Konjunkturen beskriver det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Högkonjuktur betyder lite förenklat att det går bra för ekonomin, lågkonjunktur betyder att det går sämre. Konjunkturen baseras & mäts på flera variabler men framförallt arbetslöshet, BNP-tillväxt och inflation.
Högkonjunktur och lågkonjunktur
Vid högkonjunktur stiger räntorna, arbetslösheten är låg och priser på varor och tjänster stiger. Alla är glada och många företag och privatpersoner tjänar mycket pengar.
Någon gång vänder det tyvärr och man påbörjar en lågkonjunktur. Då ökar arbetslösheten, lönerna stiger inget eller väldigt lite. Folk spenderar mindre och företagen tjänar mindre pengar. Det är helt enkelt dystrare tider.
Högkonjunktur:
– Löner stiger
– Företagen vill anställa mer personal
– Lägre arbetslöshet
– Räntor stiger
– Inflationen stiger
– BNP tillväxten stiger
Lågkonjunktur:
– Löneutvecklingen bromsas
– Företagen säger upp personal och minskar sina kostnader
– Arbetslösheten stiger
– Räntor sjunker
– Inflationen sjunker
– BNP tillväxten går ner
| Orsak | Verkan |
| 1. Konjunkturen går upp -> | Sysselsättningen ökar |
| 2. Sysselsättningen ökar -> | Inflationen stiger |
| 3. Inflationen stiger -> | Räntor går upp |
| 4. Räntan går upp -> | Konjunkturen går ner |
| 5. Konjunkturen går ner -> | Sysselsättningen minskar |
| 6. Sysselsättningen minskar -> | Inflationen minskar |
| 7. Inflationen minskar -> | Räntor går ner |
| 8. Räntor går ner -> | Konjunkturen går upp |
Tidsperioden mellan låg- och högkonjunkturernas klimax kallas för konjunkturcykel. Vanligen är en konjunkturcykel mellan tre och åtta år lång.
