ANNA SVAHN

Meny Stäng

Kategori: Penningpolitik

Jag kliver in som VD för investmentbolag med fokus på blockchain

Klicka på bilden för att komma till artikeln

I december hörde Christian Ander, ena grundaren av BTCX, av sig och frågade om jag var intresserad av rollen som VD för hans investmentbolag med fokus på blockchain. Vi sågs strax efter att jag kom hem från New York i december och han berättade att han letade efter någon som 1) förstår blockchain och 2) kan validera affärsmodeller och idéer och därmed komplettera honom när han fokuserar på tekniken i bolagen som vi ska investera i. Eftersom jag och Micke i samma veva startade vårt VC-bolag Cyg Cap (där vi inte alls fokuserar på blockchain) finns det en hel del synergier med Christians bolag Blockchain AB och jag tillträdde rollen som VD i början på januari!

Med Christians kunskap om tekniken kompletterat med mina idéer kring bolagen i sig så blev vi ett bra team och har nyligen gjort en investering i ett bolag som lanseras IDAG!

Just nu är vi väldigt intresserade av bolag som jobbar med NFT, så jag tänkte först kort förklara vad Non-Fungible Tokens är och sen gå in mer på bolaget som vi investerat i.

För att förstå vad NFT är behöver vi först prata om fungible tokens. Om något är fungibelt så betyder det att de är utbytbart. Om vi ska ta ett fiatexempel (hehe) så betyder det alltså att om du lånar ut en 500-kronorssedel till någon så spelar det ingen roll om de sen ger dig tillbaka exakt samma sedel, eller en annan 500-kronorssedel. Sedeln är fungibel – utbytbar. Om något är non-fungible så är det alltså ej möjligt att byta ut utan något som på ytan kan se likvärdigt ut innehåller alltså annan värdefull information som särskiljer den icke-fungibla produkten mot en annan – i det här fallet tokens.

Så varför är NFT:er annorlunda jämfört med andra tokens? Enkelt förklarat är det för att varje enskild NFT har olika information vilket gör dem unika. Många tokens (och såklart kryptovalutor) är fungibla. Om du byter en bitcoin med någon så skulle du inte märka någon skillnad. En BTC är en BTC, helt enkelt (även om priset kan fluktuera). Om vi istället tittar på NFT:er så går dessa att jämföra med baseboll- eller hockeykort där alla enskilda kort innehåller unik information som särskiljer dem från varandra. Detta leder ju dock till att det alltså inte går att dela på en NFT som du kan göra med en FT (fungible token). Med en FT kan du betala och få tillbaka växel, men en NFT måste alltid säljas hel, precis som hockey- eller basebollskort (ingen människa skulle ju någonsin tro att det går att klippa itu den typen av kort och tro att det skulle behålla halva värdet  – så fungerar NFT:er).

…Vi får prata mer om den här typen av teknik och vad den kan användas till (går till exempel att bygga spel och integrera olika spel i varandra) i flera inlägg framöver för nu vill jag (trumvirvel) presentera ett av de bolag som vi investerat i och som lanseras IDAG!

MarbleCards (nu kommer ni förstå liknelserna till hockey- och basebollskort) skapar alltså kort på URL:er som man sen kan auktionera ut. Dessa är helt unika, det går inte skapa två kort på samma URL.

Jag skapade ett marblecard av min twitterprofil, haha!

Nu ska jag ”ta helg”. Är ändå lördag kväll. Kommer att berätta mer om både rollen som VD och emellanåt bolagen vi investerar i.

/A

Kreditcykel

Jag brukar ju prata om att jag lever efter rytmer snarare än rutiner. Sen i höstas, kanske framförallt sen min senaste bok blev klar för att skickas till tryck, har jag kommit in i en riktigt bra rytm med fokus på träning, mycket sömn och mer fokuserat och strukturerat arbete. Jag har dessutom lagt ännu mer tid på läsning igen, förutom att jag själv verkligen älskar att läsa (pratar om facklitteratur nu, läser inte skönlitterärt alls i princip) så är det mitt främsta sätt att hitta inspiration till bloggen eller Outsiders. Jag tror också, ur ett personligt utvecklingsperspektiv, att det är otroligt viktigt att hålla sin lärandeprocess igång, annars kommer man förr eller senare att sluta vara aktuell och inte längre ha något nytt att tillföra.

