Tillgångsallokering steg för steg

OMXS30 ett år Jag har skrivit det flera gånger innan men det här är inte helt otypiskt innan en större nedgång. Vi såg till exempel samma sak under IT-bubblan. Läs mer om rekyler under nedgång här. Utöver det rent tekniska så kan vi addera stigande ränta, handelskrig, extremt låg arbetslöshet som inte lämnar så mycket över till uppsidan och höga multiplar generellt.

Jag pratar ju ofta om tillgångsallokering och idag är inget undantag.

Steg för steg – guide

Steg 1:
bestäm allokering mellan guld/softs/aktier. När vi tittar på relativvärdering mellan tillgångsslagen har vi valt att jämföra S&P 500 mot guld samt S&P 500 mot ett index som vi satt ihop själva bestående av totalt åtta likaviktade tillgångar. Vi har satt upp hard limits där vi sedan innan skapat riktlinjer för hur tungt viktad portföljen får vara som max inom respektive tillgångsslag.

Efter relativ-värdering gör vi en omvärldsanalys där vid byggt upp ett poängsystem som finjusterar allokeringen. När första steget är klart har vi alltså en klar allokering mellan dessa tre tillgångsslag. Så här har utvecklingen sett ut sedan 1998 för våra tre tillgångsslag.  I grafen nedan ser vi hur S&P 500 har utvecklats jämfört med softs sedan 1998. Här kan vi till exempel tydligt se att S&P 500 jämfört med softs just nu är extremt dyrt och därför väljer vi att allokera en större del av kapitalet mot softs snarare än aktier. Här ser vi att guld mot aktier är högre värderat, vilket alltså betyder att guld får en mycket mindre andel av kapitalet.

Steg 2: 
Ponera att vi efter relativvärdering och kompletterande omvärldsanalys kommer fram till att allokeringen i portföljen ska se ut enligt nedan. Även om vi nu vet hur fördelningen mellan tillgångsslagen ska se ut så måste vi nu fundera på vilka tillgångar som ska ligga inom respektive del och hur vi ska vikta dem. Med softs ser processen ut ungefär som i del 1, vi tittar alltså på relativvärdering mellan de åtta som ingår i vårt index och kompletterar sedan med en kvalitativ analys där vi bland annat tittar på produktion/efterfrågan/väder/politiska faktorer och annat som påverkar priserna. För aktier har vi skapat en ”value screener” där vi sorterar fram de lägst värderade bolagen som vi sedan investerar i (efter steg 3).

Steg 3: 
När vi vet vad vi vill investera i så måste vi optimera implementeringen av dessa tillgångar. Det här är min partners styrka. Han jobbar med systematiska strategier för att helt enkelt (okej, kanske inte alls så ”enkelt”) se till att vi kommer in i varje tillgång i rätt läge. Så, det var enkelt förklarat hur vår strategi ser ut som vi just nu fortsätter att finjustera. Hela konceptet handlar om att ”köpa billigt och sälja dyrt” men applicerat på hela marknader istället för enskilda bolag till exempel!