Alla som läst någon form av ekonomi, marknadsföring eller organisationsteori har kommit i kontakt med Porters five forces. Det är alltså en modell som beskriver de krafter som påverkar marknadsdynamiken i en viss bransch. Modellen används vanligen för marknadsriktade omvärldsanalyser.
Porters five forces syftar sen till att se hur attraktiv en bransch är att verka i för ett visst företag, vilket gör att det är ett bra sätt att jämföra olika bolag i samma bransch när man ska köpa aktier till exempel. Vid högt tryck från de fem olika krafterna pressas enligt teorin lönsamheten för de företag som är aktiva inom branschen.
Enligt Porter påverkar krafterna enligt följande:
Kundernas förhandlingsstyrka – ju fler valmöjligheter för kunden (många konkurrenter som erbjuder samma vara eller tjänst) desto högre förhandlingsstyrka har kunden.
Om antalet val är få sjunker kundernas förhandlingsstyrka. Till exempel så finns det flera olika livsmedelsbutiker – ökad förhandlingsstyrka från kunder, men till vissa destinationer flyger till exempel endast ett flygbolag och då blir kundens förhandlingsstyrka lägre och marginalerna kan pressas högre.
Leverantörers förhandlingsstyrka – precis som att kunderna har högre förhandlingsstyrka ju fler valmöjligheter de har så fungerar det på samma sätt med leverantörer. Om det finns många leverantörer till ett bolag som kan leverera samma vara/tjänst så blir leverantörernas förhandlingsstyrka låg. Finns det endast en leverantör blir förhandlingsstyrkan hög och de kan således ta mer betalt av bolaget som då måste pressa marginaler eller ta högre betalt av slutkund.
Substitut för varan eller tjänsten – om varan som bolaget tillhandahåller kan bytas ut mot något annat så pressas priserna och därmed lönsamheten. Till exempel så kan smör bytas ut mot margarin vilket pressar till exempel mjölkböndernas marginaler.
Konkurrens från nya aktörer – hur lätt är det att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör? Alltså, hur höga eller låga inträdesbarriärer finns det för att ta sig in på marknaden? Krävs det stora uppstartskostnader eller höga produktionsvolymer kan det till exempel vara svårt för en ny aktör att ta sig in på marknaden.
Konkurrens mellan befintliga aktörer – har de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar eller har ett stort lager kan de ha lågt incitament att lägga ner verksamheten. Om marknaden växer lite eller inget alls kan det bli en hårdare kamp om marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket kan driva priserna och således marginalerna nedåt. Självklart finns det mer saker man bör titta på när man analyserar ett bolag eller en bransch men detta kan vara en bra och enkel början.
Gör en lista med punkter för att se om bolaget du tittar på har stark förhandlingskraft eller inte