ANNA SVAHN

Meny Stäng

Kategori: Resor (sida 2 av 5)

Social impact eller bara investerare?

Vänner är livet! 

Jag sitter i soffan och jobbar med boken (som vanligt) och har trots att jag lovat mig själv att ta en paus i skrivandet när denna är släppt ändå börjat skissa på en tredje bok. Den får dock dröja lite (as if). I helgen öppnade jag inte datorn en enda gång. Jag skrev ju när jag var i New York för lite mindre än en månad sen att jag hade träffat Abbey Wemimo, som är grundare av Clean Water For Everyone i Afrika som hittills har försett över 250 000 personer med rent vatten och nu jobbar med ett fintechbolag som heter Esusu som framförallt jobbar med credit scoring och gruppsparande. Ni kan läsa mer om Esusu på Forbes här.

I helgen var i alla fall Abbey här och hälsade på, så vi tog vårt vinnande koncept från NYC (brunch som aldrig tog slut) och jag introducerade honom för några andra vänner här i Stockholm. Man älskar ju när restaurangen kommer ut med sockervadd till efterrätt. Vi pratade affärer, investeringar, bolagsbyggande, infrastruktur för vatten, vänskap och relationer i flera timmar innan vi gick vidare till Nobis som kvällen till ära hade riktigt skön musik och fler vänner anslöt sig allt eftersom.

Jag lovade ju när jag hade varit i New York att jag skulle återkomma angående en diskussion som jag och Abbey hade och jag tänker att det passar bra nu när han precis har varit här hela helgen!

Social impact investor eller bara investor in general? Abbey frågade mig när jag delade med mig om min vision om Cygnus och hur den typen av tillgångsallokering skulle kunna rädda många privatsparare som annars väljer att sälja under recessioner och sen aldrig vågar investera igen om jag ansåg mig vara en ”vanlig investerare” eller en någon som investerade med ett ”större syfte”. Jag blev tyst ett tag och insåg sen att när det kommer till Cygnus så handlar det inte alls om att jag är en investerare. Jag är en entreprenör. Och jag såg en lucka, förstod hur Cygnus som lösning skulle kunna hjälpa andra och ville därför bygga vidare Cyg. Jag har alltså inte (trots att säkert många tror det) någon våt dröm om att bli förvaltare (tvärtom, jag funderar ofta på om jag verkligen kan tänka mig att byta ut min nuvarande frihet mot att sitta inne på ett kontor 12 timmar om dagen), men vill bygga min idé, min produkt – för att jag tror att den kan hjälpa andra.


De senaste två åren har jag verkligen haft turen att träffa och lära känna otroliga människor. Jag är tacksam – varje dag – över hur mitt liv ser ut idag eftersom jag minns vilket helvete det var för bara 9 år sen. 

/A

Torsdag, skakig börs och mer resande

En annan bild från en annan resa

Jag är lite tyst på bloggfronten just nu. Jag avslutar det sista i min kommande bok (känns overkligt) och har mycket annat jobb samtidigt. Jag har dessutom börjat träna mer igen och är tydligen så självdestruktiv att jag bokat in mig på ett spinningpass senare. Jag tänkte dock ändå flika in och säga hej och även kommentera de senaste dagarnas turbulens på börsen och ge er ett boktips.

I lördags kväll bokade jag förresten en spontanresa till Las Vegas, jag skulle ha åkt i måndags men blev i söndags matförgiftad och låg utslagen och fick tyvärr avboka. Jag är dock glad att jag kunde få en hel refund, annars skulle 14 000 kronor ha gått upp i rök… Jag säger ju alltid att jag ska ”stanna hemma ett tag” men det blir sällan så. I November åker jag över till Oslo för att träffa ett VC-bolag som har frågat om jag är intresserad av att bli mentor för deras mentorskapsprogram och förutom en hel del föreläsningar och andra möten under november så åker jag även tillbaka till New York med en vän i början av december igen.


