ANNA SVAHN

Meny Stäng

Kategori: Vardag (sida 2 av 9)

Sommarläsning

Jag la ut en instastory (@annasvahnse) där jag tipsade om lite böcker som man kan läsa i sommar. Jag tänkte berätta om bakgrunden först och sen lista lite fler böcker som i alla fall jag haft stor behållning av.

Jag slutade helt att använda smink för ett par månader sen. Hela idén kommer från att jag tycker att det är sååååå tråkigt att sminka mig och därför alltid lagt max fem minuter framför spegeln på morgonen och samtidigt tänkt att jag hade kunnat läsa några sidor ur en bok under den tiden istället. Dessutom funderar jag också lite på vilken typ av värld som kanske framförallt mina systerdöttrar växer upp i. Idag är ”framgångsrik kvinna” väldigt förknippat med att man också ska ha snyggast hår och make och jag tänker att det kanske är bra om unga tjejer får växa upp med andra sidor också. Don’t get me wrong. Om du tycker att smink är kul, kör på. Jag slutar ju för att jag själv tycker att det är så förbannat tråkigt, och livet är lite för kort för att jag ska orka bry mig om andra tycker att jag har en snygg highlighter(?) när jag liksom inte bryr mig själv (eller vet vad det är).

Anyways. Tillbaka till ämnet: BÖCKER! Ni kan med fördel välja vilken som av dem jag nämner nedan och slå er ned i en solstol och läsa.

Investeringsguiden: Så kommer du igång med ditt sparande 
Jag kanske inte behöver motivera varför jag tipsar om min egen och Linnéas bok. Den första nybörjarboken för investerare som inte bara handlar om aktier. Vi går igenom aktier, fonder/ETFer, räntor och råvaror samt hur man kan analysera dessa.

The Black Swan
Nassim Nicholas Taleb skriver om vad mycket osannolika händelser kan leda till. Viktig bok för alla investerare som långt in i en högkonjunktur tror att ”this time it’s different”… Och för alla andra investerare också.

Hot Commodities 
Jim Rogers skriver om ”the next bull market” som han alltså menar är råvaror. Jag, som ni redan vet, håller med och tror att råvaror kommer att vara ett mycket bättre case än aktier på 5-10 års sikt. Så, för er som är trötta på mig men vill lära er mer om råvaror så är den här klassikern en riktigt bra bok!

How An Economy Grows And Why It Crashes
Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den här boken och skulle vilja kalla den för ”Economy 101” eftersom Peter Schiff på ett så otroligt pedagogiskt (och roligt) sätt går igenom steg för steg hur samhällsekonomin är uppbyggd, och precis som titeln avslöjar, varför den fallerar.

The Most Important Thing
Alla som har följt mig ett tag vet att jag brukar säga att Howard Marks The Most Important Thing är en av de viktigaste böckerna som vi som investerare kan läsa. Jag älskar till exempel hur han tar ett grepp kring konceptet risk och bryter ned det i beståndsdelar för att ta död på myten om att hög risk är lika med hög avkastning.

Principles
Ray Dalio’s Principles blev i princip en instant classic när den släpptes, vilket inte är så konstigt med tanke på all visdom den innehåller. Dalio delar med sig av sina principer och skriver bland annat om hur man genom vad han kallar radical transparency kan arbeta mot meningsfulla relationer och arbete.

Hjärnkoll På Pengarna
Elin Helander är kognitionsvetare, sparpsykolog och min idol. Hon skriver om hur hjärnan lurar oss att fastna i konsumtionsmönster och vad vi kan göra för att lura hjärnan tillbaka.

Give And Take
Inte finansrelaterat men viktig bok om nätverk och relationsbyggande skriven av Adam Grant. En bok som har inspirerat mig mycket i mitt eget skrivande på kommande bok. Grant skriver alltså om givers, takers och matchers som är tre olika personlighetstyper.

Originals 
Även denna är skriven av Adam Grant där han går igenom hur du kan känna igen bra idéer, pitcha utan att bli avbruten, bygga allianser och mycket mer. Otroligt användbar bok om man som mig är intresserad av hur man kan använda nätverk och relationer till att bygga spännande saker.

Peak
Anders Ericsson och Robert Pool dödar myten om att vissa människor föds med en viss talang och att allt faktiskt går att träna sig till. En av de viktigaste böckerna som jag läste förra året. Många bra metoder för hur man faktiskt kan öva på att träna för att bli bra på något. Viktigt framgångsrecept som också avslöjar att ingenting är omöjligt.

