Råvaruhandel: Softs – Kakao och kaffe

Det var ett tag sen jag skrev om råvarumarknaden men jag har ju faktiskt ett område kvar att täcka, nämligen det som kallas ”softs”. Softs är en term som omfattar diverse olika råvaror som bomull, timmer, socker och frusen apelsinjuice. Handeln är extremt oförutsägbar och ofta väldigt volatil. Faktorer som väder, politik och osäkerhet på efterfrågan på de enskilda produkterna påverkar kurserna. På grund av den höga risken så kan en idé vara att köpa en ETF eller en råvarufond som är exponerad mot den råvarugrupp som du är intresserad av.

Huvudråvarorna som handlas internationellt under ”softs” är 1) kaffe, 2) kakao, 3) socker,  4) bomull, 5) apelsinjuice och 6) timmer. Det finns också underkategorier som omfattar olika mjölkprodukter (mjölkpulver, smör, ost) samt ägg. Utöver det finns också en hel del andra råvaror som handlas på olika marknadsplatser. Plast som råvara kan du till exempel handla på London Metal Exchange (LME) och Dalian Commodity Exchange (DCE) i Kina.

Vad påverkar priset?

Jag tänkte framförallt titta på kakao som undergrupp. Som med andra tillgångar påverkas priset av hög efterfrågan, politiska faktorer, väder och miljö. Ju högre efterfrågan på choklad desto högre pris kan leverantörerna ta för kakao. Priset påverkas också av den nuvarande konflikten vid Elfenbenskusten vilket är extra problematiskt då de står för 40 % av världens kakaoproduktion. Som med andra växter påverkar såklart väder.

Så här har utvecklingen på Kakao sett ut de senaste fem åren. Som ett resultat av uteblivet kontrakt med Elfenbenskusten, världens största producent av kakao, behöver stora partier av kakao säljas billigare. Detta leder i sin tur till att även chokladen kommer att bli billigare framöver, härligt för chokladälskare som mig!

Anledningen till prishöjningen från år 2010 egentligen berodde då på att en stor brittisk hedgefond hade köpt upp stora delar av marknaden. I samband med kakaoprisets ökning gick till exempel Coop ut med att de skulle komma att höja priset på kakao framöver.

Kaffe är världens näst mest handlade råvara

Efter råolja är kaffe världens näst mest handlade råvara, så jag tyckte inte att det var mer än rätt att kommentera även kaffe som råvarugrupp.

Kaffekonsumtion per år och land, Sverige är med vår kaffekultur såklart med på listan av största kaffekonsumenter i världen. Egentligen så är USA, Tyskland och Italien de största kaffeimportörerna men räknat per capita stämmer diagrammet ovan.

I tillväxtmarknader som Brasilien, Vietnam och Colombia har kaffe blivit en viktigare inkomstkälla och exporten av kaffe genererar i vissa fall 80 procent av all utländsk valuta som flyter in i landet.

Kaffe handlas på större råvarubörser som New York Board of Trade (NYBOT), Kansai i Osaka, Japan, SICOM i Singapore samt Euronext i London.

Vad styr kursrörelserna?

Kursen styrs till stor del av fundamenta och bestäms av utbud och efterfrågan. Det är sällan priset på kaffe stiger eller sjunker på grund av spekulationer om framtida leveransbrister till skillnad från andra råvarugrupper. ”The Big Four”, kafferosteriföretagen Kraft, Nestlé, Procter & Gamble och Sara Lee köper cirka 50 % av allt det kaffe som produceras i världen.

/A

Råvaruhandel: Spannmål

Efter mitt inlägg om boskap som råvara fick jag några reaktioner kring hur etiskt eller inte det var att ta upp det. Det kommer ett inlägg i veckan med en diskussion kring etiska investeringar där jag tagit hjälp av fondförvaltare som förklarar hur handel med boskap går till och om etiska investeringar generellt.