Men för att kanske återgå till det min lilla blogg egentligen ska handla om: BÖRSEN DÖR. Okej, nu är jag dramatisk, och skämtar. Men det är roligt när det händer saker. Igår föll S&P 500 3,3 procent och OMXS30 stängde på -1,8 procent för att fortsätta ned idag. Tokyobörsen tappar även den mer än 4 procent efter onsdagens fall i USA så den här typen av nedgångar vi ser nu kan mycket väl fortsätta.

Svårt att säga om detta är bara är början eller om vi ser fler studsar upp. Jag skrev i alla fall den 19 februari i år att jag väntade mig nivåer om 1670 på OMXS30 (vilket vi såg i slutet av augusti innan vi vände ned igen) eftersom den typen av rekyler är klassiska i slutet av en cykel.

På tal om slutet av cykler, jag läste precis ut boken The Everything Bubble: The Endgame for Central Bank Policy av Graham Summers och uppmanar ALLA att läsa den. Fantastiskt pedagogisk som förklarar vad, hur och varför centralbanker agerar som de gör och vilken typ av konsekvenser det får.

Nu ska jag strax iväg och gästa en podcast!

/A

Perspektiv

Micke brukar reta mig och kalla mig för ledighetskommittén sen jag sa upp mig. Jag jobbar helt klart mer nu, men på ett lite annorlunda sätt – och framförallt inte fast på ett kontor utan där jag känner för det. Som den här veckan i NYC, som har varit fantastisk och lite oväntad på olika sätt. Jag känner mig både lite klarare och inte med vad jag vill och inte vill göra. Vissa av mina vänner skulle säga att jag tänker för mycket, och det kanske är sant, jag måste bara klura lite till på om jag ska fortsätta med det eller inte.

Igår åt jag middag med lite vänner som var i stan och idag åt jag en never ending brunch med Abbey Wemimo som bland annat startat Esusu (läs om det på Forbes här), men även Clean Water For Everyone som förser människor i Afrika med rent vatten. Jag och Abbey diskuterade flera väldigt spännande saker idag som jag skulle vilja dela med mig av, vilket jag kommer att göra i ett eget inlägg. Abbey är en extremt ödmjuk person och det var nästan ”synd” att jag skulle till FN för att gå på prisutdelningen av Hult Prize; vilket var ett spontant påhitt från mina vänner som under middagen igår tyckte att det var en genialisk idé att ta med mig på, haha.

Om du aldrig möter nya människor eller tackar ja till nya situationer så kommer aldrig heller något oväntat att hända. Nätverkande handlar till stor del om att våga leva livet på ett lite annorlunda sätt än dagen innan för att skapa nya möjligheter.

Jag kastade i alla fall in handduken tidigt ikväll efter flera nätter med mycket drinkar och lite sömn. Jag hann säga hej till president Clinton som var på plats men jag bestämde mig för att skippa kvällens middag och ligger istället i sängen och äter lite cashewnötter som jag hittade i minibaren. Livet alltså, så himla bra ändå.

/A

New York state of mind och Inditex vs H&M

Igår åt jag middag med en vän och imorse vaknade jag efter bara några få timmars sömn på grund av jetlag. Tack för det, haha. Jag tog mig dock ner och hämtade en kaffe och WSJ och la mig i ett bubbelbad och läste tidningen för att sopa bort spåren från kvällens ”ett” glas vin. Nu sitter jag på ett café och jobbar undan lite.

Det ser kallt ut på bilden men det är strax över 25 grader här. 

Inditex rapporterade ett resultat efter skatt om 1,41 miljarder euro för första halvåret i deras brutna räkenskapsår (februari – juli). Försäljningen i jämförbara butiker hade ökat med 4 procent under perioden. Om vi ska jämföra det med konkurrenten H&M som väntas ha en negativ försäljningsutveckling om -6 procent enligt analytiker på SEB (yikes!!!) så kan vi återigen konstatera att H&Ms största problem inte är externa, utan organisatoriska. H&Ms nästa rapport kommer 27 september, ska bli spännande att se hur de senaste månaderna har sett ut…

/A

New York, blankare och framskjuten risk

Jag sitter just nu i loungen på mitt hotell och väntar på mitt rum. Jag kom hem till Maria igår kl 22 lokal tid, drack lite te, pratade om livet och bestämde oss för att ta allt jobbrelaterat efter en natts sömn. Jag hade ställt in mig på jet lag men sov hela natten och känner mig ändå oförskämt pigg idag. Om en liten stund ska jag och Micke spela in Outsiders på distans, jag härifrån och han från Stockholm och ikväll ska jag iväg på middag.