Ett naturligt steg ”från” (don’t you worry, jag parallellläser just nu Fed Up och återkommer med mer tankar om penningpolitik och centralbanker i framtiden) centralbanker är att fundera mer över kreditcykler. Eller kanske inte för alla andra som tycker att allt som innehåller begreppet ”ränta” känns tråkigt, men för mig i alla fall. Jag tror att det är viktigt att förstå grunden i vad en kreditcykel är och vad denna kan få för konsekvenser för resten av ekonomin för att bli ännu bättre på att cykelanpassa sina investeringar (finns en poäng med det alltså, som jag varit inne på tidigare).

Men vi börjar från början.

Mycket förenklad förklaring av en kreditcykel

Ovan ser ni alltså en förenkling av vad som sker i de olika stegen i en kreditcykel. Det som händer efter sista steget innan allt börjar om från början är att eftersom många på utlåningssidan försvinner så blir konkurrensen låg och därmed marginalerna höga för de återstående aktörerna. Detta leder i sin tur till att nya aktörer ser det som en marknad med hög potential – vilket leder till att det snart finns mer kapital och cykeln återupprepas.

Samtidigt som jag skriver det här inlägget läser jag att ett Malmöbolag vill införa så kallade subprimelån, alltså lån till personer som inte borde få låna, via vad de kallar för sociala obligationer. Det är inte speciellt nytt dock, det finns många som finansierar sina kontantinsatser med blancolån, men det ökar ju både kostnaden och risken avsevärt med fastighetsköp. Så länge fastigheterna fortsätter att stiga i pris så är det inget problem att finansiera sitt bostadsköp på det här sättet, jag ser väl snarare problemet i att den här typen av finansiering krävs just FÖR att bostadspriserna redan är för höga. Det var förövrigt just den här typen av subprimelån som skulle leda till finanskrisen i USA för strax över 10 år sedan. Sett bara till detta exempel blir det enkelt att peka i modellen ovan och säga att vi nu befinner oss någonstans kring där aktörer på marknaden konkurrerar om marknadsandelar, men samtidigt ser vi åtstramningar som till exempel amorteringskrav och nu senast höjd ränta från RB (fortfarande minusränta dock).

Vad kan du ta med dig av detta till din portfölj? För det första bör du fundera på om du äger många bolag som har stort behov av finansiering via lån. I vissa extrema fall kan ”början på slutet” av en kreditcykel leda till att de bolag (framförallt småbolag) som är beroende av lånefinansiering för att fortsätta sin verksamhet kan gå i konkurs om det är så att tillgången på kapital och långivare minskar och man inte längre anser att bolaget i fråga är kvalificerat nog att få låna pengar – alltså när riskaversionen kommer tillbaka bland långivarna. Alltså, håll koll på kassan i dina bolag. Ett annat tips är att som vanligt köpa när ingen annan vågar, när den samlade inställningen är att det ser så illa ut på marknaden att det inte kan gå ner mer – så är det troligen så också.

För den som vill läsa mer om cykler, inte bara kreditcykler alltså, så rekommenderar jag att man börjar med How an Economy Grows and Why it Crashes av Peter Schiff. En av mina absoluta favoritböcker och jag kan garantera att ni kommer skratta er igenom typ hela boken. Annars kan jag också varmt rekommendera Mastering the Market Cycle av Howard Marks samt hans tidigare bok The Most Important Thing.

/A

Centralbanker hedgear mot sig själva

I slutet av november skrev jag en artikel för Vontobel om centralbanker som hedgear mot sin egen penningpolitik när de köper guld. De senaste tio åren har centralbanker runt om i världen, framförallt i Ryssland, Kina och Kazakstan köpt mycket guld och världens centralbanker håller totalt cirka en femtedel av allt guld som någonsin grävts upp. Den senaste tiden har Europeiska centralbankers utökande av sina guldreserver förvånat guldmarknaden. Även om Polens totala guldreserv inte ökade avsevärt så tiofaldigade Ungern nyss sin reserv av den inflationssäkra tillgången.

