Hushållsbudget – så gör du en budget och hittar pengar att spara

En hushållsbudget är en plan över vad hushållet får in och gör av med varje månad. Du gör den genom att räkna ihop inkomsterna efter skatt, lista alla fasta och rörliga utgifter och se vad som blir över. Det som blir över kan gå till en buffert, till att betala av dyra lån och till sparande och investeringar. Konsumentverkets beräknade hushållskostnader för 2026 kan användas som jämförelse när du uppskattar dina egna utgifter.

Här går vi igenom hur du gör en hushållsbudget steg för steg, vad det kan kosta att leva, olika budgetmetoder och hur du kan använda budgeten för att börja spara. Undrar du hur du ska fördela pengarna som blir över kan du läsa guiden spara eller investera.

Varför göra en hushållsbudget?

Många har en ungefärlig bild av sin ekonomi men blir förvånade när de räknar på riktigt. Små utgifter som prenumerationer, takeaway och impulsköp kan tillsammans bli tusentals kronor i månaden. En budget gör det tydligt vart pengarna tar vägen, så att du kan bestämma själv vad de ska användas till. Den gör det också lättare att bygga upp en buffert, att planera för större inköp och att spara regelbundet.

Så gör du en hushållsbudget steg för steg

1. Räkna ihop inkomsterna. Utgå från vad som faktiskt kommer in på kontot efter skatt: lön, barnbidrag, studiemedel, pension och andra ersättningar.
2. Lista de fasta utgifterna. Hyra eller avgift och bolåneränta, el, försäkringar, mobil- och internetabonnemang, lån, barnomsorg och kollektivtrafik.
3. Uppskatta de rörliga utgifterna. Mat, kläder, hygien, fritid och nöjen. Titta på kontoutdragen för de senaste två eller tre månaderna, så blir uppskattningen mer realistisk.
4. Glöm inte de oregelbundna utgifterna. Tandläkare, bilservice, glasögon, semester och julklappar. Räkna ut vad de kostar per år och dela med tolv.
5. Bestäm ett sparbelopp. Räkna in sparandet som en egen post i budgeten i stället för att spara det som råkar bli över.
6. Följ upp. Jämför budgeten med vad du faktiskt har gjort av med efter en månad och justera. Det tar oftast några månader innan budgeten stämmer bra.

Vad kostar det att leva?

Konsumentverket räknar varje år ut vad vanliga utgifter kan kosta för ett hushåll som lever ett vanligt vardagsliv, utan att leva på marginalen eller köpa mer än nödvändigt. Beräkningarna täcker ungefär 40 % av hushållets utgifter. Boende, transporter, tandvård, sjukvård, barnomsorg och semester ingår inte, eftersom de varierar för mycket mellan olika hushåll.

Källa: Konsumentverket, Hushållskostnader 2026. I de gemensamma kostnaderna ingår bland annat hemutrustning, förbrukningsvaror, internet- och mobilabonnemang, medietjänster, hushållsel, vatten och hemförsäkring. Konsumentverket publicerar nya beräkningar i mitten av november varje år.

Gemensamma kostnader för större hushåll

Till detta kommer varje persons egna kostnader för mat, kläder och annat, som skiljer sig med ålder. På Konsumentverkets sida om vilka kostnader ett hushåll har finns alla tabeller och ett verktyg där du kan räkna på ditt eget hushåll. Använd siffrorna som en riktlinje, men utgå alltid från dina egna kostnader när du har dem.

Olika budgetmetoder

Det finns ingen budgetmetod som passar alla. Det viktigaste är att välja en som du orkar följa.

• 50/30/20-regeln: ungefär hälften av inkomsten efter skatt till nödvändiga utgifter, 30 % till sådant du vill ha och 20 % till sparande och amortering. Fördelningen är en tumregel, och med höga boendekostnader kan den vara svår att nå.
• Betala dig själv först: en automatisk överföring till sparkontot eller ett månadssparande dras på lönedagen, och du lever på resten. Metoden kräver lite arbete och gör sparandet till en vana.
• Nollbudget: varje krona får en uppgift, så att inkomster minus utgifter och sparande blir noll. Den ger bäst kontroll men tar mest tid.
• Kuvertmetoden: ett fast belopp per kategori, till exempel mat och nöje, på separata konton eller kort. När pengarna är slut för månaden är de slut.

Så hittar du pengar att spara

• Gå igenom abonnemangen. Streaming, appar, tidningar och gymkort som inte används. Läs mer om fasta avgifter som lönar sig.
• Jämför avtal. El, försäkringar, mobil och bredband kan ofta bli billigare om du byter eller omförhandlar.
• Betala av dyra krediter först. Ränta på kortkrediter och små konsumtionslån är ofta högre än vad sparande och investeringar kan förväntas ge.
• Planera maten. En veckomeny och en inköpslista minskar både matsvinn och impulsköp.
• Vänta innan större köp. Att vänta några dagar innan du köper något som inte är nödvändigt gör det lättare att avstå.

Har du svårt att få pengarna att räcka eller har skulder du inte kan betala kan du få gratis hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivning.

Från budget till sparande och investeringar

När budgeten går ihop är nästa steg att bygga upp en buffert. En vanlig tumregel är ungefär tre månaders utgifter på ett sparkonto, och med budgeten vet du vad det motsvarar för dig. När bufferten är på plats kan du börja spara långsiktigt, till exempel genom att månadsspara i aktier eller fonder på ett ISK. Läs mer om skillnaderna i ISK, kapitalförsäkring eller vanlig depå. Har du bolån kan du också jämföra med att amortera eller investera.

Vill du att sparandet ska skötas automatiskt finns tjänster som förvaltar en portfölj åt dig utifrån dina mål och din risknivå. Ett exempel är Opti. Använd koden HOJJO50 hos Opti för 50 % rabatt på Optis avgift i 3 månader (gäller nya kunder, villkoren finns hos Opti). (sponsrad länk)

Vanliga frågor

Hur gör man en hushållsbudget?

Räkna ihop inkomsterna efter skatt, lista de fasta utgifterna, uppskatta de rörliga och oregelbundna utgifterna och bestäm ett sparbelopp. Jämför sedan med vad du faktiskt gör av med och justera efter några månader.

Hur mycket kostar det att leva per månad?

Enligt Konsumentverkets beräkningar för 2026 kostar mat, kläder, hygien, fritid, mobil och hushållets gemensamma kostnader ungefär 8 400 kronor i månaden för en vuxen mellan 25 och 50 år som bor ensam. Boende, transporter och tandvård ingår inte.

Hur mycket bör man spara varje månad?

Det finns inget rätt svar. 50/30/20-regeln föreslår 20 % av inkomsten efter skatt till sparande och amortering, men det viktigaste är att spara regelbundet, även om det är ett litet belopp.

Vad är skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter?

Fasta utgifter är ungefär lika stora varje månad, som hyra, försäkringar och abonnemang. Rörliga utgifter varierar, som mat, kläder och nöjen, och är oftast lättare att påverka på kort sikt.

Vilken budgetmetod är bäst?

Den som du faktiskt följer. Många tycker att betala dig själv först är enklast, eftersom sparandet sker automatiskt. Nollbudget ger mest kontroll men kräver mer tid.

Var får jag hjälp om pengarna inte räcker?

Kommunens budget- och skuldrådgivning är gratis och kan hjälpa dig att göra en budget och ta kontakt med dem du är skyldig pengar. Konsumentverket har också information om hushållens kostnader.

Informationen på sidan är allmän och utgör inte investeringsrådgivning. Investeringar i värdepapper kan både öka och minska i värde och det finns en risk att du inte får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.