Andan i halsen och investmentbolag

När jag hade skickat de sista korrigeringarna till min förläggare igår sprang jag iväg på ett event med Fogel & Partners, jag stannade en kort stund, drack äppelmust(!) och smet sen iväg för att hinna springa en vända innan jag somnade. Imorse ringde klockan tidigt eftersom jag hade en intervju med tidningen Shortcut som kommer ut den 5 december!

Just nu sitter jag och jobbar med en smoothie gjord på allt grönt jag kunde hitta i kylen och ska skriva färdigt lite manus och frågor till nästa vecka då jag bland annat ska föreläsa för Futuristas, intervjua Petter Stordalen och sen moderera Invest 360 under helgen. Jag tänkte stänga ner jobb om ett par timmar och då gå iväg och träna. Gymmet brukar inte direkt vara överfullt på fredagkvällar.

Jag och Micke har förresten bestämt oss för att starta ett litet investmentbolag tillsammans. Vi bollar ändå alla idéer och gör några investeringar ihop, och det ska bli grymt kul att bygga upp en portfölj av start ups tillsammans. Vi tänker oss 3-5 bolag per år och kommer under julen att sätta oss och diskutera strategi för vår gemensamma portfölj. På tal om det så pratar vi om i senaste Outsiders vad vi tittar efter när vi investerar utanför börsen. Lyssna på det här!

/A

Katapult Accelerator och Esusu

En av de mest fantastiska sakerna med mitt liv är alla fantastiska personer som jag träffar. När jag åkte till New York i september träffade jag ju Abbey som idag driver Esusu. Lite senare var han och hälsade på i Stockholm och igår åkte jag till Oslo över dagen för att träffa honom och Katapult Accelerator, en VC-firma där jag är mentor och som har investerat i Abbeys bolag.

Det är så skönt att ha ett bollplank som Abbey, jag har lite tankar och idéer om hur man med incitament skulle kunna hjälpa kvinnor i mer utsatta regioner än Sverige, t ex Indien och Afrika genom att investera via microlendingföretag i just dessa regioner och Abbey som har startat Clean Water For Everyone, en organisation som byggde ut infrastruktur för vatten i Afrika för att förse framförallt flickskolor med rent vatten (jag säger ju det, han är en hjälte) kommer alltid med bra feedback och tips. Världen behöver fler som Abbey, helt klart.

Nu kommer det dock dröja typ en månad innan vi ses igen när jag är i New York i december, ser fram emot det!

/A

Spotify Q3 och nyckeltal som jag inte använder

Jag sitter just nu på Katapults kontor i Oslo. Kul att träffa hela Katapultfamiljen och få chansen att hänga lite med Abbey igen. Jag åker hem redan sent ikväll för imorgon bitti har jag ett möte som jag sett fram emot länge. Ska skriva ett inlägg om mina tankar kring Jordan Peterson och equality of outcome och equality of opportunity så fort jag hinner eftersom vi var på Cirkus igår och lyssnade på honom med några vänner.

Jag skriver ju ibland om ”first and second level thinking” men insåg precis att eftersom större delen av marknaden är first level thinkers så är det inte speciellt lönsamt att försöka ligga steget före, hehe. Skämt åsido, jag tänkte att eftersom jag pratade om mina tankar kring H&M och Tesla förra veckan så kan jag fylla på med ett bolag som jag faktiskt är positiv till – Spotify.

Q3 i korthet: lägre rörelseförluster än väntat, intäkter och nya betalande kunder i linje med förväntningar men sänkt prognos från bolaget själva för antal betalande kunder i slutet av året (från tidigare 97 miljoner bet användare till 93-96 miljoner).

Det var framförallt sänkt guidance från Spot som gjorde att aktiekursen tog stryk och stängde på -5,7 procent under rapportdagen men även på grund av sjunkande intäkter per användare (ARPU – som är ett ganska värdelöst mått i sig, återkommer). Jag köper inte mer aktier, men det har inte med bolaget i sig att göra utan konjunkturläget (och det är ingen nyhet att jag allokerar mer till råvaror och därmed inte utökar positioner i enstaka bolag).