Läs hela krönikan här!

/A

A History of Central Banking and the Enslavement of Mankind

Kul att ni gillade mitt inlägg om ”war on cash” igår! Jag sitter just nu på kontoret och förbereder veckan innan jag ska gå och träna ikväll. Jag tänkte springa en mil men jag vågar inte säga det, för då vet jag att jag kommer avlida efter bara ett par kilometer. Så jag ska inte alls springa en mil, jag ska springa femhundra meter och sen kanske femhundra meter till osv, hehe. Är så lättlurad.

Jag läser ett par böcker parallellt, ovan är från A History of Central Banking and the Enslavement of Mankind, som precis som titeln avslöjar inte direkt är litteratur som hyllar centralbankernas arbete. Jag tyckte dock att sista stycket var VÄLDIGT roligt och rimligt, så jag ville dela det med er. Tror inte att författaren har någon confirmation bias alls, hehe.

Hur som helst, imorse var jag på frukost inför WED som går av stapeln om prick en vecka. Mycket keynotes för mig de kommande dagarna och större delen av tiden går åt att förbereda intervjuer, paneler och föreläsningar. Är dock väldigt glad att den här veckan inte sammanföll med sista veckans korrigering för min bok, det hade varit… stressigt!

Läs mer om den 19 november och hitta biljetter här!

/A

Del 2: The Everything Bubble: The Endgame for Central Bank Policy

Om ni tyckte att QE var riktigt sjukt i förra inlägget om centralbanker så får ni hålla i er, eller i alla fall se till att ni sitter ner när ni läser det här inlägget, för det kommer att bli mycket värre.

Foto Christian Gustavsson

Jag sitter i sängen och jobbar, lyssnar på musik och är helt mör i kroppen sen träningen tidigare idag. Jag har precis börjat läsa Eric Townsends bok Beyond Blockchain (inte ute i butik än, jag och Micke fick final draft av honom personligen, LYX) och kommer att recensera den sen också. Hittills är den väldigt mycket mer nyanserad än all annan skräcklitteratur jag läser om centralbanker, hehe. Fick i alla fall ett önskemål om att fortsätta mina centralbanksrants (<3) så här kommer del 2 av mina tankar efter att ha läst The Everything Bubble: The Endgame for Central Bank Policy.


Har du hört talas om begreppet ”war on cash”?

Låt oss ta det från början – vi skiljer på hard money och easy money. Hard money avser alltså pengar som backas av något, till exempel guld, eftersom det gör att det inte går att trycka hur mycket pengar som helst. Vi pratade om detta i avsnitt 35 av Outsiders där vi diskuterade hur det kommer sig att man historiskt har valt guld som reserv istället för till exempel koppar. Easy money å andra sidan backas inte av något (alltså Fiat) och vi kan således trycka hur mycket pengar vi vill – vilket leder till minskad köpkraft och inflation – utan att vi behöver ta hänsyn till någon som helst reserv.


Litet kuriosasidospår: år 1696, två år efter att Bank of England grundades, hade de tryckt så mycket pengar att deras guldreserv om £36 000 bara motsvarade 2 procent av pengarna som cirkulerade i landet. Det var av ungefär samma anledning som Johan Palmstruch, som grundade Stockholm Banco som sedan blev Sveriges Riksbank år 1668, blev dömd till döden på grund av misskötsel av bank – alltså för att han tryckte mer pengar än vad banken kunde backa upp med guld.


Den totala förmögenheten i USAs finansiella system uppgår till ungefär 117 trillion USD. Av dessa är endast cirka 1,5 trillion USD, eller cirka 1 procent, fysiska pengar som sedlar och mynt. Att det ser ut så här är inte en slump, utan avsiktligt.

Källa

Minns ni att the Fed startades år 1913 för att undvika framtida kriser som den år 1907? Krisen 1907 berodde på att banker gav ut så mycket lån att de inte hade kapital nog att klara sig om en signifikant andel av dessa lån inte kunde återbetalas.