Hedgehogging
Jag läser Hedgehogging av Barton Biggs just nu så det är lite tidigt att komma med en recension men hittills väldigt läsvärd. Handlar som titeln avslöjar alltså om hedgefondvärlden.

Flash Boys 
Michael Lewis fantastiska bok Flash Boys som när jag började läsa blandade ihop med Cityboy som jag läser parallellt med Hedgehogging just nu och därför var jag förvirrad cirka halva tiden som jag läste Flash Boys innan mitt missförstånd gick upp för mig. En skildring av när konkurrensen är så hård bland traders att varje nanosekund spelar roll.

Thinking Fast And Slow
Kahnemans verk behöver knappast någon närmre presentation. Älskar framförallt kapitlet om anchoring, något som jag använder mig av när jag gör affärer, hehe.

Never eat alone
Keith Ferrazzi är nätverksgurun i USA som i boken Never Eat Alone delar med sig av sina bästa nätverkstips. Också en bok som jag inspirerats mycket av till min egen bok som kommer i början av nästa år.

Här har ni alltså ett litet axplock av sköna böcker att koppla av med i sommar. Nu ska jag packa väskan för imorgon sticker jag ned till Båstad för att snacka hållbarhet tillsammans med SEB på Swedish Open. Ser fram emot det!

/A

Det kan vi lära oss av träd som pratar

Åh nej, nu har hon fullständigt spårat ur! Bort med allt filosofiskt trams and get back to the numbers” kommer ni tänka nu, men det är faktiskt sommar (och min blogg) så ni får hålla till godo lite till med hippie-Anna.

Jag skriver just nu på min andra bok (eller tredje om man ska räkna min opublicerade samhällskritiska skönlitterära skildring om stress och arbetsnarkomani som jag är för feg för att publicera) som kommer ut i januari. Micke skrattade åt mig igår när jag satt i soffan och skrev med ett glas sauvignon blanc bredvid mig. Han tyckte att jag såg ut som en kliché och tog en bild:

Jag klandrar honom inte, framförallt inte när man kan skymta mina halvfärdiga tavlor i bakgrunden. Scenen idag är inte så annorlunda mot igår och jag börjar mer och mer hitta in i mitt ”författarlunk”. Jag är, trots min kärlek till siffror och analys, en ganska kreativ själ som från början kommer från musikhållet men som istället rotat mig med skrivande och målande. Jag brukar kalla mig för ”corporate hippe”. Business på dagen och hippie när ingen ser. Du hittar mig med stor sannolikhet med en pensel i ena handen och ett glas champagne i andra om du skulle smyga hem till mig utan min vetskap. Till det konsumerar jag mer än gärna österländsk filosofi och funderar över koncept som ”if nothing is done, nothing is left undone”.

MEN, som rubriken lyder ska vi knappast prata om min konstnärliga sida utan om något annat, som i och för sig är relaterat till boken jag skriver just nu, men jag är för exalterad för att inte dela med mig här och nu.

Visste ni att träd talar med varandra? Jag hör hur det låter, men det finns en viktig poäng som jag ska komma till snart, som inte alls är flummig utan snarare tvärtom. Suzanne Simard genomförde för över 25 år sedan ett experiment (som hon hade svårt att få funding till) där hon upptäckte att träd kommunicerade med varandra i naturen. Med hjälp av plastpåsar och radioaktivt kol kunde hon mäta och följa hur naturen samarbetade och hjälpte varandra i skogen.

Tidigare trodde man att träden konkurrerade med varandra, att de nästan slogs om solens strålar, vattnet i jorden, bäst läge helt enkelt. Att starkast alltid vann. Simards forskning var banbrytande på många sätt. Hon kunde påvisa att det pågick en tvåvägskommunikation mellan träden och att beroende på när en av arterna (i experimentet gällde det granar och tallar) var svagare så skickade den andra arten mer kol genom underjordiska nätverk till den svaga. Hela skogen är alltså en stor organism snarare än en stor skara av arter som konkurrerar med varandra om skogen.

Jag förstår om ni fortfarande är frågetecken och undrar om jag fullständigt har tappat det. Men, så till min poäng. Jag skriver ju en bok om nätverkande. Hur man kan bygga relationer och investera i nätverk. Här tycker jag att det finns mycket att lära från träd som kommunicerar med varandra. Precis som vi tidigare trott att skog frodas och växer genom att träden konkurrerar har vi haft en syn på bolag och människor. Att konkurrens och armbågande är vägen till framgång. Detta är inte sant.

