt den strategi du har, men du investerar antingen på grund av: FOMO, fear of missing out, och har sett att andra småsparare och investerare tjänar pengar på en kraftig uppgång i ett visst bolag eller tillgångsslag (hej Bitcoin, Fingerprint, Framfab, Ericsson år 2000, Tesla nu?) Lathet/lättja, din strategi har fungerat hittills och istället för att förfina den så misstar du tur för skicklighet och tror att alla positioner du tar magiskt ska falla ut som du önskar.

Det som händer när utfallet snarare blir katastrof än önskvärt är kanske lite mer intressant än steget bort från strategin i sig. När vi tar förluster tenderar vi nämligen att försöka rätta till förlusten genom att ta ännu högre risk och därmed öka sannolikheten att förlora ännu mer kapital istället för att lugnt och sansat lära sig av misstaget och successivt bygga upp kapitalet igen. Förluster blir alltså självförstärkande om vi glömmer av den psykologiska makt som ett negativt utfall faktiskt kan ha.

För att koppla tillbaka till Mark Spitznagels citat i början av inlägget (det var alltså inte bara ett stycke märklig text där för syns skull). Fundera på vad konsekvenserna av ditt handlande kan bli, både de uppenbara och de som kanske inte är det. Howard Marks skriver i boken The Most Important Thing om vikten av att inte bara fundera över det mest sannolika utfallet när du investerar utan att kartlägga så många som möjligt.

Det var många som köpte Bitcoin för första gången i december när kursen närmade sig 20 000 USD, trots att de kallat fenomenet för bubbla på 5000 USD. Hur sammanfattar vi det här? Om du vill handla utanför din strategi bör du kanske omformulera den så att den passar dina mål bättre. Skriv alltid upp minst tre potentiella utfall och beskriv hur du ska handla i respektive situation för att kunna behålla lugnet när/om det händer. OM ditt handlande mot förmodan ändå levererar bra return trots dåligt förarbete ska du inte missta det för skicklighet utan på allvar försöka lära dig av förlusten du aldrig behövde ta. Lära utan läxa är viktigt.