Innan vi går vidare och faktiskt tittar på rapporten så vill jag förklara varför jag tycker att ARPU och ASP är två mått som inte fyller någon större funktion (kommer väl bli halshuggen av alla nyckeltalslovers för det här).

ARPU, eller Average Revenue Per User, visar alltså den genomsnittliga intäkten per kund. ARPU räknas ut genom att ta alla bolagets intäkter och dividera med antal användare. ARPU KAN vara användbart om det gäller ett enproduktsbolag som endast säljer sin produkt/tjänst i en region. Men i fall som t ex Spotify, där tjänsten distribueras för olika priser i olika länder så blir inte måttet speciellt användbart. Det som är mer intressant är såklart omsättningstillväxt eller prislistan per region, typ ARPU like for like (perfekt för alla retailälskare).

Ett annat värdelöst värderingsmått (pun intended) är ASP eller Average Selling Price. ASP avser alltså medelpriset för alla produkter som sålts. Vid första anblick förstår jag om det känns som ett mått som eventuellt kan vara användbart, men om vi tänker oss att ett företag har produkter och tjänster som de säljer inom prisintervall om 1000 USD – 5000 000 USD så förstår ni att ASP inte ger någon som helst användbar information alls. ASP kan ju faktiskt se positiv ut trots att intäkterna minskar, vilket vilseleder dem som väljer att lägga för stor vikt vid ASP i sin analys.

Varje gång du använder ett nyckeltal – fråga dig själv vad syftet är. Vad ska du använda information om ASP eller ARPU till i din analys som faktiskt medför NY kunskap som kan vara användbar. Flest nyckeltal vinner inte. Framförallt inte om de inte ens medför ny kunskap om ett bolag som kan vara avgörande för ditt investeringsbeslut.

Alltså, det enda vi egentligen är intresserade av är hur ser intäkter/kostnader ut idag, vad är förväntningarna på imorgon, hur planerar bolaget att nå dit och slutligen – vad är jag beredd att betala för det?


SÅ, om vi återgår till Spotify och funderar på vad vi är beredda att betala idag för potentiell vinst imorgon. Idag värderar marknaden Spotify till ca 25,8 B USD. Vi vet att även om bruttomarginalen om 25,3 procent under tredje kvartalet var högre än samma period föregående år (2017 Q3: 22,3 procent) så var den något lägre än andra kvartalet i år. Detta förklaras med kostnader i samband med marknadsföringskampanjer som student- och familjeerbjudande. Detta brukar enligt Spot påverka marginalerna under första och tredje kvartalet och väntas vara en fortsatt säsongseffekt så länge de fortsätter med den typen av kampanjer. Vi ska kika lite på omsättningen men innan vi gör det bör vi titta på användartillväxt.

Av naturliga skäl delas kunderna in i ad-supported MAU (monthly active users) och premium subscribers. Under Q3 2018 hade Spotify, precis enligt förväntan, 191 miljoner MAU (+28 procent Y/Y) varav 87 miljoner premium subscribers (+40 procent Y/Y) och bolagets egna prognos för Q4 2018 ligger på 199-206 miljoner MAU varav 93-96 miljoner premium.

Men, låt oss titta på omsättning:

M euro

Ovan ser vi alltså Spotifys omsättning sedan 2013 med ett estimat för helår 2018 baserat på Spotifys egna prognoser för fjärde kvartalet (1,35-1,55 b euro Q4 2018) samt omsättningen uppdelad kvartalsvis för 2018 med ett estimat för sista kvartalet. Baserat på siffrorna ovan skulle det innebära en omsättningstillväxt om strax över 27 procent för 2018.

Här skulle nog Micke ha velat tillägga något om att andraderivatan är negativ men jag utelämnar det och tycker att Spot är fortsatt intressant om de håller sig över en omsättningstillväxt på 20 procent årligen (vilket de iaf kommer att göra under 2018) och har fortsatt kontroll på kostnader.