Så vad är då ”war on cash”? War on cash är centralbankernas sätt att se till att vi ska undvika att hålla i pengar och därigenom öka konsumtion för att ekonomin ska fortsätta snurra. NIRP, eller Negative Interest Rate Policy, kan komma att leda till att de bankkonton där vi har våra pengar också kommer att ha minusränta vilket leder till att vi får betala ränta för att ha pengarna på banken. Lägg till det på att centralbankerna även har ett inflationsmål, vilket gör att pengarna tappar ännu mer i värde om de inte används. NIRP kommer att maskeras som ett sätt för the FED att undvika en ekonomisk kollaps, men det som händer är att vi kommer att tvingas flytta pengar från bankkontot in i risktillgångar som aktier eller obligationer bara för att inte förlora pengar. Alltså, the Fed vill göra det till en riktigt dålig affär för dig att bara sitta på dina pengar.

Utöver NIRP har vi även ZIRP, eller Zero Interest Rates Policy, som precis som NIRP är ett sätt att tvinga ut pengar från banken till andra tillgångar. Både NIRP och ZIRP är egentligen metoder för att stimulera tröga ekonomier, till exempel vid en lågkonjunktur, men faktum är att mellan 2008-2015, alltså SJU ÅR, var ZIRP ett faktum i USA, trots att ekonomin under flera av dessa år gått väldigt starkt.

Men, det är inte bara minus- eller nollränta vi ska passa oss för utan det finns ytterligare ett (flera) sätt att ”bekämpa” att människor håller i sina pengar snarare än att konsumera eller investera, och det är ett förslag som när jag läste om det första gången så blev jag övertygad om att det var antingen ett dåligt skämt eller en konspirationsteori. Jag talar givetvis om carry tax.

Carry tax är alltså ett förslag som ska möjliggöra beskattning av fysiska pengar. Det här innebär att om du tar ut fysiska sedlar från banken (inte nog med att vi ska betala för att ha pengarna på banken, det kommer att kosta ännu mer att försöka hoarda pengarna i fysisk form som säkerhet eftersom de på sikt kommer att förfalla värdelösa) så kommer dessa att stämplas och när du sedan använder dem, kanske en vecka, månad eller ett år senare så kommer de att vara värda mindre eftersom du ska skatta för den TIDEN som du burit på de fysiska pengarna. Låter det sjukt? Ja, det är exakt vad det är.

Ni är ju flera som vill att jag refererar till Ben Bernanke eller dylikt så I give you Marvin Goodfriend, professor i ekonomi och tidigare verksam inom the Fed. Detta är mannen som ligger bakom förslaget om carry tax från år 2000 och detta vill han göra med era pengar:

Källa

”Men inte kan väl herr Goodfriend, en välvillig professor i ekonomi, tycka att detta är en bra idé för att vi ska sluta hålla cash? Han VET nog vad han gör, han har ju jobbat för the FED!!!”

Pfft. Så här skriver han senare i sin lilla rapport:

Alltså, frågan som jag fortfarande ställer mig: är centralbankirer onda eller inkompetenta? 

Jag vet inte.

/A

Söderut, behöver en ny hobby och uppdatering

Igår åt höst- och vintermörkret upp mig till den grad att jag insåg att jag inte vill spendera en hel vinter i Sverige. Det hade kunnat stanna vid en tanke men eftersom jag saknar arbetsgivare (fortfarande bästa beslutet någonsin) så bestämde jag mig på fem minuter för att spendera 1-2 månader utomlands från januari och sticka tillbaka till Stockholm när det behövs. Jag har ändå för mycket inspiration för att inte skriva bok nr 3 och förstår inte riktigt varför jag ska stanna i Sverige när jag inte måste! Som det ser ut nu kommer vi också att flytta till New York under några månader till våren, så min vistelse i Sverige blir inte så överväldigande under 2019, haha.

Hur som helst, jag hade faktiskt två (eller tre om man räknar med informationen ovan) tankar med det här inlägget. En lite mindre seriös tanke och en idé om att jag vill uppdatera er kring mina tankar och innehav samt var jag står i frågan om Tesla och H&M (vill inte att någon tror att jag undviker att prata om det efter senaste tidens kursutvecklingar, transparens är alltid bäst).