Angående politik och blankningar så hade jag egentligen tänkt skriva något fyndigt om valutor och svensk penningpolitik men jag hittade precis en artikel i Di som jag skulle vilja kommentera närmre istället.

Angående finanskrisen 2008 och att den ”ju” grundades i dålig penningpolitik som gjorde att människor lånade pengar som de egentligen inte hade råd med.

Jag har två saker att säga om det här:

  1. Läget är inte annorlunda i Sverige idag. Låg ränta i kombination med låg konsumtion har gjort att fler har velat köpa bostäder istället. Med låga räntor kan vi inbilla oss att boendekostnaden blir låg och således köpa något dyrare än om räntan hade varit högre. Det här gör att vi pressat upp priserna på bostäder. Det senaste årets avmattning (-8 procent i Stockholm) TROTS minusränta säger en hel del om vad som skulle hända om räntan höjs (om den nu någonsin gör det…).
  2. Att svenskarna inte blev så lidande av finanskrisen 2008 innebär bara ytterligare framskjuten risk. Grattis, Sverige ligger i topp sett till det härliga måttet bubble score och jag tycker mest att det känns som om vi vandrar på ett minfält.

Jag hoppas att mitt sällskap är redo för en ränterant (LOL) ikväll. 🙂

/A

Tisdag och lägre estimat för H&M

Att säga upp mig är definitivt ett av de bästa besluten jag tagit! Don’t get me wrong, jag gillade mitt jobb, men att själv välja över tiden är mer värt. Jag vill utvecklas och att få jobba med Cygnus på heltid samtidigt som jag får mer tid för skrivandet och resor är helt fantastiskt. Nästa vecka åker jag till New York, det blir kul! Micke är lite trött på att resa (hehe, can’t blame him eftersom vi kom hem från Grekland nyss och knappt har packat upp väskorna) så jag lämnar honom hemma!

MEN, jag tänkte inte skriva så mycket om New York just nu. Det kommer uppdateringar direkt därifrån istället. Ni ska inte heller få läsa ytterligare rants om Riksbanken, inflation och svag SEK. Däremot är det nog dags för en liten uppdatering kring mina tankar om H&M.

H&Ms aktiekurs senaste 12 månaderna. 

I slutet av januari blev många arga när jag sa att jag hade en riktkurs på H&M om 70-90 kronor. Efter det har mycket hänt. Kursen har kommit ner ytterligare och stängde idag på ca 122 kronor. Idag sa också Carnegie att de står fast vid sin riktkurs om 100 kronor och upprepade rekommendationen Sälj för H&M. Mer intressant var dock att de sa att H&M mycket väl kan gå ned till nivåer om 70 kronor om den jämförbara försäljningen minskar med 10 procent och vi ser ett marginaltapp om 1-2 procent.

I slutet av september kommer H&Ms Q3-rapport och min bild är att bolaget har det fortsatt tufft. Lägg dessutom till valutaeffekter i form av urstark USD som H&M har kostnader i (vi diskuterade detta i senaste Outsiders) så kan man tänka sig att resultatet blir annat än bra.

Disclaimer: Jag är fortfarande kort H&M och ser i dagsläget ingen anledning att stänga den positionen.

/A

Rant, bokskrivande och middag

Det är lite tyst här, men det beror bara på att jag har bokdeadline om ett par veckor och innan dess även ska gå på ett bröllop i helgen!

