Fel signaler vid skattehöjningen

Jag har ju höjt rösten vid ett flertal tillfällen angående skattehöjningen av ISK och KF och framförallt tryckt på att det sänder fel signaler till oss som sparar. Igår läste jag artikeln nedan och kunde konstatera att vi verkligen går åt fel håll vad gäller konsumtion kontra sparande.

Unga och pensionärer har alltså inte råd med den konsumtionshets som råder idag. Det finns så mycket jag skulle vilja säga om det här. Hur sorgligt jag tycker att det är, både det faktum att vi hela tiden jämför oss med andra men även att det har dragits till sin spets så att vi tydligen belånar oss för att kunna konsumera i samma takt som andra. Den här typen av konsumtionslån kan förstöra stora delar av människors ekonomiska liv och ödelägga en ekonomisk trygghet i framtiden. Det är också hemskt att så många fortfarande tror att ens värde ligger i prylar att de belånar sig för att passa in. Konsumtionshetsen uppmuntrar till lån som gör att hetsen blir större och större.

Någon skrev till mig på Twitter idag och sa att den skattehöjningen som gjorts på ISK och KF inte har några större effekter men jag håller inte med. För det första handlar det om signalvärdet. Jag har skrivit det flera gånger men det tåls att sägas igen. Genom att straffa sparande och uppmuntra lån och konsumtion kommer fler och fler att hamna i skuldfällor. Om räntan sen höjs är det de som redan har en försvagad ekonomi som kommer att drabbas hårdast – vilket kommer att öka klyftorna. De personer med god ekonomi eller med mycket pengar (de som Ulla och V vill åt) kommer inte att drabbas nämnvärt.

Problematiken med den politik som förs angående skattehöjningen av ISK och KF är att den både är sakligt fel och drabbar den grupp V säger sig vilja skydda. Att öka skatten drabbar ju inte bara spararna ett enskilt år utan detta är pengar som hade kunnat förränta sig och sedan göra betydande skillnad för de som behöver det som mest under pensionen. De vill beskatta sparandet för att ge till de som verkligen hade behövt spara tidigare i livet. I det riktigt långa loppet skapar man större grupper som behöver ökat stöd i form av bidrag och skattesänkningar. V skapar en ond cirkel med en budget som enligt utsago ska ta från de rika och ge till de fattiga. I själva verket blir resultatet som så att de som sparar för att överleva sen är de som får bekosta Vs bidrag istället för att V verkligen angriper problemet från början. Med Vs budget kommer vi att behandla symptom men inte gå till botten med det verkliga problemet.

Och nu sitter vi här. I en verklighet där människor belånar sig för att det är billigt och dessutom uppmuntras av vår regering. I ett land med extremt hög belåning där de som kommer att drabbas hårdast sen är de som redan har det svårt nu. En politik som signalerar att konsumtion är bättre än sparande kommer bara i längden att göra de fattiga fattigare och de rika kommer knappt att märka någon skillnad. Ökade klyftor, mer konflikter och framförallt – ett mindre jämlikt samhälle. En skattehöjning drabbar inte i första hand rika män, det drabbar oss unga som sparar till pensionen, som har kanske fyrtio år kvar i arbetslivet innan vi ska gå i pension. Fyrtio år där pengar hade kunnat förräntas ska nu tas från oss för att ge till vårt framtida jag. För det är i den sitsen vi kommer att hamna om vi uppmuntras att låna istället för att spara. V skapar en ond cirkel, inte en lösning.