Igår när jag och Micke skulle spela in kommande avsnitt av Outsiders så kastade jag som vanligt ett öga på hans bokhylla som står inne på hans kontor. Jag la ganska direkt märke till en titel jag inte kände igen men visste direkt att det var en bok som skulle upp på läslistan: The World is Fiat. Ganska snabbt såg jag dock att det inte alls stod ”Fiat” utan ”Flat” och jag insåg sen att jag behöver skaffa mig en ny hobby och lägga ned min penningpolitiska besatthet.

Vem vet, det kanske är just denna bok som förflyttar mitt intresse från centralbanker till en digitaliserad värld och därmed avslutar min era av valutafokus? Det kanske var ödet att hitta den helt enkelt. Jag får läsa och se.


Men för att återgå till anledningen till att ni alla faktiskt gick in och läste inlägget från början: tankar om mina korta positioner i H&M och Tesla. Jag ska dock vara lite tråkig och säga att angående H&M så står jag fast vid att sjunkande vinster och marginaler, problematisk lagersituation och problem med att nå egna försäljningsmål inte gör att jag känner för att kasta mig över bolaget. Det som dock ÄR positivt är att de trots allt verkar få allt bättre koll på sin onlinehandel som under förra kvartalet ökade med 32 procent. Det räcker dock inte för att jag ska ändra min åsikt eller analys. Dessutom kommer de att ha svårt att motivera att de behåller sin utdelning på 9:75 kr när jag inte ens tror att VPA kommer att hamna på de nivåerna.

Det som talar mot mig är dock att ingenting är logiskt i den här aktien. Jag har SÅ svårt att förstå att någon vill betala 20x årsvinsten för ett bolag vars vinst SJUNKER? Framförallt när snittet i branschen är strax under P/E 15 och för hela Stockholmsbörsen ca P/E 16. Faktum kvarstår alltså, H&M ÄR dyrt just nu. Så, ja, jag är fortfarande kort och utökade positionen efter Q3. Jag kanske får ångra det där, men jag kan bara inte greppa att någon på fullt allvar tittar på det där bolaget och anser att det är billigt just nu. Ja, aktiekursen är låg i relation till var den har stått tidigare – MEN DET ÄR INTE SAMMA SAK SOM BILLIGT. Tack. /H&M-rant over

Låt oss förflytta oss till nästa blankningscase just nu – Tesla. Fortfarande kort där också. Jag är inte främmande för att de kan ha fifflat med siffrorna och som jag varit inne på tidigare så har de extrema problem vad gäller marginaler på bilarna de tillverkar och kvalitet för att nämna två parametrar som inte innefattar en VD som verkar hänga mer på Twitter än i fabriken (just den delen respekterar jag dock, tycker att Elon som person verkar fullständigt galen men rätt skön). Jag får dock hålla med Danny Moses som sagt att oavsett vilken syn du har på Tesla så bör alla vara överens om att bolaget är uninvestable – det är helt enkelt för volatilt och osäkert på både upp och nedsida för att vara värt en position om man har någon som helst risk management. Tydligen saknar jag det i det här fallet! 🙂 🙂 🙂

Annars är jag fortfarande bullish guld, softs, Spotify m fl. Som lovat kommer sen ett inlägg i taget för de jordbruksråvaror som jag tittar på!

/A

Centralbankskuriosa

Ingves 2.0

Micke träffade nyss Mattias Ribbing för en intervju (eller två) till 25 minuter och Future Skills och berättade igår när jag, innan vi somnade, låg och rabblade centralbankskuriosa (jag är så älskvärd just nu) att Ribbing brukar kalla hjärnan för ”teflonhjärna” när det gäller att lära sig något nytt. När vi inte har någon kunskap att relatera den nya informationen till så studsar informationen bara av oss, precis på samma sätt som mat inte fastnar i en teflonpanna. Ett bra sätt att komma förbi det är dock att läsa historia, eftersom det ofta går att koppla till något vi känner igen. Därför tänkte jag dela med mig av lite kuriosa och historia om centralbanker och penningpolitik!!! JAG VET! Jag är också taggad!!