Spannmålsmarknaden är generellt sett svårare att förutsäga än andra delmarknader för råvaror då prisbilden till stor del bygger på vädret vilket gör denna marknad mer riskfylld än många andra råvarugrupper. En dålig skörd på en specifik delmarknad kan påverka ekonomier mer än man kan tro.

Det är sex stycken huvudråvaror som handlas internationellt under spannmål som råvarugrupp, 1) sojabönor, 2) majs, 3) vete, 4) ris, 5) havre och 6) korn. Spannmål är en extremt viktig råvara som används framförallt mycket livsmedel och drycker men även i annan typ av produktion.

Vad påverkar priset?

Eftersom att många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör att spannmålspriserna i sig är en viktig faktor på många marknader. Som med alla andra tillgångar och produkter styrs även spannmålspriser av konsumenternas efterfrågan.

Pris på ris under en tvåårsperiod, data hämtad från Nasdaq.

I februari 2016 meddelade Thailands premiärminister, att Thailand som är en av världens största risproducenter, att på grund av vad som förväntades bli den värsta torkan på flera år skulle producera mindre ris för att spara på landets vattenreserver som höll på att ta slut.

Spannmålspriser påverkas till stor del av väderförhållanden, vilket också gör att det är svårt att förutse priser i framtiden. Produktionen av spannmål påverkas dock inte bara av plötsliga naturkatastrofer utan även av gradvisa klimatförändringar (läs mer om hur det påverkar vår ekonomi här).

Det finns dock även helt andra användningsområden för sädesslag som kan medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Till exempel ökar efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Sammanfattningsvis påverkar 1) en ökad konsumtion, 2) klimatet och 3) efterfrågan på etanol främst priset på spannmål.

/A

Råvaruhandel: Boskap

Vi fortsätter på råvaruspåret. Om du missat det första råvaruinlägget i vilket jag skriver en kort guide om råvarumarknaden som kan vara bra att läsa innan detta så rekommenderar jag att du kollar på det först! Tidigare har jag också skrivit om hur man handlar med olja och guld.

Vi har som sagt redan gjort en kort beskrivning av vad som påverkar olje- och guldpriserna och nu tänkte jag skriva en kort introduktion om hur man handlar med boskap på råvarumarknaden. Jag har personligen inte handlat med boskap så detta blir endast en kort beskrivning av hur det kan gå till.

Precis som med energi och metaller finns det även under boskap flera olika underliggande varor. När man som investerare väljer att investera i boskapsmarknaden kan de välja att antingen investera direkt i tillexempel levande boskap eller grismagar eller att tillhandahålla kapital för handel av råvarorna, helt enkelt agera som finansiär.

Den vanligaste typen av investering här görs i någon form på nöt- eller fläskmarknaden eftersom att detta är livsmedel som konsumeras i hög utsträckning, det är däremot inte lika vanligt att erbjuda finansiering av en transport för till exempel grisar så att de kan levereras till sin slutdestination – även om det i realiteten är en lika enkel form av transaktion.

Huvudråvarorna som handlas internationellt under gruppen boskap är 1) nötkreatur, 2) ungnöt, 3) grismagar och 4) slaktsvin. Jag tänkte att vi skulle titta lite närmre på nötkreatur.

Nötkreatur

Live stock eller boskap avser till nötkreatur som har nått rätt vikt för slakt. Det är alltså skillnaden på nötkreatur och ungnöt som avser yngre djur som fortfarande föds upp.

Futures på levande nötkreatur handlas på Chicago Mercantile Exchange, CME, under kortnamnet LC och priset anges i cent per pund. I det elektroniska handelssystemet används förkortningen LE.

Under 2007 var detaljhandelsvärdet på allt amerikanskt nötkött 74 miljarder USD. Priserna på nötkött styrs delvis på tillgången och efterfrågan av foder. Det är därför inte ovanligt att en kraftig torka, något som leder till en minskning i höbeståndet, leder till sjunkande priser på nötkött eftersom fler djur då slaktas och skickas till marknaden. Kortsiktigt medför detta sjunkande priser, men på lång sikt innebär det prisökningar, då de kor som gått till slakt inte längre kan producera kalvar, vilket i sin tur höjer de långsiktiga priserna.

