IG Markets – stop loss

Jag har ju ett samarbete tillsammans med IG Markets och i vårt första inlägg tillsammans gick vi igenom CFDs som är en typ av finansiellt derivatinstrument. Om ni missat det kan ni läsa det här först. Jag hann kort nämna att en viktig del vid handel med CFDs är att använda sig av stop loss och limit order men tänkte gå in närmre på vad stop loss egentligen är i det här och limitorder i nästa inlägg.

Eftersom man handlar CFDs med säkerhetskrav och därmed inbyggd hävstång så kan det egentligen betyda två saker, att din avkastning blir högre än utan hävstång eller att din förlust blir mycket större än om du inte hade handlat med hävstång. Det finns dock verktyg för att inte förlora hela din insats eller i värsta fall ännu mer, detta kallas stop loss.

Stopporder

En stopp är en slags instruktion för att sälja på en nivå som är lägre än inköpspriset. Säg att du köper en CFD som står i 1000 kronor, då kan du lägga en stopporder på till exempel på 950 kronor så att inte förlusten skulle bli större om priset går ner under 950 kronor.

Stoppordrar sparar mycket tid när man handlar eftersom det minskar tiden som man måste bevaka marknaden. Du kan antingen använda en stopporder för att öppna en ny position (öppningsorder) eller för att stänga en öppen position (stängningsorder). En stopporder gör alltså att du kan bestämma själv hur mycket du maximalt får förlora på en trade om du handlar i marknader som rör sig kraftigt.

Exempel öppningsorder

Ponera att guldpriset står i 1290 USD och du enligt din diagramanalys anser att 1295 USD är en viktig motståndsnivå. Om guldet når denna nivå väntas priset fortsätta stiga. Du bestämmer dig därför för att du vill köpa en CFD med guld som underliggande tillgång om priset passerar 1296 USD och lägger en stopporder vid den nivån.

Ett par timmar senare har priset stigit till 1295 USD och priset fortsätter att stiga och når även 1296 USD. Din stopporder går igenom och din position öppnas. Nu fortsätter du att tjäna pengar om guldpriset fortsätter att stiga men förlorar pengar om priset skulle sjunka.

Exempel stängningsorder

En stängningsorder skiljer sig alltså från en öppningsorder då det nu handlar om att stänga en position som redan är öppen snarare än att öppna en ny. Anta att du inte köpte guld med en öppningsorder med en vanlig order. Du köpte på 1290 USD men priset gick aldrig upp mot sin motståndsnivå på 1295 USD utan istället ned till 1285 USD. Även om du hoppas att guldpriset ska vända och stiga uppåt vill du även skydda dig från att göra en stor förlust. Därför placerar du en stopporder som säljer positionen om guldet går ned till 1280 USD.

Priset faller och passerar 1280 USD där din stopp är placerad. Där stängs din position med en förlust på 10 USD, men utan en stopporder om priset hade fortsatt att falla så hade din förlust blivit ännu större.

Slippage och garanterad stopp

En vanlig stopp-loss-order är gratis att använda men en vanlig sådan är inte garanterad och din position kan stängas vid ett sämre pris om marknaden rör sig för snabbt. Detta kallas slippage. För att undvika slippage kan du välja att sätta en så kallad garanterad stopp på din position som garanterar att du blir utstoppad på den nivå du valt från början även om marknaden rör sig snabbt, detta är helt unikt hos IG, andra nätmäklare erbjuder alltså inte en garanterad stopp. Med en garanterad stopp medkommer dock en viss premie som tas ut av IG om din garanterade stopp blir triggad och stänger din position.

Här kan ni se ett exempel på hur det ser ut när man (i fallet ovan) lägger en öppningsorder på Mini Bitcoin via IGs plattform. I exemplet har jag satt en ordernivå på 10 600 USD och längre ner i bilden ser ni att stoppen ligger på 1368.9 punkter under ordernivån. Jag har dessutom satt en limit på 500 punkter över ordernivån, alltså på 11 100 USD. Det här betyder att min position stängs automatiskt antingen om den når 9231.1 USD eller om den går över 11 100 USD.