Låt oss kastas tillbaka till Romarrikets tidiga dagar år 753 f. kr.. Man brukar säga att det går att dela in Romartiden i tre delar vad gäller deras monetära system. Mellan 753 – 267 f. kr. handlade man med stora, klumpiga kopparklumpar (ja, snarare klumpar än mynt) som kunde väga upp till 1,6 kg st och var tvungna att vägas vid varje transaktion. Lite senare, mellan ca 267 – 27 f. kr. övergick man till silvermynt och efter Julius Ceasars död övergick Romarriket till guldstandard alltså mellan 27 f. kr. – 476 e. kr. Tidslinjen i sig är intressant men vad som är mer intressant är vad som hände sen! Vid den här tiden skulle 1/10 av alla intäkter betalas i skatt till den kristna kyrkan, detta ledde till att kyrkan efter ett tag ägde mellan 1/3 – 1/2 av allt land och Romarrikets totala förmögenhet. Trots att pengar faktiskt existerade så var endast en liten del av dessa i cirkulation – samtidigt fortsatte kyrkan att bygga sitt pengaberg. I slutet kontrollerade kyrkan tillsammans med totalt 2000 familjer all förmögenhet och resten av Romarrikets befolkning levde i extrem fattigdom.

…Men låt oss istället prata lite om Bank of England och sen om the Feds föregångare.

…Innan jag pratar om Bank of England vill jag förresten nämna vad som hände med Storbritanniens tidigare monetära system. Det är lite för roligt för att lämna därhän. Ni som lyssnar på Outsiders känner till det här, men mellan 1100-talet fram till år 1783 använde britterna något som kallades för ”tally sticks” som pengar. Även om de alltså fanns i cirkulation under hela den här perioden så var det framförallt under deras storhetstid år 1290-1485 som de användes som mest.

Hur som helst, tally sticks var träpinnar som användes som betalmedel. Eftersom tally sticks knappast är vad man kallar ”hard money” utan istället enkla att tillverka gick det ganska enkelt att ”trycka mer pengar” och när det monetära systemet var så sönderinflaterat och köpkraften så låg att pinnarna nästintill var värdelösa så bestämde man sig för att elda upp några av dem. Tyvärr spred sig elden och den dåvarande motsvarigheten till centralbanken brann också ned. Alltså, först blev valutan förstörd på grund av inflation och sen brände man upp alla pengar OCH banken. Helt klart en av mina favorithistorier. För bra för att vara sant.

MEN SEN DÅ? Hur byggde Storbritannien upp sin ekonomi igen och vad lärde man sig av misstaget av att trycka för mycket pengar?

År 1694 grundades Bank of England med bilderna av ett monetärt system som gått upp i rök färskt i minnet. Visst skulle de ha lärt sig av misstaget? Eller? Vid det här laget hade de en guldreserv om 36 000£, tyvärr skulle denna guldreserv bara motsvara 2 procent av de pengar som år 1696 (alltså bara två år efter grundandet av banken) fanns i omlopp. Man hade alltså inte ens lärt sig litegrann. 

Så… Nu befinner vi oss i USA och året är 1791. Framtidens presidenter John Adams, James Madison och Thomas Jefferson motsatte sig det dåtidens motsvarighet till USAs centralbank gjorde i ett brev där Jefferson skrev följande:

”The Central Bank is an institution of the most deadly hostility existing against the principles and form of our Constitution… I believe that the banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies. Already they have raised up a moneyed aristocracy that has set the Government at defiance. The issuing power should be taken from the banks and restored to the people to whom it properly belongs. If the American people ever allow the banks to control the issuance of their currency, first by inflation and then by deflation, the banks and corporations that grow up around them will deprive the people of all property until their children will wake up homeless on the continent their fathers occupied.”

År 1792 kom den så kallade ”panikkraschen” som berodde på att bankerna lånat ut för mycket pengar för billigt och krävde tillbaka utlånat kapital vilket ledde till en finansiell kris. Vilken tur att inga länder sysslar med dumheter som låga eller till och med negativa räntor idag som leder till hög skuldsättning för både stater, företag och privatpersoner då.

/Det var allt från fröken Svahn och hennes memes + centralbankshistoriarant för idag.

© 2019 ANNA SVAHN. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.