Igår åt vi middag med en vän på Brasserie Bobonne, ett litet genuint franskt ställe på Östermalm. Bra mat och mysigt ställe. Vi snackade om livet, investeringar, misstag vid analyser, personas på sociala medier kontra vem man egentligen är och att bygga bolag och sluta jobba. Vi avhandlade det mesta med andra ord, i alla fall det som räknas.

I helgen lyssnade jag på ett podcastavsnitt som gjorde mig irriterad. Gästen lovade lyssnarna att om man gav henne och hennes firma 5 år så kunde hon garantera 15 procent årlig avkastning genom att investera i innovationsbolag med en omsättningstillväxt på minst 25 procent per år. Om bolagets förluster ökade spelade ingen roll, det var bara omsättning som räknas. Det här är ett typexempel på att förenkla investeringar på fel sätt. Jag förstår att det är bra att få fler att börja investera, MEN, det som händer när vi säger att det är enkelt är att vi vaggar in privatsparare i en falsk trygghet. Setta leder i sin tur till att när en sättning kommer och privatsparare som trodde att det var lätt att investera förlorar pengar, inser att det är svårare än vad de trodde vilket sen leder till att de slutar spara och investera. Det här hände under IT-bubblan, många slutade investera och har aldrig gjort det igen. Jag vill inte vara ”elak” när jag säger att det är svårt, men jag tror att det är extremt viktigt att det finns en motvikt till alla cheerleaders. Börsen är svår, det är viktigt att ha respekt för det.

Avsnittet fick mig att tänka på Silicon Valley när Russ Hanneman skriver ”NO REVENUES” till bolaget eftersom om en start up börjar få intäkter så börjar man räkna på att det ska gå med vinst, och gör det inte det så sjunker värderingen. Bra att tänka på kanske.

Sen det fullständigt ologiska i att säga ”köp inte fonder för det är svårt att slå index för förvaltare så välj dina egna aktier istället!”. Eh?!

Oh well. Just nu skriver jag på en krönika till Vontobel om vad svenska kronan har gemensamt med turkiska liran, Argentinas peso och Sydafrikas rand. Inte helt otippat en liten sågning av Ingves och gänget igen. Det är helt sjukt hur dåligt SEKen har utvecklats mot USD.

Annars ligger jag i planering inför hösten, jag har ju ändrat om lite bland mina uppdrag (ska berätta snart) och därför ser min höst lite annorlunda ut nu. Åker kanske iväg en sväng  till NYC och Washington för lite möten i mitten av september. Kul!

Vi hörs när boken är klar..!

/A

Gemensamma mål men olika tillvägagångssätt

Får eventuellt tänka om angående den här bikiniöverdelen. Sorry I’m not sorry.

Här sitter jag alltså hela dagarna, skriver, läser och bråkar med Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson som för snart ett år sen öppet skrev att jag inte var för systerskap. Det är ju snart val, så jag tänkte bara påminna om att det är vi väljare som ansvarar för valresultatet och föga förvånande lägger i alla fall inte jag min röst på ett parti där en högt uppsatt ledamot trycker ner andra kvinnor. Otroligt omodernt.

Vi antar ofta att gemensamma mål för människor samman, men sanningen är att det faktiskt är just det som ofta separerar grupper. Jag tänkte att min diskussion med Ulla Andersson passar in i ämnet, eftersom hon menar att hon målet är att göra Sverige mer jämställt på ett ekonomiskt plan, att kvinnor och män ska ha samma ekonomiska möjligheter och tryggheter. Samtidigt driver jag nätverk med totalt över 130 000 kvinnor där vi jobbar med utbildning i just dessa frågor för att kvinnor ska få en drägligare pension, kunna överleva, få vara självständiga, inte behöva stanna i en relation för att de inte har råd att lämna eller inte behöva vara kvar på en arbetsplats där de inte trivs.

Så varför säger Ulla Andersson att jag inte är för systerskap? Enligt psykologen Judith White handlar det om att om vi har samma mål, men olika tillvägagångssätt för att nå dessa skapar det friktion i gruppen eftersom målet i sig är så viktigt att vi inte tror att något annat sätt än vårt eget kan göra att vi når önskat resultat. Jag tror att det var Sigmund Freud som sa att de är de små skillnaderna hos individer som annars är lika som skapar fientlighet mellan två personer. I vårt fall handlar det om att vi vill samma sak, men att jag är övertygad om att vi inte kan nå finansiell jämställdhet genom att straffa män medan Ulla och V tror att det är den rätta vägen.