Nötköttspriserna korrelerar till priserna på foder, till exempel majs eller sojabönor (jag tänkte ta upp spannmål i nästa inlägg om råvaror) som utgör majoriteten av kostnaderna för djuruppfödning.

Precis som med allt annat styrs även priset på nötkreatur till stor del av tillgång och efterfrågan. Om efterfrågan på nötkreatur globalt ökar så stiger också priset. Därmed är det viktigt att komma ihåg att tillgången på nötkreatur också styrs av vädret, jordbrukarna behöver tillgång till spannmål för foder för att kunna föda upp boskap, under perioder av torka så finns inte tillräckligt mycket mat under hösten och bönderna kan då tvingas ta av sina reserver för att kunna mata djuren.

Importförbud vid till exempel larm av galna kosjukan leder till att utbudet krymper regionalt och priserna på nötkött ökar. 2003 drog till exempel ett importförbud av kanadensiska nötkreatur ned det amerikanska utbudet och bidrog till en ökning av 30 % på priserna på levande boskap.

Hur investerar man?

Det finns mängder av sätt att investera i boskap, jag har som sagt inte testat själv, men i vanlig ordning vill jag rekommendera Nordnets ETF-torg. Här kan du köpa trackercertifikat (som jag skrivit om i samband med mina bitcoins här) som följer hela boskapsmarknaden. Du kan välja om du vill gå lång eller kort.

Glöm inte att som vanligt kolla avgifterna, på exemplen ovan ligger de på 0,60 % och i avtalen för certifikaten står följande beskrivning av terminskontraktet:

Det är alltså Handelsbanken som är emittent i ovan nämnda certifikat.

Läs alltid prospekten innan du handlar i certifikat för att ha koll på till exempel avgifter och liknande.

/A

Tisdag, Michael Covel och bitcoins

På min morgonpromenad med hundarna imorse så lyssnade jag på podden Trend Following with Michael Covel ep 538. I avsnittet vill Covel göra andra tillgångsslag mer tillgängliga och menar att det inte är så svårt att handla även annat än aktier. So far so good. Sen förklarar han att det beror på att han kan titta på vilken graf som helst och då avgöra om han vill gå lång eller kort direkt, utan att ens veta namnet på bakomliggande. Covel handlar på trender och momentum vilket är den bakomliggande orsaken till att han egentligen inte bryr sig om det är en aktie eller en råvara han köper.

Min poäng är: nej, det är fortfarande inte svårare att handla råvaror än enskilda aktier men olika metoder har olika bakomliggande faktorer som gör att du bestämmer dig för om du vill gå lång eller kort.

Tänkte också säga ett par ord om den senaste tidens utveckling i bitcoins. Värdet rasade efter att utvecklarnas oenighet om valutans framtid trappats upp ytterligare. Att de inte är överens om hur kryptovalutan ska fortsätta utvecklas var inget nytt utan en diskussion som förts de senaste åren, det som hände nu var snarare att de hotar att dela upp den i två delar. Det senaste fallet påverkar mig ungefär lika mycket som nedgången efter Kina, alltså inte så mycket. Det är egentligen ingenting som ändrats just NU men däremot behöver jag fundera på vilket läger jag skulle välja om de bestämmer sig för att dela upp valutan.

Utveckling sedan 2015. Data hämtad här.

/A

Råvaruhandel: Metaller – Guld

Metaller är kanske den näst enklaste råvaran att förstå efter energi. Guld, silver, koppar, palladium, aluminium och platina utgör materiella tillgångar med ett reellt värde. Precis som när du köper aktier handlar det om att försöka förutspå det framtida priset eller värdet. Hela börsen handlar ju som bekant om förväntningar – vad betalar jag idag och vad kan jag eller andra vara villiga att betala i framtiden? Precis på samma sätt fungerar det med råvarumarknaden. Alltså kan du köpa guld – gå lång – om du tror att priset kommer att gå upp, eller gå kort om du tror att priset kommer att gå ner i framtiden.