Tim Sanders, tidigare executive på Yahoo! skrev boken ”The likeability factor” och nämner i den att eran av ”mean business” är på väg att ta slut. Vi kan inte längre förvänta oss att framgång bygger på att vi försöker knuffa undan andra. Sanders menar att det beror på två saker:

  1. Vi har valmöjligheter: Om vi har en chef som vi inte respekterar kan vi byta jobb.
  2. Vi lever i ett informationssamhälle: Om ett bolag/person gör något dåligt så kommer detta att komma ut till allmänheten. Titta bara på H&Ms skandaler när det kommer till hållbarhet och att det sen läckte ut att de brände upp delar av lagret. Not good for business.

Han är dock inte den enda som är inne på samma spår. Adam Grant är professor i psykologi och menar att vi mer och mer tenderar att göra affärer med människor vi känner till och tycker om.

Så, vad kan vi lära oss av träden som pratar? Allt handlar om nätverk. Att hjälpa, att bygga varandra. Det är exakt det här jag menar med att investera i sina relationer, vi blir inte starkare för att vi fäller krokben för andra, utan genom att vi stärker, bygger och stöttar – även de som i en förlegad värld borde kallas för konkurrenter.

/A

Lycka

Vi satt med varsin cappuccino och tittade på båtarna, jag och en av mina närmsta vänner, och pratade innan vi skulle upp och tränga oss längst fram i publiken för att lyssna på Ishtar när hon som vanligt briljerade på scen för att diskutera start up-scenen när min vän frågade när jag är som absolut lyckligast, vilka små tillfällen i livet som får mig att stanna upp. Jag blev tyst en stund, funderade och svarade med ett leende på läpparna:

Micke ligger ofta och läser när jag vaknar på helgmorgnar. Han älskar, förutom att läsa om fysik, matematik och annat att läsa sci fi-romaner. Vissa är bättre (och sämre) än andra och om jag får välja en specifik tidpunkt som gör mig varm i kroppen av att tänka på så var det när jag låg med huvudet mot hans axel medan han läste valda stycken högt för mig. Det kan ha varit en av de mest klyschiga sci fi-verken som finns och utomjordingar hade förutom vanliga namn med en ”twist” också en sifferföljd på slutet. Detta tyckte Micke var både mycket fånigt och roligt. Capex, min hund som är lika morgontrött som en bakfull tonåring och brukar sova på min huvudkudde, låg och sträckte på sig så att tassarna pressades mot min kind medan Ronja, vår stora och buffliga dobermann-schäfer låg på golvet med huvudet utanför sin hundsäng och snarkade högt. Samtidigt låg jag där och lutade mig mot den vackraste personen jag vet och lyssnade på hans välbekanta och trygga stämma.

Micke förvrängde rösten för att låta som en robotliknande alien när han härmade karaktärerna i boken och suckade lite av någon slags mix av att vara road och missnöjd på samma gång. Han avslutar varje bok han påbörjar, det spelar ingen roll hur dålig den är, han ger inte upp. Jag har aldrig förstått det där. Jag har inte alls samma typ av tålamod.

Just den stunden, den här morgonen när Micke läste en dålig sci fi-roman högt för sin nyvakna flickvän medan hundarna fortfarande sov, är mitt favoritminne i livet.

Lycka handlar inte om ansträngda händelser. Att jaga en känsla. Lycka är att slås av en tacksamhet över det man har och ha vett att uppskatta det. Jag har möjlighet att göra saker som många drömmer om ska göra dem lyckliga, men det är inte det som är poängen. Livet handlar om att vakna en morgon bredvid någon man älskar som gör exakt det den älskar.

Det jag känner för dig och hundarna slår mig av banan ibland. 

Att älska någon är att älska när de gör något som gör dem lyckliga. Låt varandra springa fritt. Lita på varandra, ha respekt. Lyssna, prata, utmana. Skratta.

/A

Bland de 100 mäktigaste enligt nyheter24

I nästa lya ska jag propsa på att vi ska ha minst ett fotovänligt fönster istället för de små vi har i våningen nu.

Nu är jag hemma igen efter tre(?) dagar i Almedalen och jobbade undan det jag inte hann med när jag var i Visby till kaffet på terrassen. Mitt flyg gick vid 07:20 imorse så jag sov bara några få timmar och fick ta igen det efter frukosten hemma innan jag fick feeling och gick till gymmet.

