Årets julklapp – fysiskt guld!

I veckans avsnitt av Outsiders så pratade vi om hur Mickes portföljstrategi ser ut. I hans, precis som i min egen, så inkluderar vi en del guld, både i form av gruvbolag, ETFer och det kanske viktigaste – fysiskt guld. Flera av er har undrat hur man egentligen ska tänka kring just exponering mot ädelmetaller som guld och silver eftersom det kan vara svårtillgängligt med den fysiska varan på grund av höga spreadar eller svårt att hitta en ETF där man faktiskt äger den underliggande tillgången 1:1.

På invest 360 för ett par veckor sedan träffade jag Michel Rufli som har startat bolaget Nordic Gold Trade som erbjuder möjligheten att köpa andelar i guldtackor istället för att komma runt hög spread. Tidigare har det varit svårtillgängligt och dyrt för småsparare att exponera sig mot just fysiskt guld med NGT löser alltså problemet.

Jag har ju alltid mellan 10-20 procent av portföljen viktad mot guld och har tidigare pratat om vikten av att diversifiera sitt guldinnehav och alltså ha en del av sitt guld i fysisk form – och då är NGT perfekt!

MEN, jag tänkte faktiskt att det här kunde vara ett ypperligt tillfälle för alla att ge bort guld i julklapp! Både jag och Micke tycker ju att guld är en av de viktigaste grundstenarna i en portfölj och nu kan du alltså antingen ge dig själv lite guld i julklapp, eller ge det till någon du tycker om. Läs mer på hemsidan här eller maila info@nordicgoldtrade.com för mer info!

/A

I samarbete med Nordic Gold Trade

Mystiska brev och tillfällig optimism

Jag fick vara med i en ”film” i fredags, eller åtminstone kändes det så när hovmästaren mitt under mitt frukostmöte lämnar över brevet ovan med orden ”till dig madame” och det visade sig vara från en mystisk man från Schweiz (fortsättning följer…).

I måndags kväll var jag på plats i Västerås för att prata om min kommande bok Nätverka som kommer ut i januari (iih) på en stor middag som anordnades av Consid för företagsledare i området. Var fylld av energi på vägen hem sen. Igår var jag på en frukost med Fogel & Partners om open banking med Anders Borg, Lysa och Deposit Solutions.

I mitt och Mickes veckobrev som gick ut i söndags (signa upp er HÄR) så skrev vi att vi inte trodde att oljan sett botten än. För er som vill läsa veckobreven men inte signa upp er så kommer det att vara en veckas fördröjning, vi publicerar alltså föregående veckas brev när vi skickar ut det nya. Efter G20-mötet i helgen hittade aktiemarknaden en kortsiktig optimism som höll sig i cirka en dag och nu fortsätter vi alltså nedåt. Jag skrev ju tidigare om att jag trodde att senaste uppstället bara var en rekyl under nedgång. Misstänker att OMXS30 kanske går ned mot 1410-1430 för att sen studsa upp till nivåer runt 1500 igen, men vi får se.

OMXS30 1 år

Nu sitter jag på Arlanda och ska strax flyga till New York för lite jobb i ett par dagar innan två vänner kommer på fredag för att göra stan osäker tillsammans med mig. Så taggad!

/A

Handelskrig och sojabönor

Förutom att kasta med håret vid poolen så skriver jag en hel del här också. Och spelar in podcast. Vi passade på att ta med studion ner till Grekland nämligen.

Jag har bland annat precis skrivit en krönika för Vontobel om hur handelskriget påverkar priset på råvaror, och inte vilken råvara som helst utan sojabönor. USA exporterade nämligen hela 68 procent av sin produktion till Kina men eftersom de höjde tullen på sojabönor som svar på USAs ståltullar så kommer USA att förlora en stor del av exporten dit.

Läs mitt inlägg här!