Jag skriver just nu på min andra bok som handlar om nätverk och vikten av andras perspektiv. Det är nog här jag skiljer mig från Ulla. Jag har flera gånger bjudit in henne till diskussion, för att istället för att förstöra en viktig fråga se var vi kan mötas på mitten och bli starkare tillsammans. För jag är av åsikten att mitt eget perspektiv är för litet för att egentligen kunna skapa en sann verklighetsbild. Det här är en insikt som kallas för occhiolism och är ett av mina favoritord. Istället för att bemöta andras tankar och åsikter med en vägg och arga ord brukar jag gå in med en inställning om att de vet något som inte jag vet, och genom att ta reda på det kan jag göra mitt eget perspektiv större och således fatta bättre beslut i framtiden.

Ulla – jag ska skicka ett ex till dig sen när boken är klar!

/A

Paradoxerna är min största fördel

En av mina största ”sorger” sen jag var ganska liten och det som medfört att mitt självförtroende inte varit så starkt på något plan har handlat om att jag inte är jättebra på något. Jag tror att jag har nämnt det här i Outsiders också. Jag har extremt lätt för att lära mig och blir ganska snabbt lite bättre än snittet, men aldrig i närheten så duktig som proffsen. Det har inte spelat någon roll om det har varit den kreativa eller den mer inrutade delen. Detta har också gjort att jag aldrig riktigt att känt att jag passar in i kategoriserade grupper. Jag är inte bara estet och jag är inte bara akademiker.

Vi växer upp i skolmiljöer där vi får lära oss vad som är rätt och fel. Vi blir placerade i fack och indoktrineras in i en värld där allt och alla måste ha en etikett. Men vem är egentligen jag? Om jag inte hittar en kategori som stämmer in? Tidigare har jag försökt undertrycka delar av mig själv, eftersom de inte stämmer in med resten av bilden. Om jag vill jobba med finans kan jag inte enligt den bild som målas upp samtidigt få måla nakenkonst eller skriva romaner med tvivelaktig handling. Är jag feminist så måste jag försvara kvinnor till varje pris och aldrig få stå på männens sida. Och vadå sida, förresten? Måste jag välja hela tiden, kan jag inte bara få vara jag?

…Sen läste jag Tao Te Ching som jag fick av en vän och började sakta men säkert hitta hem. Idag har jag legat vid en solbädd och läst Adam Grants ”Originals” för andra gången och ser nyanser som jag hade svårt att ta till mig tidigare. Att paradoxerna inte ska vara min stora sorg utan egentligen är min största fördel.

Grant skriver bland annat att det är individer som inte har störst kunskap eller expertis inom ett ämne som skapar nya produkter genom nya perspektiv. Det kan till exempel vara förklaringen till att jag kunde se och bygga Cygnus. Han visar också statistik som förklarar att entreprenörer OCH forskare som gör något estetiskt vid sidan (musik, konst, skådespeleri etc) lyckas bättre.

Jag är så himla färdig med att försöka sätta en etikett på mig själv eller ens försöka passa in i någon annans mallar. Jag är, det räcker.

/A

Handelskrig och sojabönor

Förutom att kasta med håret vid poolen så skriver jag en hel del här också. Och spelar in podcast. Vi passade på att ta med studion ner till Grekland nämligen.

Jag har bland annat precis skrivit en krönika för Vontobel om hur handelskriget påverkar priset på råvaror, och inte vilken råvara som helst utan sojabönor. USA exporterade nämligen hela 68 procent av sin produktion till Kina men eftersom de höjde tullen på sojabönor som svar på USAs ståltullar så kommer USA att förlora en stor del av exporten dit.

Läs mitt inlägg här!

/A

© 2019 ANNA SVAHN. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.