I nästa inlägg kommer vi att titta på limitorder som jag nämner kort ovan!

/A

Kom ihåg att CFDs är produkter med hävstångseffekt och kan resultera i förluster som överstiger det belopp du initialt investerat. Att handla CFDs passar inte alla så försäkra dig om att du helt förstår vilka risker det innebär.

 

Bofink – gör en hälsokoll på ditt bolån

I samarbete med Bofink

Den absolut största investeringen många gör någon gång under sitt liv är att köpa en bostad. Jag tittar ju just nu på att köpa en lägenhet för att hyra ut och kommer då också att behöva ta ett bostadslån när jag väl köper, vilket kommer bli en stor utgift. Det är nämligen så, att med ett bostadsköp så medföljer även en av våra största kostnader, själva bolånet.

Bofink är en app (till iphone och android) som hjälper dig att göra en hälsokoll på ditt bolån genom att sätta ett betyg på ditt nuvarande bolån. Betyget får de fram genom att ta snittet mellan de fyra delkriterierna; ränta, bindningstider, belåning samt amortering.

  1. Först räknar de alltså fram din genomsnittliga räntesats och därefter jämför de hur den står sig mot snitträntan hos alla banker. Om ditt bolån redan är bundet på en viss räntesats jämförs din ränta mot snittet vid den tidpunkt du valde att binda för att göra en rättvis bedömning. Ju lägre ränta du har, desto högre betyg får ditt bolån.
  2. Efter att ha beräknat din genomsnittliga ränta så beräknar Bofink med hjälp av en algoritm vilka bindningstider du bör välja beroende på vilken profil du valt i appen. Betyget sätts beroende på hur dina nuvarande bindningstider står sig emot algoritmens svar.
  3. I det tredje delkriteriet gör Bofink tillsammans med Booli en uppskattning på din bostads nuvarande värde och tillsammans med ditt bolåns totala storlek räknar de fram din belåningsgrad i procent. Om du vill få ett ännu mer säkert resultat kan du genom att fylla i mer information om din bostad förfina värderingen. Ju lägre belåning du har i relation till bostadens värde, desto högre betyg får du.
  4. Betyget på amortering, som är det sista kriteriet, är relaterat till bostadens belåningsgrad samt Finansinspektionens föreskrifter om amortering av bolån. Vid belåning under 40 procent ger låg amortering ett högt betyg. Ligger belåningen mellan 40-70 procent bör man amortera 1 procent per år och för belåning mellan 70-85 procent bör du amortera runt 2 procent per år. Om du har en belåningsgrad på över 85 procent får du högre betyg ju mer du amorterar.

Det är hur enkelt som helst att använda appen. Den finns både för iphone och android och är helt kostnadsfri. Du laddar enkelt ned den till din iphone här eller till android här.

Testa själv för att se hur ditt bolån egentligen mår!

/A

I samarbete med Bofink

IG Markets – CFD

Jag har precis inlett ett samarbete med IG Markets där vi i fem delar kommer att gå igenom deras handelsplattform, vilka instrument man kan handla med och hur man kan komma igång med intradagshandel – alltså daytrading.

Men innan vi går in på hur man gör så ska vi bekanta oss lite med IG Markets först. IG startades redan år 1974 och är alltså en väletablerad aktör. Deras huvudkontor ligger i London men de har även kontor här i Stockholm, Düsseldorf, Paris, Luxemburg, Lissabon, Milano, Madrid, Singapore, Tokyo, Melbourne och Chicago.

Det IG specialiserar sig på är finansiella derivatinstrument, i huvudsak handel med CFD – Contract For Difference – med aktier, råvaror och valutor som underliggande tillgång. Innan vi tittar närmre på IGs handelsplattform så tänkte jag att vi i första inlägget kan gå igenom vad en CFD är.