/A

Tack(!) och guld

Wow, vad fina ni är. Har fått så mycket kärlek efter senaste inlägget! Vi kom hem en dag senare än planerat från Skåne eftersom vi glömde lägenhetsnyckeln i Ystad. Skönt att vi kom på det innan vi klev på tåget hem i alla fall. Jag har hunnit träna två pass, skriva, spela in ett avsnitt Outsiders, käka middag med en vän och gå förbi Ishtar en sväng. Skönt att bara kunna dyka upp spontant hos vänner och prata av sig om livet.


Eftersom jag fick så mycket kärlek så vill jag ge lite tillbaka, så vad passar inte bättre än ett inlägg om guld?

Låt oss börja från början. Vi prenumererar på Real Vision (tänk dig ett Netflix för alla finansnördar, grym investering) och såg precis ett avsnitt om just guld. Jag tänkte, innan jag går in på min strategi och mina tankar om guld, först sammanfatta take aways från programmet.

Första frågan vi kanske ska besvara är – varför just guld? Varför inte någon av de andra ädelmetallerna eller något annat grundämne? – Först och främst får vi exkludera gaser, allt som reagerar med luft och det som är radioaktivt (vi vill ju inte dö för pengar, eller?) och efter ett par parametrar till står vi kvar med fem (av dagens totalt elva) ädelmetaller: guld, silver, palladium, platina och rhodium. Rhodium upptäcktes först år 1803 och Palladium år 1802, och vid det laget hade vi redan använt guld som valuta länge. Platina användes som valuta bland annat i Ryssland förr, men eftersom det var cirka 2,5 gånger så billigt som guld på 1800-talet så har inget land använt det som valuta sen 1846. Så har vi två kvar, guld och silver. Silver (men som också har använts som valuta historiskt) rostar och guld återstår.

  • Guld är inte en spekulativ position. Det är en försäkring mot t ex inflation.
  • De flesta andra valutor är endast löften om senare betalning, med guld får/ger du betalt med en gång. En ”skuldfri” tillgång, skulle man kunna säga.
  • Historiskt har man lyckats förstöra alla andra valutor förutom just guld genom inflation vilket senare har lett till att valutan har blivit värdelös.
  • Guld är immunt mot inflation eftersom du inte kan kopiera en tacka som du kan trycka fler sedlar.
  • Det är extremt svårt och kostsamt att gräva efter guld och sedan att producera. Från att man hittar källan tills man kan vänta sig att guldet ”produceras” tar det 10-20 år.
  • Det är billigare att behålla gruvor och driva dem med förlust än att lägga ned dem vilket gör att risken i att köpa gruvbolag är väldigt hög – framförallt om gruvbolaget går med förlust. Detta kallas för ”mines die hard”.

I min tillgångsallokeringsstrategi Cygnus ligger alltid mellan 10-20 procent av kapitalet viktat mot guld. Jag har skrivit det tidigare men det tål att upprepas, jag spekulerar inte i guldpriset, utan det är en försäkring. Beroende på marknads- och konjunkturläge allokerar jag mellan aktier och guld (hur stor del av kapitalet som placeras i softs beror delvis på relativ avkastning och sen läggs en fundamental analys på). Om till exempel räntan höjs kan det vara en parameter som leder till att kapital flyttas från aktier till guld osv.

Så, guld. I senaste avsnittet av Outsiders diskuterade vi vad jag tittar på när jag letar efter nya råvarucase och jag lyfter bland annat vilka aspekter som är viktiga att titta på när man funderar över tillgång och efterfrågan av den råvara som man är intresserad av. För det är ju så, att priset råvaror precis som för alla andra tillgångar beror på relationen mellan tillgång och efterfrågan.

Idag är Kina (som med mycket annat) faktiskt världens största guldproducent. Det är också det land som importerar mest guld. Allt är mest i Kina, hehe. Men, för att återgå till tillgång och efterfrågan.