Nu har vi bara tittat på ett fåtal parametrar och dessa räcker inte för att skapa en helhetsbild av bolaget. Jag utelämnar alltså mängder av data som hade varit intressant att titta på. Men å andra sidan är inte detta inlägg en analys utan bara mina tankar om Spotify just nu. Angående min reaktion på rapporten så är det precis som jag skrev ovan inget som förändrats. Jag har kvar min position, köper inte mer men skalar inte ur heller.

Men för att återkoppla till det jag skrev ovan: var befinner sig bolaget idag, hur ser förväntningar ut och hur ska de ta sig dit? Jag tycker faktiskt att Spotify besvarar det i senaste rapporten och ÄR transparenta som skruvade ned prognos för premium subscribers (till skillnad från andra bolag där man lovar tunnlar mellan olika städer på 6 månader eller en produktionstakt om 5000 bilar per vecka utan att ha produktionskapacitet hehe).

Jag tänkte egentligen bara fokusera på siffrorna i sig men det kan också vara värt att nämna de samarbeten som Spotify rullat ut med Samsung, Sky i UK och Irland samt DAZN i Japan.

…Så, tack Daniel Ek och Spot för det här kvartalet och trots att marknaden kanske inte älskade att ni skruvande ned era egna prognoser för antal premiumkunder i slutet av året så gillar iaf jag er ändå och tycker att det är skönt med transparens.

Ikväll hoppas jag att en sak som gjort mig ledsen i ett par dagar ska lösa sig men tills dess ska jag återgå till min lilla VC-familj här i Oslo. Abbey kom precis in på mitt lilla kontor här och sa att han och hans partner i Esusu hade hypat upp mig för resten av gänget så nu måste jag steppa upp mitt game och leverera lite, haha. Men eftersom detta ändå är ett inlägg om Spotify så känns det fel att inte avsluta med en låt som går varm i mina lurar just nu. (Klick!)

/A

Måndag och Jordan Peterson

Jag och Micke ska ju moderera 360 invest 17-18 november och slog oss därför ned på Diplomat för att fånga solens sista strålar över ett glas vin under tiden som vi klurade på frågor till talare. Efteråt promenerade vi hem med hundarna till en av mina bästa vänner, drack te, kramades och pratade ofiltrerat om livet.

Jag ska snart till gymmet innan min dag och vecka kör igång på riktigt. Ikväll ska vi se Jordan Petersson på Cirkus och imorgon åker jag till Oslo tidigt på morgonen för att träffa Abbey igen och det VC-bolag som investerat i Esusu och där jag nu är mentor. På onsdag ska jag på ett möte som jag får berätta lite mer om efteråt och på fredag ska jag göra en stor intervju och fotografering! Kul vecka!

NU däremot ska jag bli klar med inlägget om Spot. Vissa saker kom emellan.

/A

Söderut, behöver en ny hobby och uppdatering

Igår åt höst- och vintermörkret upp mig till den grad att jag insåg att jag inte vill spendera en hel vinter i Sverige. Det hade kunnat stanna vid en tanke men eftersom jag saknar arbetsgivare (fortfarande bästa beslutet någonsin) så bestämde jag mig på fem minuter för att spendera 1-2 månader utomlands från januari och sticka tillbaka till Stockholm när det behövs. Jag har ändå för mycket inspiration för att inte skriva bok nr 3 och förstår inte riktigt varför jag ska stanna i Sverige när jag inte måste! Som det ser ut nu kommer vi också att flytta till New York under några månader till våren, så min vistelse i Sverige blir inte så överväldigande under 2019, haha.

Hur som helst, jag hade faktiskt två (eller tre om man räknar med informationen ovan) tankar med det här inlägget. En lite mindre seriös tanke och en idé om att jag vill uppdatera er kring mina tankar och innehav samt var jag står i frågan om Tesla och H&M (vill inte att någon tror att jag undviker att prata om det efter senaste tidens kursutvecklingar, transparens är alltid bäst).