Vad är en CFD?

CFD är en förkortning av Contract For Difference, ett finansiellt derivatintrument där priset baseras på marknadspriset av en underliggande tillgång, till exempel en aktie, råvara, valuta eller ett index. När du köper en CFD handlar du på förändringen i den underliggande tillgångens pris men du äger aldrig själva tillgånge. Skillnaden på en CFD och andra derivatinstrument (så kallade ETPer) är enkelheten i prissättningen. Om du köper en CFD med aktie X som underliggande tillgång och aktie X kostar 100 kr så gör även din CFD det. Du äger dock aldrig den underliggande tillgången utan spekulerar endast i den underliggande tillgångens prisutveckling.

Exempel

Om du till exempel tror att priset på energi ska stiga får du i vanliga fall leta efter ett bolag inom energisektorn som du kan investera i. Problemet här är dock att du inte kommer ifrån bolagsrisken, alltså att aktiekursen kan falla trots att priset på energi stiger. Med en CFD kan du istället investera direkt i energiprisets utveckling.

Ponera att du tror att det finns en uppsida i guld. Om guld står i 1270 USD så kommer även din CFD att göra det. Om du då köper CFDer med guld som underliggande tillgång och guldpriset stiger till 1300 USD har du tjänat mellanskillnaden på 30 USD förutsatt att du avslutar din position. Du kan också välja om du ska spekulera i upp- eller nedgång och därmed även tjäna pengar vid nedgång.

Hävstång och säkerhetskrav

En CFD har en inbyggd hävstång vilket gör att det finns något som kallas för säkerhetskrav. Säkerhetskravet är en procentsats som anger hur stor del av positionens totala värde som reserveras av ditt kapital.

Om du köper 1000 aktier i ett företag där aktierna egentligen kostar 200 kr st hade du i vanliga fall behövt 200 000 kr på ditt konto. Om vi antar att säkerhetskravet för CFDn med företaget som underliggande tillgång är 10 % så innebär det att du hade behövt 10 % av 200 000 kr, alltså 20 000 kr för att kunna placera 200 000 kr. Säkerhetskravet gör det möjligt för dig att investera mer än vad ditt konto är värt och därmed skapa en hävstångseffekt.

Säg att värdet på aktien stiger från 200 kr till 210 kr. Din avkastning blir då 5 %. Din insats var 20 000 kr men din position är nu värd 30 000 kr vilket ger en avkastning på 50 %.

20 000 + (200 000 kr x 1,05 – 200 000) = 30 000 kr.

Hävstångseffekten gör att du kan ta del av mycket högre avkastning till en lägre insats men detta fungerar åt båda håll. Skulle priset på aktien istället sjunka från 200 kr till 190 kr så är den egentliga värdeminskningen 5 % men för dig som handlat med CFD kan det se ut enligt nedan.

20 000 + (200 000 kr x 0,95 – 200 000) = 10 000 kr.

Alltså en förlust om 50 %.

Vid handel med CFDs är det otroligt viktigt att tänka på riskerna och använda sig av stop-loss. På det sättet behöver du inte riskera mer än vad din riskanalys tillåter. Hur man använder sig av stop-loss och limit order kommer jag att ta upp i nästa inlägg.

/A

Kom ihåg att CFDs är produkter med hävstångseffekt och kan resultera i förluster som överstiger det belopp du initialt investerat. Att handla CFDs passar inte alla så försäkra dig om att du helt förstår vilka risker det innebär.

Tankar

Jag kom hem från NYC igår, jag åkte dit både för semester men även lite jobb. Ser fram emot att presentera det vi lanserar i form av hållbar sparprodukt snart! Vill redan resa iväg igen och vi sitter redan nu och funderar på var vi ska åka över jul och nyår. Jag är sugen på strand, sol, träning, att skriva och att läsa. Jag föreslog Maldiverna men Micke tror att jag kommer dö av tristess efter två dygn, hehe. Någon i vår relation har kanske svårt att sitta still.