Vi vet att vi sedan 1950-talet har grävt fram över 190 000 ton guld(!) som har använts till följande:

Utöver dessa 190 000 ton finns ungefär ytterligare 54 000 ton i reserv under mark (Metals Focus; GFMS, Thomson Reuters, US Geological Survey, World Gold Council).

Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket guld som finns kvar och som vi nämnde i senaste Outsiders spekulerar vissa i att vi nått peak gold. Det vi måste tänka på, igen, är att även om vi skulle finna en ny källa så är det extremt kostsamt att starta upp en gruva (och ännu dyrare att stänga ner).

Tillgångssidan på guld är alltså både enkel och svår att fundera över. Så hur ser det ut med efterfrågan? Guld används alltså till största del för att göra smycken och för privata investeringar. Då kan vi anta att det är ungefär så det kommer att se ut i framtiden också. Frågor som generellt bör besvaras när man analyserar en råvara och tittar på hur efterfrågan ser ut idag och kan se ut framöver skulle kunna vara följande:

  • Användningsområde: Vad används råvaran till idag?
  • Kommer dessa användningsområden att vara samma i framtiden?: Om vi till exempel väljer att titta på industrisilver så vet vi att cirka 35 procent används i elektronik, kommer det att se ut så även i framtiden?
  • Vad kan ersätta råvaran om den blir för dyr?: Fundera på till exempel GMO och spannmål eller om ett annat, billigare material, kanske skulle kunna ersätta silver i elektronik.
  • Nya produkter som behöver råvaran i framtiden?: Precis som en råvara kan ersättas av annat material så kan vi även finna nya användningsområden för råvaran. 
  • Fundera på vem/vilka som använder råvaran: Vi måste alla äta till exempel (småsparares favoritexempel för att motivera aktieköp i ICA eller Axfood) och då kan t ex jordbruksråvaror (förutsatt att de är billiga alltså) vara intressant att titta på.

Sidospår, men viktigt när du vill analysera råvaror generellt. Eller aktier. Du skulle kunna översätta hela tillgångs- och efterfrågansanalysen till bolags produkter istället.

NU tänker jag unna mig ett glas sauvignon blanc till bokskrivandet!

/A

Tankar om belåning och regler vid tillgångsallokering

Ber om ursäkt för avsaknaden av finansinlägg den här sommaren, men lagom till mitten av maj var det som om någon bara stängde av min energikran och jag har varit så löjligt trött att jag har fått prioritera vad jag lägger min energi på. Hittills har det dock inneburit att jag mest tränat, pratat med vänner och målat en hel del (bland det skönaste jag vet när jag försöker att tänka på annat). Bokskrivandet har gått riktigt segt, mina tankar är någon helt annanstans och träningen och målandet har fått bli min tillflyktsort.

Jag känner mig inte alls nere, bara trött och tänker mer än vanligt. Det är helt okej att vara sån här ibland. Jag håller ofta ett högt tempo men jag har gjort vissa förändringar i livet och min teori är att jag helt plötsligt fick lite tid för reflektion och då insåg hur trött jag var. Först idag, efter att ha famlat lite i mörkret under några veckor, känner jag mig som mig själv och har ägnat dagen åt skrivande, förberedelse inför ett uppdrag i Båstad senare i veckan och ett riktigt bra pass på gymmet.

Min lärdom från de här ganska tunga veckorna tätt inpå en tuff deadline med bok är att helt enkelt bara släppa det om det känns som enda utvägen. Som kontrollfreak har det varit otroligt jobbigt, men man uppskattar sin vanliga energi desto mer när den är tillbaka.


Jag låg och tänkte på kreditbubblor i helgen och det slog mig att vi inte bara befinner oss långt in i en högkonjunktur, har rekordhög belåning och arbetslösheten är nere på nivåer om 6,7 procent (vilket kan jämföras med 6,1 procent precis innan finanskrisen), utan vi svenskar mår dessutom rekorddåligt. Psykisk ohälsa har aldrig varit så utbrett som idag. Vad tror ni händer om man adderar låg arbetslöshet (alltså ytterligare få personer som kan sättas i sysselsättning) med ohälsa och stora krediter?