Om du vill köpa guld genom certifikat (då kan du välja att gå lång eller kort) kan du sortera fram alla guldcertifikat som finns att handla på Nordnet (här via deras ETF-torg, en av mina favoritfunktioner).

Klicka på bilden ovan för att komma till alla certifikat och ETFer med guld som underliggande tillgång som handlas på NASDAQ Stockholm utan hävstång hos Nordnet.

Råvara och monetär tillgång

Guld är ovanligt på det sätt att det både är en råvara och en monetär tillgång. Guld är i det närmsta oförstörbart och allt guld som producerats finns kvar i en eller annan form. I slutet av 2007 uppskattade man att det totalt fanns en existerande mängd på 161 000 ton guld i hela världen. Föga förvånande är den största delen av produktion av guld kopplad till juvelerarbranschen.

Vad påverkar guldpriset?

Innan du börjar handla med guld är det såklart bra att känna till vad som påverkar guldpriset. Väldigt förenklat säger man att guldpriset historiskt sett gått upp i oroliga tider under försvagad ekonomi men självklart finns det fler faktorer som påverkar guldpriset.

Efterfrågan på guld ökar till exempel då centralbankerna trycker mer pengar, vilket är ett resultat av ett försök från bankernas sida att öka statsskulden genom att stimulera ekonomin. Kombinationen av en stigande statsskuld och att trycka mer pengar gör att inflationen sjunker och andra typer av investeringar inte genererar någon avkastning. Detta leder i sin tur till att investerare söker sig till andra typer av investeringar – till exempel guld, som betraktas som en inflationssäker investering.

Tidigare köpte Kina och Indien amerikanska värdepapper samt USD som reserver. För att diversifiera sina reserver och skydda sig mot en devalvering av USD har dock länder som i synnerhet Kina och Indien börjat köpa guld som reserv. 

Ett minskat utbud på guldmarknaden. På samma sätt som med all typ av handel så styrs priserna efter tillgång och efterfrågan. Gruvproduktionen som historiskt sett utgör 60 procent av världens utbud av guld har minskat samtidigt som efterfrågan ökat från bland annat centralbanker. Detta har lett till en prisökning.

Precis som med olja kan oförutsedda politiska händelser inträffa i områden med gruvor. Följden av detta kan bli att investerares kapital i lokala gruvsatstningar drabbas negativt. Till exempel har politiska förändringar i Kongo lett till att flera investerare nu måste vänta för att se om situationen kommer att lösas.

Eftersom guld är en reell tillgång, kommer en ökad inflation att leda till att priset stiger. Därför kommer andra typer av investeringar, till exempel i obligationer, att bli mindre lönsamma vilket stärker guldet ytterligare. Guldpriset stiger också när regeringar och centralbanker håller räntorna låga.

Guld har historiskt visat en nedgång från mitten av mars som sedan tenderar utmynna i ett rally fram till och med maj, innan en svagare period infinner sig under juni till slutet av juli. Detta säsongsmönster förekommer ofta även under så kallade bull markets.

Bild lånad av finansportalen. Guld och OMXS30 under en femårsperiod.

Hur investerar jag i guld?

Precis som med olja finns det flera sätt att investera i guld. Du kan till exempel handla med terminer. Många köper fysiskt guld på grund av en oro att handla digitalt med metaller som guld eller silver, det känns tryggare att ha det hemma eller i bankfacket helt enkelt. Precis som med mina bitcoins kan man också köpa olika certifikat i guld och gå lång eller kort, detta är ett sätt som i alla fall jag tycker gör råvaruhandeln mer tillgänglig för privatsparare. Kika på ETF-torget (klicka på bilden från Nordnet ovan) men håll i vanlig ordning koll på eventuella avgifter som tas ut av de som ger ut certifikat eller förvaltningsavgift om du köper en ETF med guld som underliggande tillgång.

/A