Läkemedelsbranschen

Just nu sitter jag på ett flyg mellan Stockholm och Köpenhamn för att åka vidare mot Lund och sen träffa Feminvests medlemmar i Malmö, hoppas att jag träffar några av er där!

Jag har ju tidigare handlat endel i läkemedelsbranschen och också pratat endel om risken med att välja enproduktsbolag i tidiga faser av läkemedelsutvecklingen. Läkemedelsbranschen är komplex och svår, det finns många mindre bolag på marknaden som fokuserar på ett område och ibland till och med bara en produkt. Jag fick igår lite statistik skickad till mig som jag samlat ihop och skapat två diagram av. Det ena visar sannolikheten att ett läkemedel, uppdelat i olika områden, tar sig från Fas I till att bli ett godkänt läkemedel och det andra diagrammet visar sannolikheten att läkemedel under utveckling tar sig från Fas I till godkännande men även också från Fas I till II och så vidare.

Sannolikheten att ett läkemedel tar sig från Fas I i utvecklingen till att bli ett godkänt läkemedel.

Som ni ser här finns det ”lättare” och ”svårare” områden, eller snarare, områden inom läkemedelsbranschen som är förknippade med mer eller mindre risk. I läkemedelsutveckling inom hematologi, alltså blodsjukdomar, är sannolikheten strax över en på fyra att läkemedlet tar sig från Fas I till godkänt läkemedel. Jämför det med till exempel cancerläkemedel där bara 5,1 procent av alla läkemedel klarar sig från Fas I till ett slutligt godkännande.

Sannolikhet att ett läkemedel under utveckling tar sig mellan de olika faserna 

Diagrammet ovan är en sammanställning av alla områden. Sammantaget är det alltså knappt 1 av 10 läkemedelsprojekt som tar sig från Fas I till ett godkännande. Att ta sig från Fas I till II är enklast (om man bortser från Fas III till Fas IV som faktiskt inte är helt obligatoriskt, men mer om det i veckans avsnitt av Feminvest Direkt då jag och Magnus Bernet går igenom samtliga faser).

Vad ska man göra med den här informationen? Man kan för det första få någon slags förståelse för hur stor risk det kan vara att gå all in i ett läkemedelsbolag med endast en produkt under utveckling som kanske endast befinner sig i Fas I eller II. Man kan också använda statistiken för att förbättra sina chanser att träffa rätt. Som ni kunde utläsa i diagrammet ovan så är det störst chans för bolag som tar fram läkemedel mot sjukdomar inom hematologi att ta sig från Fas I till ett godkännande. Öka sannolikheten genom att köpa bolag med större chans än andra att få ett godkänt läkemedel men sprid också dina risker i olika bolag och områden om du vill köpa enproduktsbolag eller välj bolag som har flera projekt i olika faser och områden.

Senare i veckan kommer som sagt Feminvest Direkt där vi går igenom de olika faserna och då kommer jag också att skriva ett inlägg där jag sammanfattar vad som sagts.

/A

Börsveckan (och min vecka)

Efter ett par dagars feber i slutet av förra veckan har vi mestadels tagit det lugnt i helgen. Jag piggnade till i fredags kväll och gick till gymmet både igår och idag. Har fortfarande träningsvärk sen mitt PT-pass i onsdags morse och lär ha ont tills det är dags att träffa honom igen på torsdag. Veckan som kommer lär gå extremt fort. Imorgon spelar vi in några nya avsnitt av Feminvest Direkt under förmiddagen. Under eftermiddagen väntar ett mötesmarathon och på kvällen kommer några kompisar över på middag! På tisdag flyger jag till Köpenhamn tidigt för att föreläsa i Lund och sen hålla i Feminvest-event i Malmö innan jag ska träffa en vän för middag. På onsdag flyger jag tillbaka till Stockholm, möter upp lite vänner och på torsdag morgon startar jag dagen med ett pass med min PT. På fredag kommer min familj upp till Stockholm för att gå på balett med mig och Micke (han är väldigt exalterad, jag lovar) på lördag och på måndag om en vecka åker jag till Paris i några dagar med en vän.

Lördagsfeelingen på de här två. 

Vad händer på börsen då? På måndag presenterar Melker Schörling och Svolder som vanligt substansvärde. Det jag tycker ska bli mest spännande i veckan är dock KappAhls rapport på torsdag. Med H&M i negativ trend är det kul att jämföra med konkurrenter. KappAhls kurs har väl kanske inte sett så extremt rolig ut sen notering och verkligen inte det senaste året, men det ska ändå bli spännande att se.