Låg arbetslöshet är ett tecken på att det är dags att sälja dina aktier

Jag vet att de flesta förknippar låg arbetslöshet med god ekonomi, men det betyder, om man tänker lite second level, också att ytterligare få personer kan sättas i sysselsättning. Alltså kan tillväxten gå trögare. Lägg på förmodade höjda räntor, hög belåning samt det faktum att människor i allt större grad faktiskt mår sämre och sämre. Som bäddat för katastrof med andra ord.


När jag började bygga min tillgångsallokering så ville jag hitta kontracykliska tillgångar och såklart även ha guld i portföljen som man brukar säga är immunt mot inflation. Någon påpekade på Twitter att det var bättre att ha kassa istället för guld för att slippa exponera sig alls, men personen i fråga har ju då missat att man i det fallet faktiskt är exponerad mot valutan i sig. Vid hög inflation i aktuell valuta kommer du alltså att ha förlorat pengar på att välja kassa framför någon annan tillgång.

Jag skrev en krönika för Vontobel om hur man kan tänka när man bygger den här typen av portföljstrategi, vilka regler man ska ha och hur man rent praktiskt går till väga. Vi kommer också att ta upp det i kommande avsnitt av Outsiders! Läs krönikan här eller klicka på bilden nedan!

/A

Förenklad version av min tillgångsallokering

Svårt att inte känna sig bortskämd när man har så fina vänner. Camilla och Vendela driver Qalora Capital tillsammans med två andra medgrundare och är bland de coolaste personerna jag träffat. I måndags tog de med mig ut på överraskningsmiddag på Asian Post Office som ligger bara ett stenkast från mig. Älskar att ha vänner där vi kan blanda business, att diskutera relationer och investeringar.

Någon skrev på min instagram att vi påminde om Bonnie och Clyde, så veckans cover photo för Outsiders får helt enkelt prydas av dem (eller på skådespelare som spelar dem, men you get the point). Vi snackar om min tillgångsallokering i avsnittet och om hedge i portföljen. Finns i din podcastapp eller på Soundcloud här.

Det är dock flera som hört av sig, både efter mitt förra blogginlägg om strategin och efter att de lyssnat på avsnittet där jag beskriver strategin att det är för svårt för en småsparare att kopiera eller att det inte går att bygga upp en portfölj enligt strategin (som jag för övrigt kallar Cygnus, betyder stjärnbilden svan på latin). Därför tänkte jag visa hur man kan göra en förenklad version av strategin i sin egen portfölj om man inte som jag gärna lägger några timmar om dagen.

Läs först mitt inlägg här där jag övergripande går igenom hur strategin fungerar.


Strategin är som jag skrivit tidigare en process i tre steg. Först bestäms allokeringen mellan tillgångsslagen, sedan, med hjälp av en screening value-process, avgörs hur vi ska vikta respektive tillgång inom respektive tillgångsslag och i sista steget lägger min partner på systematiska strategier för att optimera implementering av tillgångarna.

MEN, om man kanske ska tillgängliggöra strategin för den som vill månadsspara snarare än att förvalta totalt kapital så skulle jag säga att man kan börja med att titta på Mickes ”pizzaportfölj” och sen byta ut innehållet något.

Jag tycker att det är för mycket räntor, till exempel. Och min tillgångsallokeringsstrategi går ju ut på att vikta om mellan aktier, softs och guld. Men istället för att som jag, som allokerar beroende om relativ prissättning i de olika tillgångsslagen, så kan man faktiskt ha en konstant fördelning. Lite som Ray Dalios ”all weather portfolio”.

I slutet av varje år kan du sedan vikta tillbaka så att originalviktningen är samma som vid årets början. Så slipper du fundera på relativ prissättning eller skapa egna index, hehe.