Men, det var inte riktigt det jag tänkte ta upp idag. Börsen är ju stark och har varit det flera år i rad. Jag vet att jag ofta skriver om just diversifiering och riskerna med att endast investera i aktier och jag tänkte att vi kan prata lite om varför idag.

OMXS30 utveckling i år

Börsen går i vågor. På riktigt lång sikt är aktier det absolut mest högavkastande alternativet, men visste ni att efter IT-bubblan år 2000 så har antalet depåer minskat fram till för bara något år sen. Det här betyder att fler har slutat investera istället för att faktiskt börja, något som är oroväckande. Man brukar generellt säga att börsen faktiskt drivs av två känslor – girighet och rädsla.

OMXS30 utveckling sen 1999

Jag har ju skrivit tidigare om ”money on the sideline” vilket är ett begrepp som beskriver hur stor andel av kapitalet som är investerat i lågriskplaceringar som sparkonton, alltså inte aktier. Historiskt har kapital i lågriskplaceringar minskat och istället allokerats om till högriskplaceringar som aktier i samma takt som börsen blir dyrare och dyrare. Ju högre värderad börs = desto mer kapital på börsen. Alltså, vi har en tendens att ta högre risk när börsen blir dyrare. Det här innebär att när marknaden istället går ner är vi nästan fullinvesterade mot aktier och våra portföljer tar stryk.

Hur bör man tänka då? Ha en grundfördelning i portföljen mellan olika tillgångsslag. Ligg inte fullinvesterad i aktier när börsen är rekorddyr. Jag får ofta frågan om varför jag är så baissig (negativt inställd till börsen) men det är jag egentligen inte. Jag tycker bara att det är viktigt med nyanser och det finns tillräckligt många som skriver att aktier alltid ska upp och att det är enda alternativet. Samtidigt sitter vi med statistik som säger att efter en större nedgång slutar många investera och jag vill inte att mina läsare eller följare ska hamna där för att ni blir rädda för att förlora pengar. Alltså, ni behöver inte vara rädda för börsen men ni ska vara medvetna om vilken risk ni tar och hur ni kan allokera om ert kapital mellan olika tillgångsslag för bättre riskspridning. OCH, ni ska vara medvetna om att oavsett hur många bolag i olika branscher ni äger så är ni exakt noll diversifierade om ni inte också har kapital fördelat i andra tillgångsslag.

Se till att ni är som girigast efter en nedgång och inte nu, på absoluta toppen!

Fångade tjuren i NYC förra veckan. 

/A

21st mobile 19 september

Nästa vecka sitter jag och Micke i en paneldebatt för att diskutera digitalisering. 21st mobile har bjudit in oss med anledning av lanseringen av deras nya tjänst som möjliggör digitala bolagsstämmor! Det är helt gratis att komma dit och om inte annat får ni i alla fall gärna komma fram till mig innan eller efter för att säga hej! Anmäl er här eller klicka på bilden nedan!

/A

Enkelt sätt att analysera ett bolag eller bransch

Alla som läst någon form av ekonomi, marknadsföring eller organisationsteori har kommit i kontakt med Porters five forces. Det är alltså en modell som beskriver de krafter som påverkar marknadsdynamiken i en viss bransch. Modellen används vanligen för marknadsriktade omvärldsanalyser. Porters five forces syftar sen till att se hur attraktiv en bransch är att verka i för ett visst företag, vilket gör att det är ett bra sätt att jämföra olika bolag i samma bransch när man ska köpa aktier till exempel. Vid högt tryck från de fem olika krafterna pressas enligt teorin lönsamheten för de företag som är aktiva inom branschen.