KappAhl utv sen notering

Om man jämför med till exempel spanska Inditex (som bl a äger Zara) så ser trenden desto roligare ut, dessutom äger Inditex varumärken som jag tror mer på om man enbart tittar på det. Jag tycker dock att det är intressant att de äger hela produktionskedjan vilket verkligen möjliggör bra bruttomarginal. Vid senaste rapporten kunde dock lägsta bruttomarginalen på 8 år redovisas, 57 procent under 2016. Detta kan möjligtvis ha att göra med att Zara sänkt priserna de senaste två åren för att nå till tillväxt i jämförbar försäljning, prissänkningen hjälpte och detta hjälpte Inditex nå en försäljning på + 10 procent under 2016, vilket är den snabbaste takten på 14 år.

Inditex utv sen notering

/A

H&M q1 2017

Och idag var den här, H&Ms rapport för första kvartalet 2017. Trots att prognosen för rörelseresultatet för perioden låg på 2,784 msek och H&M redovisade ett högre rörelseresultat om 3,159 msek stängde kursen på -4,01 procent. Aktien steg tre procent när börsen öppnade men vände väldigt snabbt ned.

H&Ms utv. en vecka.

Under hösten 2017 kommer H&M att lansera sitt nya varumärke Arket som enligt utsago kommer att erbjuda enkla och tidlösa kollektioner för män, kvinnor och barn, accessoarer samt ett utvalt sortiment till hemmet. Tidigare har de flesta av H&Ms varumärkessatsningar gått bra så det ska bli spännande att se hur Arket tas emot.

Försäljningen för mars månad var dock sämre än väntat. Prognosen för mars låg på 11,1 procent men mellan 1-28 mars ökade försäljningen endast med 7 procent. Detta tillsammans med ett ökat varulager som delvis beror på fortsatt kraftig expansion men även på grund av att försäljningen i mars var sämre än väntat.

/A

Investmentbolag, substanspremie- och rabatt.

Investerarträffen hos Redeye igår blev verkligen superlyckad, jag tänkte visa lite bilder i eftermiddag! Just nu tänkte jag dock prata lite om investmentbolag, efter att jag publicerade gårdagens inlägg där jag bland annat skrev att Melker Schörling skulle presentera sitt substansvärde fick jag ett par frågor angående hur man värderar investmentbolag.

Först och främst är det viktigt att hålla koll på skillnaderna mellan substanspremie och substansrabatt. Ett investmentbolag som handlas med rabatt handlas alltså till en lägre kurs än vad värdet per aktie är och ett investmentbolag med substanspremie handlas till en högre kurs än vad investmentbolagets värde per aktie egentligen är.

Vad finns det för för- och nackdelar med premie och rabatt, undrar ni. Jo, handlar du ett investmentbolag med substanspremie, låt oss ta Melker Schörling som exempel, Melker Schörlings aktie handlas idag med en substanspremie om 4 procent, vilket innebär att du betalar 4 procent mer för deras aktie än om du köpt samma fördelning av deras innehav själv. Anledningen till att jag kan tycka att det är fördelaktigt är att jag ju faktiskt låter ett proffs (inte längre Melker Schörling själv dock) välja ut rätt innehav.

Data hämtad från Melker Schörlings hemsida. 

Om man tittar på aktiens utveckling sedan de noterades 2006 har det varit en extremt bra affär för aktieägarna.

Det är väl framförallt det senaste aktien har gått kräftgång men det beror till stor del av de anledningar jag pratade om igår, Melker Schörlings avgång och Ola Rollén. Hexagon utgör fortfarande det största innehavet i Melker Schörlings portfölj, så frågan är hur utvecklingen kommer att se ut framöver då Rollén faktiskt är åtalad för insiderbrott. Melker Schörling har tidigare varit mitt självklara val bland investmentbolag men just nu tycker jag att framtiden ser något osäker ut och det är inte en risk jag är villig att ta på de här nivåerna. Tittar vi på andra investmentbolag som handlas med en premie så hittar vi bland annat Creades A, Lundbergföretagen B, Svolder B, Traction B och Öresund.

Om vi tittar på substansrabatt istället. Många uttrycker det som att köpa utdelning med rabatt, vilket ju till viss del är sant. Här har jag tagit Industrivärden C som exempel som handlas till 187,30 kr per aktie men substansvärdet är 203 kr per aktie, vilket ger en substansrabatt om nästan 7,6 procent.