Men för att återgå till min modell. Nedan kan ni se resultat efter enbart allokering baserat på relativ prissättning och exponering mot index. Alltså resultatet efter första steget i analysen där vi väljer allokering. Cygnus har outperformat både softs, guld OCH S&P 500 inkl utdelningar mellan 1998-2018. Den där idén jag fick för snart två år sedan om att allokera mellan dessa tre var alltså inte helt dum.

(Nej, inte curve fittad alls, allokeringen bygger endast på relativ prissättning och enligt de regler vi har satt upp för strategin).

/A

Chanel, stökig börs och tillgångsallokering

Efter min massage i tisdags tog jag och Micke en lunch på Vau Du Ville på Norrmalm, de har en sallad med sotad tonfisk och mango som tidigare fanns på Zink Grill innan de stängde igen för något år sedan. På vägen från restaurangen och hem sprang vi in i en samarbetspartner och vän som hade med sig en stor bukett blommor till mig. Blev SÅ glad. Efter det mötte jag upp Ishtar på Riche innan vi tog ett krismöte på Chanel och jag kom ut med ett par nya diamantörhängen. Oh well, sånt händer, hehe.

Bild på själva örhängena hittar ni på instagram (annasvahnse)!


MEN till något mycket viktigare än konsumtion (jag är inte ett big fan egentligen), nämligen börsen som har varit lite stökig det senaste.

OMXS30 ett år

Jag har skrivit det flera gånger innan men det här är inte helt otypiskt innan en större nedgång. Vi såg till exempel samma sak under IT-bubblan. Läs mer om rekyler under nedgång här. Utöver det rent tekniska så kan vi addera stigande ränta, handelskrig, extremt låg arbetslöshet som inte lämnar så mycket över till uppsidan och höga multiplar generellt.

Jag pratar ju ofta om tillgångsallokering och idag är inget undantag. I avsnittet av Outsiders som släpps imorgon så pratar vi bara om hedge och framförallt om hur jag byggt strategin i tre steg. Övergripande och utan att gå in på detaljer ser processen ut enligt nedan.

Steg 1: bestäm allokering mellan guld/softs/aktier. När vi tittar på relativvärdering mellan tillgångsslagen har vi valt att jämföra S&P 500 mot guld samt S&P 500 mot ett index som vi satt ihop själva bestående av totalt åtta likaviktade tillgångar. Vi har satt upp hard limits där vi sedan innan skapat riktlinjer för hur tungt viktad portföljen får vara som max inom respektive tillgångsslag. Efter relativvärdering gör vi en omvärldsanalys där vid byggt upp ett poängsystem som finjusterar allokeringen. När första steget är klart har vi alltså en klar allokering mellan dessa tre tillgångsslag.

Så här har utvecklingen sett ut sedan 1998 för våra tre tillgångsslag. 

I grafen nedan ser vi hur S&P 500 har utvecklats jämfört med softs sedan 1998.

Här kan vi till exempel tydligt se att S&P 500 jämfört med softs just nu är extremt dyrt och därför väljer vi att allokera en större del av kapitalet mot softs snarare än aktier.

Här ser vi att guld mot aktier är högre värderat, vilket alltså betyder att guld får en mycket mindre andel av kapitalet.

Steg 2: Ponera att vi efter relativvärdering och kompletterande omvärldsanalys kommer fram till att allokeringen i portföljen ska se ut enligt nedan.

Även om vi nu vet hur fördelningen mellan tillgångsslagen ska se ut så måste vi nu fundera på vilka tillgångar som ska ligga inom respektive del och hur vi ska vikta dem. Med softs ser processen ut ungefär som i del 1, vi tittar alltså på relativvärdering mellan de åtta som ingår i vårt index och kompletterar sedan med en kvalitativ analys där vi bland annat tittar på produktion/efterfrågan/väder/politiska faktorer och annat som påverkar priserna. För aktier har vi skapat en ”value screener” där vi sorterar fram de lägst värderade bolagen som vi sedan investerar i (efter steg 3).