Jag fick också precis veta att Nyheter24 utsett mig till en av årets 100 mäktigaste unga, vilket gjorde mig väldigt glad. På listan hittar vi bland andra Bianca Ingrosso, Margaux Dietz och Zara Larsson, så det känns fantastiskt roligt. Jag tror att jag är ganska dålig på att stanna upp och klappa mig själv på axeln ibland. Jag är ganska snabb på att gå vidare och reflekterar mer över de misstag jag gör än det som faktiskt blir bra. Så, tack Nyheter24, jag firade med ett gympass!

Jag har faktiskt spenderat eftermiddagen med musik i öronen och ren nöjesläsning där jag läser mina favoritdelar från Dao of Capital igen. Spitznagel delar bland annat upp händelser/situationer enligt följande:

First there is the seen, visible and immediate, that which is most easily grasped. Then there is the yet unseen, what comes next as the consequence of the former, realized in the latter – which can, indeed become the foreseen.

Ja, alltså jag fick också läsa det där ett par gånger innan jag greppade det på riktigt. Jag skulle dock vilja dra en liknelse till Howard Marks och hans first- and second level thinking.

One’s investment approach should be intuitive and adaptive rather than fixed and mechanistic.

Jag pratar ju ofta om att vara versatil, att inte klamra sig fast vid en strategi och alltid förvänta sig att den ska fungera. Vanliga exempel på vad first- and second level thinking faktiskt betyder är:

First level thinking: X är ett bra bolag – alltså köper jag aktien.
Second level thinking: X är ett bra bolag – men alla andra tycker att det är ett fantastiskt bolag, vilket det inte är, därav är aktien överprisad – alltså säljer jag aktien.

First level thinking: Jag tror att bolag Xs inkomster kommer att sjunka – sälj.
Second level thinking: Jag tror att bolag Xs inkomster kommer att sjunka mindre än vad andra förväntar sig och den positiva överraskningen kommer att lyfta aktien – köp.

Förstår ni nyansskillnaderna? Får eventuellt skriva ett längre inlägg om det. Men tills dess bör alla i alla fall överväga att läsa The Most Important Thing av Howard Marks. Dao of Capital är också helt fantastisk, men jag förstår om den kanske känns lite mer svårtuggad.

/A

Lat eller rädd?

Jag sitter på Arlanda och väntar på mitt plan som ska ta mig till Visby. Jag är lite trött som resultat efter att ha legat och funderat inatt istället för att sova. Jag fick höra att jag var lik Chidi i The Good Place för ett tag sen och kunde i början inte alls förstå varför, tills inatt! Jag började fundera på vilken typ av projekt som jag fullföljer och insåg att jag faktiskt inte alls tidigare har jobbat med projekt som på riktigt utmanar mig. Missförstå mig rätt, jag vet att jag gör och har gjort mycket på kort tid och jag är absolut stolt över vad jag åstadkommit hittills, men om det på riktigt har utmanat mig? Nej.

Jag är en, vanligtvis, väldigt effektiv person och har ju bland annat på ett år skrivit och publicerat en bok tillsammans med Linnéa, skrivit en roman, drivit Economista på fritiden och jobbat med Feminvest på heltid. Bloggen har fått ta plats på mornarna. Alla delar har varit väldigt roliga, men de har inte varit svåra eller direkt intellektuellt utmanande utan ligger i min comfort zone.

Jag funderade på om det faktum att jag valt bort det som utmanar mig, som kräver att jag anstränger mig på riktigt, beror på att jag är rädd för att slutresultatet ändå skulle bli för dåligt och att jag därmed inte vågar ta risken att lämna min comfort zone eller om jag faktiskt bara är lat.

Jag har valt att outsourca till exempel städning hemma för att få mer tid till att arbeta men det har egentligen bara lett till att jag blivit mer stökig och ostrukturerad själv. Därför mailade jag och sa upp vår städfirma imorse. Det kanske låter fånigt, men jag tror att ju mer jag lämnar över åt andra, desto mindre gör jag själv. Jag är en paradox.

Jag tror att mitt grubblande just nu beror på att jag tagit ett ganska stort kliv i min arbetssituation, vilket jag kommer att berätta om snart, där framtiden har stor potential men mycket beror på hur mycket jag vågar satsa, anstränga mig, utmana mig själv. Jag har lämnat en väldigt trygg plats för att våga satsa på min idé och egentligen min potential, men tänk om det inte räcker? Jag är egentligen prestigelös, så det handlar inte om det. Jag är nog bara rädd att jag inte bara varit ”lat” utan faktiskt saknar det som krävs för att göra det jag vill göra nu.