Igår när jag och Micke skulle spela in kommande avsnitt av Outsiders så kastade jag som vanligt ett öga på hans bokhylla som står inne på hans kontor. Jag la ganska direkt märke till en titel jag inte kände igen men visste direkt att det var en bok som skulle upp på läslistan: The World is Fiat. Ganska snabbt såg jag dock att det inte alls stod ”Fiat” utan ”Flat” och jag insåg sen att jag behöver skaffa mig en ny hobby och lägga ned min penningpolitiska besatthet.

Vem vet, det kanske är just denna bok som förflyttar mitt intresse från centralbanker till en digitaliserad värld och därmed avslutar min era av valutafokus? Det kanske var ödet att hitta den helt enkelt. Jag får läsa och se.


Men för att återgå till anledningen till att ni alla faktiskt gick in och läste inlägget från början: tankar om mina korta positioner i H&M och Tesla. Jag ska dock vara lite tråkig och säga att angående H&M så står jag fast vid att sjunkande vinster och marginaler, problematisk lagersituation och problem med att nå egna försäljningsmål inte gör att jag känner för att kasta mig över bolaget. Det som dock ÄR positivt är att de trots allt verkar få allt bättre koll på sin onlinehandel som under förra kvartalet ökade med 32 procent. Det räcker dock inte för att jag ska ändra min åsikt eller analys. Dessutom kommer de att ha svårt att motivera att de behåller sin utdelning på 9:75 kr när jag inte ens tror att VPA kommer att hamna på de nivåerna.

Det som talar mot mig är dock att ingenting är logiskt i den här aktien. Jag har SÅ svårt att förstå att någon vill betala 20x årsvinsten för ett bolag vars vinst SJUNKER? Framförallt när snittet i branschen är strax under P/E 15 och för hela Stockholmsbörsen ca P/E 16. Faktum kvarstår alltså, H&M ÄR dyrt just nu. Så, ja, jag är fortfarande kort och utökade positionen efter Q3. Jag kanske får ångra det där, men jag kan bara inte greppa att någon på fullt allvar tittar på det där bolaget och anser att det är billigt just nu. Ja, aktiekursen är låg i relation till var den har stått tidigare – MEN DET ÄR INTE SAMMA SAK SOM BILLIGT. Tack. /H&M-rant over

Låt oss förflytta oss till nästa blankningscase just nu – Tesla. Fortfarande kort där också. Jag är inte främmande för att de kan ha fifflat med siffrorna och som jag varit inne på tidigare så har de extrema problem vad gäller marginaler på bilarna de tillverkar och kvalitet för att nämna två parametrar som inte innefattar en VD som verkar hänga mer på Twitter än i fabriken (just den delen respekterar jag dock, tycker att Elon som person verkar fullständigt galen men rätt skön). Jag får dock hålla med Danny Moses som sagt att oavsett vilken syn du har på Tesla så bör alla vara överens om att bolaget är uninvestable – det är helt enkelt för volatilt och osäkert på både upp och nedsida för att vara värt en position om man har någon som helst risk management. Tydligen saknar jag det i det här fallet! 🙂 🙂 🙂

Annars är jag fortfarande bullish guld, softs, Spotify m fl. Som lovat kommer sen ett inlägg i taget för de jordbruksråvaror som jag tittar på!

/A

Centralbankskuriosa

Ingves 2.0

Micke träffade nyss Mattias Ribbing för en intervju (eller två) till 25 minuter och Future Skills och berättade igår när jag, innan vi somnade, låg och rabblade centralbankskuriosa (jag är så älskvärd just nu) att Ribbing brukar kalla hjärnan för ”teflonhjärna” när det gäller att lära sig något nytt. När vi inte har någon kunskap att relatera den nya informationen till så studsar informationen bara av oss, precis på samma sätt som mat inte fastnar i en teflonpanna. Ett bra sätt att komma förbi det är dock att läsa historia, eftersom det ofta går att koppla till något vi känner igen. Därför tänkte jag dela med mig av lite kuriosa och historia om centralbanker och penningpolitik!!! JAG VET! Jag är också taggad!!