Enligt Porter påverkar krafterna i bilden ovan enligt följande:

  1. Kundernas förhandlingsstyrka – ju fler valmöjligheter för kunden (många konkurrenter som erbjuder samma vara eller tjänst) desto högre förhandlingsstyrka har kunden. Om antalet val är få sjunker kundernas förhandlingsstyrka. Till exempel så finns det flera olika livsmedelsbutiker – ökad förhandlingsstyrka från kunder, men till vissa destinationer flyger till exempel endast ett flygbolag och då blir kundens förhandlingsstyrka lägre och marginalerna kan pressas högre.
  2. Leverantörers förhandlingsstyrka – precis som att kunderna har högre förhandlingsstyrka ju fler valmöjligheter de har så fungerar det på samma sätt med leverantörer. Om det finns många leverantörer till ett bolag som kan leverera samma vara/tjänst så blir leverantörernas förhandlingsstyrka låg. Finns det endast en leverantör blir förhandlingsstyrkan hög och de kan således ta mer betalt av bolaget som då måste pressa marginaler eller ta högre betalt av slutkund.
  3. Substitut för varan eller tjänsten – om varan som bolaget tillhandahåller kan bytas ut mot något annat så pressas priserna och därmed lönsamheten. Till exempel så kan smör bytas ut mot margarin vilket pressar till exempel mjölkböndernas marginaler.
  4. Konkurrens från nya aktörer – hur lätt är det att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör? Alltså, hur höga eller låga inträdesbarriärer finns det för att ta sig in på marknaden? Krävs det stora uppstartskostnader eller höga produktionsvolymer kan det till exempel vara svårt för en ny aktör att ta sig in på marknaden.
  5. Konkurrens mellan befintliga aktörer – har de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar eller har ett stort lager kan de ha lågt incitament att lägga ner verksamheten. Om marknaden växer lite eller inget alls kan det bli en hårdare kamp om marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket kan driva priserna och således marginalerna nedåt.

Självklart finns det mer saker man bör titta på när man analyserar ett bolag eller en bransch men detta kan vara en bra och enkel början. Gör en lista med punkter för att se om bolaget du tittar på har stark förhandlingskraft eller inte!

/A

Investera med Lendify – Del 2

I mitt förra inlägg om hur man kan investera med Lendify så berättade jag vad Lendify är, att de kopplar ihop investerare med låntagare för att sänka räntan för de som lånar men kunna erbjuda investerare en högre ränta, hur man går till väga rent praktiskt för att öppna upp ett konto och börja investera samt hur jag gjort för att börja investera med Lendify. Dessutom har ju Erika från Lendify gästat mig i Feminvest Direkt, det avsnittet kan ni se här.

Detta är ju ett samarbete med Lendify som jag gör för att jag 1) verkligen gillar Lendify som bolag och kan stå för varje del av vad de gör och 2) själv faktiskt avänder dem och valt en investeringshorisont på 10 år. Jag vet att både jag och Lendify tycker att transparens är viktigt så jag ville vara extra tydlig i det här inlägget!

I detta inlägget kommer jag att visa hur det går till nu när de pengar jag initialt satt in hos Lendify. Jag började ju med 5000 kr och för över 1000 kr per månad för att kunna ha en liten del av mitt totala månadssparande hos Lendify. Jag väljer alltid längsta löptiden dels för att kunna förränta pengarna så mycket som möjligt och dels för att det här ändå inte är pengar som jag hade tänkt röra de närmsta åren.

Här kan man se mitt aktuella innehav, sen förra inlägget har jag ju investerat ytterligare 1000 kr som nu väntar på att autoinvesteras. Under översikten här kan man också se att min genomsnittliga ränta är 6,20 %. Det ser man ju aldrig på vanliga sparkonton direkt!

Så, vad händer med pengarna nu? Jag var precis inne på mitt konto och såg att mitt investerade kapital nu fördelats mellan olika lån. Jag har alltså inte behövt göra något själv förutom välja ”Autoinvest”. Under ”Översikt” kan jag enkelt se hur stor del av mitt kapital som är investerat, inkommande betalningar (som jag valt att återinvestera) och fördelningen av mina investeringar.