När mina vänner frågar mig hur man ”vågar ta steget” så har jag alltid sagt att det bara är att göra det, att man kommer att lösa resten på vägen, och gör man inte det så är det inte hela världen. Det är dags för mig att leva som jag lär.

/A

Födelsedagsfirande och sommarplaner

Här sitter jag och blir bortskämd på min dag. Minns ni den vita silkesdrömmen från Lou in Love som jag bar på plåtningen hos Mouche? Micke hade kort därefter beställt den lagom till min födelsedag och då hade Mouche passat på att skicka med kostymen från Dagmar som födelsedagspresent från dem. Fina, fina, fina människor i mitt liv alltså.

Jag älskar dig!

Kostymperfektion.

Jag förklarade för Micke att jag inte bara blev överlycklig över kimonon från Lou in Love utan för att han ju köpt den från ett bolag som jag är investerare i. Dubbelt så bra, tror att det är svårt att förklara hur tacksam jag är!

Något annat kul, som inte riktigt har med min födelsedag att göra, men med sommaren är att vi i helgen bokade Grekland i början av Augusti. Jag ska skriva klart min andra bok och Micke (och jag) ska köra jetboard i två veckor med Esurf som först jag introducerade Micke för och som han sen investerade i (och tog hela emissionen själv vilket lämnade mig utanför, kul historia btw). Jag är alltså på plats i Almedalen första veckan i juli, sen åker jag till Båstad tillsammans med SEB för att föreläsa 19-22 juli, därefter åker vi två veckor till Grekland och sen till Schweiz på en weekend i början av september. Jag älskar att resa!

Nu ska jag iväg på födelsedagsmassage!

/A

Låg arbetslöshet och låga räntor blir en atombomb

Jag har inte börjat jobba för Di, men jag hänger mer i deras kanal än i mina egna, hehe. Imorse gästade jag studion för att först kommentera H&Ms försäljningssiffror live och sedan vara med i Di Börsmorgon för att fortsätta diskutera H&M, mediamarknaden, handelsbarometern och inte minst prata om hur jag skulle investera en miljon (någon som blir förvånad över att svaret blev softs?). Klicka på bilden ovan för att komma till avsnittet!


Ni är ju trötta på min andra favoritgraf på råvaror/aktier så här får ni en annan rolig graf:

Arbetslöshet mot S&P 500. Låg arbetslöshet är bra, eller hur. 😉

Ett av de vanligaste argumenten för att ekonomin i ett land går bra och att det inte är någon fara i sikte är att arbetslösheten är låg. Om vi tittar på grafen ovan så skulle jag vilja säga följande:

…Ja, grafen är for real. Ta in det först så kan du fortsätta läsa sen.

Så, man kanske inte ska använda låg arbetslöshet som ett argument för att köpa aktier. Jag tänker att man kan tänka lite tvärtom. Vi kan konstatera att arbetslösheten sjunker i takt med konjunkturen. Högkonjunktur = låg arbetslöshet. Men att göra den typen av ytlig analys är att vara en first level thinker. Nedan får ni se en ekvation som jag tror att de flesta skulle påstå är helt korrekt:

Högkonjunktur + låg arbetslöshet = bra ekonomi –> Köp aktier 

FEL. FEL. FEL. Tänk åt andra hållet och få ett helt annat utfall. När kapital investeras (alltså när vi köper aktier) så leder det till en bättre ekonomi eftersom fler människor kan anställas. Detta leder till att vi hamnar i en högkonjunktur. Ju längre in i en högkonjunktur vi befinner oss, desto senare i cykeln, desto högre risk. Här kan vi addera låga räntor som gjort att det blivit i princip gratis att låna pengar och människor som har arbete (korrelerat till låg arbetslöshet alltså) upplever att de har gott om pengar och lånar därför pengar ”gratis”. ”Gratis” pengar, alltså lån som har låg ränta JUST NU leder till att vi tenderar att spendera och konsumera mer och investera mindre. Alltså tar kapitalet som vi skulle investera slut vilket leder till att bolag i behov av pengar men som inte får lån (riskkapital) inte har möjlighet att anställa fler och stagnerar eller får i vissa fall stänga ned.