Steg 3: När vi vet vad vi vill investera i så måste vi optimera implementeringen av dessa tillgångar. Det här är min partners styrka. Han jobbar med systematiska strategier för att helt enkelt (okej, kanske inte alls så ”enkelt”) se till att vi kommer in i varje tillgång i rätt läge.


Så, det var enkelt förklarat hur vår strategi ser ut som vi just nu fortsätter att finjustera. Hela konceptet handlar om att ”köpa billigt och sälja dyrt” men applicerat på hela marknader istället för enskilda bolag till exempel!

/A

 

Bomull och bruttomarginal

Många verkade uppskatta det inlägg jag skrev om arbetslöshet och högkonjunkturer. Jag har ju tidigare skrivit om hur riskaptiten ökar ju längre in i en konjunktur vi kommer och det beror ju delvis på att människor upplever att de har mer pengar och därmed har råd att ta högre risk. Mer om det i ett annat inlägg, eller så kan du läsa detta där jag skriver om just riskaptit lång tid efter en korrektion på marknaden.

När jag var med i Di TV i fredags morse fick jag ”miljonfrågan”, alltså hur jag skulle investera en miljon kronor på några få års sikt. Klicka på bilden ovan så kan du komma till klippet. 

I mitt hemmasnickrade index (som jag pratar om i klippet) ingår bomull, kakao, kaffe, sojabönor, vete, ris, majs och socker. Dessa åtta är likaviktade och det beror på att jag endast använder indexet för att titta på relativvärdering mellan aktier och dessa åtta tillgångar innan jag tittar på respektive enskild tillgång. För att sen välja ut enskilda råvaror gör jag ytterligare analyser. Jag kan skriva ett eget inlägg om just analysprocessen, för den är något för komplicerad för att bara skriva kort om i förbifarten, men jag ville bara visa grafen nedan:

S&P 500 mot softs (alltså mitt eget index) från 1998 till januari 2018. Som ni ser är aktier i relation till råvaror dyra just nu.

I mitt index och en av de tillgångar som jag alltså tittar på ingår bomull. Jag har ju pratat tidigare om att man även vid aktieanalys behöver ha koll på de råvaror som används i produktionen eftersom priserna på råvarorna som används påverkar bolagens marginaler. Ett sådant exempel är just bomull för H&M – vilket är vad jag tänkte titta på idag.

H&Ms försäljningssiffror för andra kvartalet släpptes i fredags och de kommer ut med sin halvårsrapport om ett par veckor. De senaste kvartalen har vi sett problem med att nå sina uppsatta omsättningsmål och sjunkande bruttomarginaler.

H&M har själva nämnt att marginalerna bland annat pressats på grund av lansering av nya varumärken, realisation av kollektioner som inte sålt etc. I rapporten för 2017 nämner de dock även en annan sak, nämligen följande:

Råvarupriser har alltså haft en negativ påverkan på H&Ms bruttomarginaler. För första kvartalet 2018 skriver de följande:

Bomull, som man ju kan tänka sig utgör en ganska stor del av H&Ms produktion har stigit kraftigt i pris under de senaste månaderna.

Nu framgår det tyvärr inte exakt hur stor del av H&Ms kostnader som beror på bomull, men ponera att det utgör 1 procent av H&Ms kostnader för sålda varor (som 2017 landade på 91 914 msek), alltså cirka 919 msek, så skulle den senaste tidens prisökning på bomull om mer än 25 procent leda till att kostnaden istället hamnar på 1 148 msek.

Om man sätter det i relation till H&Ms nettoomsättning så är det såklart bara en liten del, men det är viktigt att komma ihåg att H&M inte bara tampas med interna organisatoriska problem utan att yttre faktorer – som till exempel detta – inte hjälper H&Ms case.