Här kan jag se hur mina pengar är fördelade mellan olika löptider och kreditklasser. Men det som är riktigt roligt att se är hur mina återbetalningar kommer att komma in. Både amortering och ränta.

En annan bra sak är att ni också kan hålla koll på kommande återbetalningar, både fördelade mellan ränta och amortering månadsvis! Denna totalsumma kommer förstås att öka ju mer du investerar. Som jag nämnde i det förra inlägget så kan du välja mellan att få det utbetalat till dig eller återinvestera för att maximalt utnyttja ränta-på-ränta-effekten, det har jag gjort!

Jag fick förresten en fråga efter förra inlägget, om hur det fungerar med deklaration och skatt på den intjänade räntan. Det som är så smidigt är att Lendify automatiskt drar skatten på ränteintäkterna och rapporterar in till Skatteverket, du behöver alltså inte göra det själv! När det är dags att deklarera finns ränteintäkter och skatt förtryckt på blanketten!

Som ni märker är det ett riktigt smidigt sätt att investera utanför börsen på, samtidigt som man också bidrar till att erbjuda andra människor som är i behov av kapital chansen att låna till mycket lägre ränta än hos traditionella banker. För er som bara vill testa innan ni börjar investera på riktigt så går det ju faktiskt att börja med en liten summa och kort löptid, se så att det fungerar och sen köra igång på riktigt!

/A

Multitasking och min favoritpryl

Imorse bytte jag ut EFN mot 25 minuter. Jag har en hel del podcasts att lyssna ikapp på och efter att ha lyssnat på avsnittet med Anders Hansen först igår ville jag också lyssna på det senaste avsnittet. För er som missat avsnitten med Alexander Bard eller Anders Hansen, lyssna på dem!

Innan jag fortsätter vill jag bara tillägga att detta inte är ett sponsrat inlägg, det är bara en kärlekshyllning till mina hörlurar som förenklat mitt liv de senaste månaderna!

Jag tänkte egentligen bara ge er ett tips på min favoritpryl. Jag har aldrig brytt mig speciellt mycket om hörlurar eller headset utan har varit en av dem som använt de som följer med när man köper en ny iphone. Så när Micke pratade om sina Boselurar var jag verkligen inte det minsta intresserad – till en början. När jag till slut (efter flera månader) faktiskt provade dem tog det ungefär fem minuter innan jag hade beställt egna.

Jag använder bluetoothversionen. Perfekt när jag tränar och bara kan lägga undan telefonen och sen inte behöva bry mig om sladdar.

Det som är speciellt är detta. De är brusreducerande vilket innebär att jag kan sitta på flygplan men inte höra motorn. Sitta på tåg men inte höra gråtande barn osv. Det gör att jag helt och fullt kan fokusera på det jag lyssnar på eller det jag jobbar med för stunden, eller som just precis nu – när jag lyssnar på Börspodden och skriver detta inlägg. Multitasking är win.

/A

Poddtips – 25 minuter

Förutom att jag tycker att ni borde lyssna på Feminvest- och Economista-poddarna så har jag en ytterligare en favorit (kanske inte helt opartisk eftersom att jag ju bor tillsammans med Micke), nämligen 25 minuter med Karl-Mikael Syding och Ludvig Sunström. Varje avsnitt är precis som det låter typ 25 minuter långa. Trots Mickes bakgrund som Europas genom tiderna bästa hedgefondförvaltare snackar de faktiskt inte speciellt mycket aktier i podden (förutom några avsnitt som kommer nedan) men mycket personlig utveckling och ger praktiska tips för hur du kan utvecklas vidare. Det som är bra är dock att jag i alla fall tycker att många av tipsen går att applicera på min egen handel och mina investeringar – och är det någon man kan lära sig mycket av när det kommer till investeringar så är det ju tveklöst Micke.

De finns såklart både på iTunes och Acast också!

I avsnitt 62 är till exempel jag med en stund och pratar om hur jag gjorde för att utveckla min trading. Annars har jag nedan listat deras finansavsnitt del 1-3 nedan.

/A