Vid slutet av en högkonjunktur brukar vi vilja höja räntorna (eftersom ekonomin ändå går SÅ himla bra) vilket leder till att de som har lånat mycket pengar får svårt att betala tillbaka. Med kreditbubblor och låg betalningsmöjlighet ser ekonomin svajigare ut och vi kan hamna i en situation a la 2007-2008 (och vi vet alla hur det gick, och vet du inte det kan du ägna den här helgen åt att kika på filmen ”The Big Short”). Så, jag tänker att vi skriver om ekvationen lite:

Investerat kapital –> bra ekonomi –> låg arbetslöshet –> högkonjunktur –> högre belåning = SÄLJ (eller köp annat, typ tillgångar som är billigare *hint*)

Nu tänkte jag att vi istället kan kolla på en annan graf, igen. Hehe.

Ni trodde väl inte på fullt allvar att ni skulle få gå in på min blogg utan att få se den här? Jag tänkte att jag lämnar det här. Aktier är asdyra, råvaror är inte.

Ekonomin går jättebra.

/A

Nordnet Talks

Innan jag smiter iväg på dagens första möte vill jag bara passa på att tipsa om senaste Nordnet Talks med mig och Linnéa Schmidt som gäster där vi snackar om vår bok Investeringsguiden: Så kommer du igång med ditt sparande. Vi går igenom de sämsta tipsen vi fått kring sparande och investeringar under vår resa!

/A

Ut på tur

Igår packade jag och Micke ned jordgubbar och köpte med oss sallad från Holy Greens och promenerade sen på Strandvägen mot en väns båt som vi skulle hänga på under dagen. Det skulle ”bara” vara runt 20 grader men vädret var på sitt bästa humör och vi hängde ute på vattnet i båten hela dagen sen!

Tur att jag inte är modebloggare, då hade en sån här bild på håret aldrig varit acceptabelt. Nu kan jag istället skriva #sparadkrona eftersom jag inte behövde gå och få det fönat på salong. Win.

Jag vet inte hur ni föredrar att spendera sommarens första dagar men med en kaffe och ens egna bok på en rivierabåt i Stockholms kanaler kan jag tala om är ganska fint.

Här höll tre av oss på att trilla ned i vattnet. Hade blivit en bra bild!

Båten heter alltså ”Niet Normaal” vilket jag tycker är ganska kul. När mitt sällskap skulle iväg och köpa kaffe blev jag ansvarig för att den här bjässen på sju ton inte stötte emot kanten och fick märken. Jag gjorde det med bravur.

Det var min lördag! Nu sitter jag och skriver på ett inlägg som jag kallar för ”TINA is no more” som handlar om att det visst finns alternativ till aktier – som dessutom är mycket bättre.

Simma lugnt!

/A

Bokrelease och inspelning

Det har varit tyst på bloggen mer än vanligt de senaste dagarna! Jag och Linnéa släppte ju vår bok ”Investeringsguiden: Så kommer du igång med ditt sparande” och igår hade vi en liten bokrelelease på vårt förlag Pagina med lite vänner och familj! Vi har fått så otroligt fin feedback på boken och det känns väldigt roligt!

Idag har det varit fullt upp. Jag och Micke står på scen imorgon på Börshajen Academy för att lära er allt vi kan om att inte bråka om pengar i en relation så förmiddagen gick åt till att öva igenom presentationsmaterialet samt jobba ikapp lite eftersom jag spenderade min eftermiddag hos Nordnet med Linnéa för att spela in några filmer om boken!

Jag dansar ALLTID innan inspelning. Här till Frank Sinatra, hehe. Vår grymma bildproducent Patrick tog en bild in action. Kul att Linnéa gäspar vid sidan, inte lika road som mig! Det här med dans innan sändning är något jag alltid gör, oavsett program.

Vi avslutade med obligatorisk gruppbild. Hur härligt att ha Linnéa uppe i Stockholm förresten? Häftigt att ha skrivit en bok tillsammans men inte ens varit i samma land! Om ni undrar varför Alex sitter ner så beror det på att han är superlång och inte ens med klackar är jag i närheten. Något som tittare till Nordnet Talks brukar tycka är kul (så nu sitter vi alltid på stolar i programmen).

Nu ska vi ta en långpromenad med hundarna och sen fortsätta ladda inför imorgon. Efter eventet imorgon checkar jag ut och tänker nog stänga av telefonen under ett dygn. Kroppen säger ifrån och behöver ta det lite lugnt.

/A

© 2019 ANNA SVAHN. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.