Låt oss kastas tillbaka till Romarrikets tidiga dagar år 753 f. kr.. Man brukar säga att det går att dela in Romartiden i tre delar vad gäller deras monetära system. Mellan 753 – 267 f. kr. handlade man med stora, klumpiga kopparklumpar (ja, snarare klumpar än mynt) som kunde väga upp till 1,6 kg st och var tvungna att vägas vid varje transaktion. Lite senare, mellan ca 267 – 27 f. kr. övergick man till silvermynt och efter Julius Ceasars död övergick Romarriket till guldstandard alltså mellan 27 f. kr. – 476 e. kr. Tidslinjen i sig är intressant men vad som är mer intressant är vad som hände sen! Vid den här tiden skulle 1/10 av alla intäkter betalas i skatt till den kristna kyrkan, detta ledde till att kyrkan efter ett tag ägde mellan 1/3 – 1/2 av allt land och Romarrikets totala förmögenhet. Trots att pengar faktiskt existerade så var endast en liten del av dessa i cirkulation – samtidigt fortsatte kyrkan att bygga sitt pengaberg. I slutet kontrollerade kyrkan tillsammans med totalt 2000 familjer all förmögenhet och resten av Romarrikets befolkning levde i extrem fattigdom.

…Men låt oss istället prata lite om Bank of England och sen om the Feds föregångare.

…Innan jag pratar om Bank of England vill jag förresten nämna vad som hände med Storbritanniens tidigare monetära system. Det är lite för roligt för att lämna därhän. Ni som lyssnar på Outsiders känner till det här, men mellan 1100-talet fram till år 1783 använde britterna något som kallades för ”tally sticks” som pengar. Även om de alltså fanns i cirkulation under hela den här perioden så var det framförallt under deras storhetstid år 1290-1485 som de användes som mest.

Hur som helst, tally sticks var träpinnar som användes som betalmedel. Eftersom tally sticks knappast är vad man kallar ”hard money” utan istället enkla att tillverka gick det ganska enkelt att ”trycka mer pengar” och när det monetära systemet var så sönderinflaterat och köpkraften så låg att pinnarna nästintill var värdelösa så bestämde man sig för att elda upp några av dem. Tyvärr spred sig elden och den dåvarande motsvarigheten till centralbanken brann också ned. Alltså, först blev valutan förstörd på grund av inflation och sen brände man upp alla pengar OCH banken. Helt klart en av mina favorithistorier. För bra för att vara sant.

MEN SEN DÅ? Hur byggde Storbritannien upp sin ekonomi igen och vad lärde man sig av misstaget av att trycka för mycket pengar?

År 1694 grundades Bank of England med bilderna av ett monetärt system som gått upp i rök färskt i minnet. Visst skulle de ha lärt sig av misstaget? Eller? Vid det här laget hade de en guldreserv om 36 000£, tyvärr skulle denna guldreserv bara motsvara 2 procent av de pengar som år 1696 (alltså bara två år efter grundandet av banken) fanns i omlopp. Man hade alltså inte ens lärt sig litegrann. 

Så… Nu befinner vi oss i USA och året är 1791. Framtidens presidenter John Adams, James Madison och Thomas Jefferson motsatte sig det dåtidens motsvarighet till USAs centralbank gjorde i ett brev där Jefferson skrev följande:

”The Central Bank is an institution of the most deadly hostility existing against the principles and form of our Constitution… I believe that the banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies. Already they have raised up a moneyed aristocracy that has set the Government at defiance. The issuing power should be taken from the banks and restored to the people to whom it properly belongs. If the American people ever allow the banks to control the issuance of their currency, first by inflation and then by deflation, the banks and corporations that grow up around them will deprive the people of all property until their children will wake up homeless on the continent their fathers occupied.”