Jag tror att rapporten som kommer i slutet av juni kommer att visa på fortsatt mörker för klädjätten. Försäljningen ökar inte, de lanserar nya varumärken – något som är extremt kostsamt – varulagret ökar och flera andra faktorer pekar på att det kommer att bli ett tufft 2018.

Tror ni att vi kommer att se en vändning inom en överskådlig framtid? Jag tror som jag sa i Di Börsmorgon att H&M skulle kunna lära sig ett och annat av konkurrenten Inditex som trots svag försäljning fortfarande lyckas öka vinsten i bolaget.

/A

 

Låg arbetslöshet och låga räntor blir en atombomb

Jag har inte börjat jobba för Di, men jag hänger mer i deras kanal än i mina egna, hehe. Imorse gästade jag studion för att först kommentera H&Ms försäljningssiffror live och sedan vara med i Di Börsmorgon för att fortsätta diskutera H&M, mediamarknaden, handelsbarometern och inte minst prata om hur jag skulle investera en miljon (någon som blir förvånad över att svaret blev softs?). Klicka på bilden ovan för att komma till avsnittet!


Ni är ju trötta på min andra favoritgraf på råvaror/aktier så här får ni en annan rolig graf:

Arbetslöshet mot S&P 500. Låg arbetslöshet är bra, eller hur. 😉

Ett av de vanligaste argumenten för att ekonomin i ett land går bra och att det inte är någon fara i sikte är att arbetslösheten är låg. Om vi tittar på grafen ovan så skulle jag vilja säga följande:

…Ja, grafen är for real. Ta in det först så kan du fortsätta läsa sen.

Så, man kanske inte ska använda låg arbetslöshet som ett argument för att köpa aktier. Jag tänker att man kan tänka lite tvärtom. Vi kan konstatera att arbetslösheten sjunker i takt med konjunkturen. Högkonjunktur = låg arbetslöshet. Men att göra den typen av ytlig analys är att vara en first level thinker. Nedan får ni se en ekvation som jag tror att de flesta skulle påstå är helt korrekt:

Högkonjunktur + låg arbetslöshet = bra ekonomi –> Köp aktier 

FEL. FEL. FEL. Tänk åt andra hållet och få ett helt annat utfall. När kapital investeras (alltså när vi köper aktier) så leder det till en bättre ekonomi eftersom fler människor kan anställas. Detta leder till att vi hamnar i en högkonjunktur. Ju längre in i en högkonjunktur vi befinner oss, desto senare i cykeln, desto högre risk. Här kan vi addera låga räntor som gjort att det blivit i princip gratis att låna pengar och människor som har arbete (korrelerat till låg arbetslöshet alltså) upplever att de har gott om pengar och lånar därför pengar ”gratis”. ”Gratis” pengar, alltså lån som har låg ränta JUST NU leder till att vi tenderar att spendera och konsumera mer och investera mindre. Alltså tar kapitalet som vi skulle investera slut vilket leder till att bolag i behov av pengar men som inte får lån (riskkapital) inte har möjlighet att anställa fler och stagnerar eller får i vissa fall stänga ned.

Vid slutet av en högkonjunktur brukar vi vilja höja räntorna (eftersom ekonomin ändå går SÅ himla bra) vilket leder till att de som har lånat mycket pengar får svårt att betala tillbaka. Med kreditbubblor och låg betalningsmöjlighet ser ekonomin svajigare ut och vi kan hamna i en situation a la 2007-2008 (och vi vet alla hur det gick, och vet du inte det kan du ägna den här helgen åt att kika på filmen ”The Big Short”). Så, jag tänker att vi skriver om ekvationen lite:

Investerat kapital –> bra ekonomi –> låg arbetslöshet –> högkonjunktur –> högre belåning = SÄLJ (eller köp annat, typ tillgångar som är billigare *hint*)

Nu tänkte jag att vi istället kan kolla på en annan graf, igen. Hehe.

Ni trodde väl inte på fullt allvar att ni skulle få gå in på min blogg utan att få se den här? Jag tänkte att jag lämnar det här. Aktier är asdyra, råvaror är inte.