Sammanfattningsvis så finns det såklart både för- och nackdelar med att köpa investmentbolag både med premie och rabatt. Jag tycker att det viktigaste är att du känner att du tycker att innehaven i bolaget känns bra och att du har förtroende för ledning och styrelse. När jag började investera så tittade jag också på ägarbilden, jag ville gärna se att ledningen faktiskt själva ägde en stor del aktier i bolaget för att jag skulle känna mig trygg i att de sätter bolagets välmående främst.

/A

Börsveckan

Jag lämnade min jobbdator på kontoret i fredags och så nu ser jag fram emot att komma till jobbet. Ett par intressanta saker sker på börsen i veckan, idag presenterar till exempel både Melker Schörling och Svolder substansvärde. Melker Schörling tycker jag är framförallt intressant, de har ju haft ett ganska tufft år både på grund av att Melker själv annonserade i oktober att han skulle lämna alla styrelseuppdrag på grund av hälsoskäl och att Ola Rollén, VD för ett av Schörlings stora innehav, Hexagon blev häktad och nu är åtalad för insiderbrott.

Melker Schörling utv ett år.

torsdag 30 mars släpper H&M sin rapport för första kvartalet 2017, med tanke på senaste årens utveckling och februaris försäljningssiffror så är i alla fall inte jag helt optimistisk, men vi får väl se. Jag sålde mina aktier kort efter 2016 års rapport.

H&M utv fem år.

/A

 

Råvaruhandel: Spannmål

Efter mitt inlägg om boskap som råvara fick jag några reaktioner kring hur etiskt eller inte det var att ta upp det. Det kommer ett inlägg i veckan med en diskussion kring etiska investeringar där jag tagit hjälp av fondförvaltare som förklarar hur handel med boskap går till och om etiska investeringar generellt.

Spannmålsmarknaden är generellt sett svårare att förutsäga än andra delmarknader för råvaror då prisbilden till stor del bygger på vädret vilket gör denna marknad mer riskfylld än många andra råvarugrupper. En dålig skörd på en specifik delmarknad kan påverka ekonomier mer än man kan tro.

Det är sex stycken huvudråvaror som handlas internationellt under spannmål som råvarugrupp, 1) sojabönor, 2) majs, 3) vete, 4) ris, 5) havre och 6) korn. Spannmål är en extremt viktig råvara som används framförallt mycket livsmedel och drycker men även i annan typ av produktion.

Vad påverkar priset?

Eftersom att många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör att spannmålspriserna i sig är en viktig faktor på många marknader. Som med alla andra tillgångar och produkter styrs även spannmålspriser av konsumenternas efterfrågan.

Pris på ris under en tvåårsperiod, data hämtad från Nasdaq.

I februari 2016 meddelade Thailands premiärminister, att Thailand som är en av världens största risproducenter, att på grund av vad som förväntades bli den värsta torkan på flera år skulle producera mindre ris för att spara på landets vattenreserver som höll på att ta slut.

Spannmålspriser påverkas till stor del av väderförhållanden, vilket också gör att det är svårt att förutse priser i framtiden. Produktionen av spannmål påverkas dock inte bara av plötsliga naturkatastrofer utan även av gradvisa klimatförändringar (läs mer om hur det påverkar vår ekonomi här).

Det finns dock även helt andra användningsområden för sädesslag som kan medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Till exempel ökar efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Sammanfattningsvis påverkar 1) en ökad konsumtion, 2) klimatet och 3) efterfrågan på etanol främst priset på spannmål.

/A

Råvaruhandel: Boskap

Vi fortsätter på råvaruspåret. Om du missat det första råvaruinlägget i vilket jag skriver en kort guide om råvarumarknaden som kan vara bra att läsa innan detta så rekommenderar jag att du kollar på det först! Tidigare har jag också skrivit om hur man handlar med olja och guld.

Vi har som sagt redan gjort en kort beskrivning av vad som påverkar olje- och guldpriserna och nu tänkte jag skriva en kort introduktion om hur man handlar med boskap på råvarumarknaden. Jag har personligen inte handlat med boskap så detta blir endast en kort beskrivning av hur det kan gå till.

Precis som med energi och metaller finns det även under boskap flera olika underliggande varor. När man som investerare väljer att investera i boskapsmarknaden kan de välja att antingen investera direkt i tillexempel levande boskap eller grismagar eller att tillhandahålla kapital för handel av råvarorna, helt enkelt agera som finansiär.

Den vanligaste typen av investering här görs i någon form på nöt- eller fläskmarknaden eftersom att detta är livsmedel som konsumeras i hög utsträckning, det är däremot inte lika vanligt att erbjuda finansiering av en transport för till exempel grisar så att de kan levereras till sin slutdestination – även om det i realiteten är en lika enkel form av transaktion.