År 1792 kom den så kallade ”panikkraschen” som berodde på att bankerna lånat ut för mycket pengar för billigt och krävde tillbaka utlånat kapital vilket ledde till en finansiell kris. Vilken tur att inga länder sysslar med dumheter som låga eller till och med negativa räntor idag som leder till hög skuldsättning för både stater, företag och privatpersoner då.

/Det var allt från fröken Svahn och hennes memes + centralbankshistoriarant för idag.

Outsiders 36: Centralbanksspecial

Fredag innebär nytt avsnitt av Outsiders, denna vecka fullproppat med kuriosa, historia och en hel del tankar kring penningpolitik. Vad är en centralbank och varför blev grundaren till det som sen skulle bli Sveriges Riksbank dömd till döden och hur kommer det sig att centralbankerna idag gör exakt samma sak i modern tid (misstag alltså, inte dödsstraff). Dessutom pratar jag om QE och vi diskuterar om det inte vore bättre om centralbanker istället fungerade som en marknadsplats för andra banker där de kan förhandla om räntan.

/A

Köper du verkligen dippen nu?

Hej hej bloggen från kontoret! Älskar att sitta här, får mycket gjort och tycker att det är rätt skönt att komma hemifrån på dagarna. Spontanade en väska när vi var ute med hundarna i veckan, har klämt på denna ett tag och bestämde mig för att slå till.

Hur som helst, det var inte väskor och kontor jag tänkte prata om just nu – utan om min senaste krönika för Vontobel där jag skriver om att köpa dippen nu eller inte.

Att ”köpa dippen” eller ”aktier på rea” är uttryck som är populära att slänga sig med, men jag menar att det faktiskt gäller att vara försiktig. Det senaste årets volatilitet där OMXS30 rört sig mellan nivåer mellan strax under 1500 till att för några veckor sedan toppa på en nivå om 1676 skulle kunna vara ett tecken på att vi inte ser fler toppar på ett bra tag. Många av oss ser säkert fram emot en korrektion för att kunna köpa kvalitetsbolag till ett bättre pris än idag, men om vi ska vara helt ärliga så är det faktiskt inte riktigt än.

Jag skriver både om likheterna mellan IT-bubblan och nu samt att vara försiktig med att försöka dölja en dålig investeringsstrategi bakom att kalla det för att vara långsiktig. Vi pratar ju ofta om att ”aktier stiger på sikt” och det är sant när vi talar om hela marknader, men inte lika säkert när det gäller enskilda bolag!

Ni hittar krönikan här!

/A

Uppesittarkväll och tankar om nischbanker och kreditbolag

Finns det något härligare än att hänga med gänget ovan (och Albin) och snacka penningpolitik, centralbankers historia och investeringar? Tror inte det alltså.

Jag blir förresten SÅ glad över att ni verkar gilla mina centralbanksrants. Trodde inte för några år sedan att penningpolitik skulle bli ett så stort intresse för mig. Men centralbanker och jordbruksråvaror verkar vara min hemmaplan, hehe.

Jag tänkte kommentera en bra fråga jag fick igår men som vi inte hann lyfta i programmet!

Först och främst – gillar second level-frågor!

Så, om jag förstår resonemanget bakom frågan så gäller det alltså att om räntan höjs och det leder till att låntagare får svårt att betala sina krediter så leder det alltså till att det finns fler förfallna krediter som bolag som Intrum kan köpa upp. So far so good. Men, med höjd ränta så medför det också ökade kostnader för Intrum, precis som för vanliga banker. En annan sak som är viktig att komma ihåg är också att även om det finns fler krediter att köpa upp så är det inte säkert att dessa blir betalda. Det finns alltid en kreditrisk, framförallt i den här typen av verksamheter.

Funderar förresten på ett inlägg per råvara som jag har i Cygnus. Lite mer ingående istället för softs som grupp. Vad tror ni?

/A