Ekonomin går jättebra.

/A

Råvarusnack i Di och svar på fråga

Jag gästade Di TV igår och snackade råvaror, klicka på bilden för att komma till klippet.

Jag tänkte utveckla mina tankar kring min råvaruallokering här och sen svara på en fråga som kom in via Twitter.

För det första vill jag säga att jag tycker att det är kul att fler och fler intresserar sig för råvaror. Precis som jag säger i intervjun handlade det från början om att jag sökte alternativ till en övervärderad aktiemarknad. Att ligga 100 procent lång aktier gjorde inte att jag sov gott om nätterna och det ÄR svårt att ligga kort marknaden – fråga bara Micke! 😉

Hur som helst, jag valde helt enkelt att applicera uttrycket ”köp billigt, sälj dyrt” på flera marknader istället för att fokusera på enbart aktiemarknaden. Jag börjar egentligen med en makroekonomisk analys där jag jämför olika tillgångsslags relativvärdering, lägger på en analys där jag tittar på nuvarande/förväntad inflation, konjunktur etc och går därefter in och väljer enskilda tillgångar genom en kvalitativ analys. Anledningen till att jag börjar med att titta på relativvärdering är för att strategin inte fungerar om inte alternativet till det dyra tillgångsslaget är billigt. Om alla alternativ är lika ”dyra” finns en defaultallokering.

Jag har tidigare skrivit om varför jag väljer att äga guld här. Jordbruksråvaror tittar jag på dels för att det är attraktivt prismässigt och dels för att det finns en fundamental värdegrund. Vi står inför en växande befolkning vilket kommer att leda till ökad efterfrågan och minskad tillgång samtidigt som ytan att odla på kommer att bli mindre. Vi ställer högre och högre krav på kvaliteten på maten som odlas vilket sorterar bort vissa leverantörer.

Någon trodde att innovation och teknologisk utveckling skulle leda till billigare odling i framtiden men det är fortfarande någon som måste betala för detta – bönderna – vilket kommer att synas på till exempel spannmålspriser. Om man vill exponera sig ytterligare via ett bolag så tillverkar John Deere maskiner som används till exempel.

Jag nämnde att jag inte har inkluderat olja i min strategi – förutom hållbarhetsaspekter så är inte olja speciellt billigt just nu och ska man återkoppla till den teknologiska utveckling som nämndes ovan är det inte helt otänkbart att tro att efterfrågan på olja kommer att sjunka innan tillgången blir kritisk. Detta skulle leda till ett massivt prisfall och att spekulera i oljepriset när jag inte själv anser att det finns en fundamental värdegrund känns… oklokt. 🙂

Som jag nämnde är mitt bästa tips för den som vill komma igång med råvaruinvesteringar att göra precis som när man börjar med aktier. Börja med en bred råvarufond där du får en bred diversifiering. Sen kan du, allt eftersom du lär dig mer, välja enskilda råvarugrupper och senare enskilda råvaror som du exponerar dig mot! Börja inte i fel ända!


KUL att du börjar titta på andra tillgångsslag än aktier. Om man tittar bak till 2001 så har guldet faktiskt överpresterat aktiemarknaden, men väldigt få pratar om det. Håller på att skriva ett inlägg om det just nu, men här finns lite fin statistik från senaste In Gold We Trust-rapporten som släpptes nyligen.

  1. Angående guldgruvor – jag äger Gran Colombia Gold Corp. sedan tidigare i år som jag nämnde i programmet. Noterade i Kanada.
  2. Haha, ja! OM man skarvar jättemycket så kan man nog kanske få påstå att Epiroc ändå kan relateras till guldexponering eftersom de tillhandahåller maskiner som kan användas för ändamålet. Jag skulle dock inte vilja kalla det för guldexponering i sig eftersom deras resultat inte alls beror på guldets prisutveckling.

/A