Huvudråvarorna som handlas internationellt under gruppen boskap är 1) nötkreatur, 2) ungnöt, 3) grismagar och 4) slaktsvin. Jag tänkte att vi skulle titta lite närmre på nötkreatur.

Nötkreatur

Live stock eller boskap avser till nötkreatur som har nått rätt vikt för slakt. Det är alltså skillnaden på nötkreatur och ungnöt som avser yngre djur som fortfarande föds upp.

Futures på levande nötkreatur handlas på Chicago Mercantile Exchange, CME, under kortnamnet LC och priset anges i cent per pund. I det elektroniska handelssystemet används förkortningen LE.

Under 2007 var detaljhandelsvärdet på allt amerikanskt nötkött 74 miljarder USD. Priserna på nötkött styrs delvis på tillgången och efterfrågan av foder. Det är därför inte ovanligt att en kraftig torka, något som leder till en minskning i höbeståndet, leder till sjunkande priser på nötkött eftersom fler djur då slaktas och skickas till marknaden. Kortsiktigt medför detta sjunkande priser, men på lång sikt innebär det prisökningar, då de kor som gått till slakt inte längre kan producera kalvar, vilket i sin tur höjer de långsiktiga priserna.

Nötköttspriserna korrelerar till priserna på foder, till exempel majs eller sojabönor (jag tänkte ta upp spannmål i nästa inlägg om råvaror) som utgör majoriteten av kostnaderna för djuruppfödning.

Precis som med allt annat styrs även priset på nötkreatur till stor del av tillgång och efterfrågan. Om efterfrågan på nötkreatur globalt ökar så stiger också priset. Därmed är det viktigt att komma ihåg att tillgången på nötkreatur också styrs av vädret, jordbrukarna behöver tillgång till spannmål för foder för att kunna föda upp boskap, under perioder av torka så finns inte tillräckligt mycket mat under hösten och bönderna kan då tvingas ta av sina reserver för att kunna mata djuren.

Importförbud vid till exempel larm av galna kosjukan leder till att utbudet krymper regionalt och priserna på nötkött ökar. 2003 drog till exempel ett importförbud av kanadensiska nötkreatur ned det amerikanska utbudet och bidrog till en ökning av 30 % på priserna på levande boskap.

Hur investerar man?

Det finns mängder av sätt att investera i boskap, jag har som sagt inte testat själv, men i vanlig ordning vill jag rekommendera Nordnets ETF-torg. Här kan du köpa trackercertifikat (som jag skrivit om i samband med mina bitcoins här) som följer hela boskapsmarknaden. Du kan välja om du vill gå lång eller kort.

Glöm inte att som vanligt kolla avgifterna, på exemplen ovan ligger de på 0,60 % och i avtalen för certifikaten står följande beskrivning av terminskontraktet:

Det är alltså Handelsbanken som är emittent i ovan nämnda certifikat.

Läs alltid prospekten innan du handlar i certifikat för att ha koll på till exempel avgifter och liknande.

/A

Tisdag, Michael Covel och bitcoins

På min morgonpromenad med hundarna imorse så lyssnade jag på podden Trend Following with Michael Covel ep 538. I avsnittet vill Covel göra andra tillgångsslag mer tillgängliga och menar att det inte är så svårt att handla även annat än aktier. So far so good. Sen förklarar han att det beror på att han kan titta på vilken graf som helst och då avgöra om han vill gå lång eller kort direkt, utan att ens veta namnet på bakomliggande. Covel handlar på trender och momentum vilket är den bakomliggande orsaken till att han egentligen inte bryr sig om det är en aktie eller en råvara han köper.

Min poäng är: nej, det är fortfarande inte svårare att handla råvaror än enskilda aktier men olika metoder har olika bakomliggande faktorer som gör att du bestämmer dig för om du vill gå lång eller kort.

Tänkte också säga ett par ord om den senaste tidens utveckling i bitcoins. Värdet rasade efter att utvecklarnas oenighet om valutans framtid trappats upp ytterligare. Att de inte är överens om hur kryptovalutan ska fortsätta utvecklas var inget nytt utan en diskussion som förts de senaste åren, det som hände nu var snarare att de hotar att dela upp den i två delar. Det senaste fallet påverkar mig ungefär lika mycket som nedgången efter Kina, alltså inte så mycket. Det är egentligen ingenting som ändrats just NU men däremot behöver jag fundera på vilket läger jag skulle välja om de bestämmer sig för att dela upp valutan.

Utveckling sedan 2015. Data hämtad här.

/A