Butiksdöd, lokalhyror och fredag

Det är inte bara H&M som har det tufft med försäljning i fysiska butiker utan även Intersport flaggar för att de kommer att behöva dra ner på personalen. Till viss del ska tjänsterna dock tillsättas med ny kompetens inom digitalisering för att satsa på e-handel istället.

Problemet ligger framförallt i att de ligger efter med att ta handeln online men även att marginalerna krymper delvis på grund av höjda lokalhyror. Goldman Sachs publicerade dock nyligen en analys där de tror att kontors- och lokalhyrorna toppat efter en kraftig uppgång i Stockholm. Det skulle i alla fall betyda att marginalerna framöver för företag inte kommer att pressas ned ännu mer på grund av lokalkostnader.

Annars då? Micke fyller år idag! Jag älskar födelsedagar, allas alltså, inte bara min egen (även om den också är trevlig). Dagen till ära kör jag dressed up friday. Alltid contrarian alltså, andra kör casual friday men jag går mot strömmen.

Glad att jag tog tag i min garderob i julas. 90 procent utgörs numera av Tiger of Sweden och Hugo Boss. 100 procent är svart eller vitt. Ingen idé att jag köper kläder i andra färger, de blir inte använda ändå.

På måndag kommer häftiga Barbara Krumsiek till Stockholm. Hennes första gång i Sverige. Hon sitter i styrelsen för Arabesque så vi ska köra lite intervjuer och press tillsammans. Hon är btw en av de coolaste personerna jag vet. Tidigare VD för Calvert Asset Management och har varit med och skrivit FN:s Women Empowerment Principles. Är en ära att vara involverad i samma projekt som henne. Wow alltså, livet.

/A

Årets första event

Igår samlades 60 kvinnor från Feminvests nätverk för årets första event tillsammans med Analys Group! Jag blir alltid så överväldigad av att träffa andra kvinnor som likt mig själv tycker att investeringar är lika kul som jag. Någon hade sett mig på Börslunch och tyckte att det var härligt med någon som inte hade precis samma åsikter som alla andra. På tal om H&M förresten så ska det bli spännande med rapporten den 31 januari. Jag tror att de kommer att avslöja något om deras ”hemliga” projekt där de ska sälja märkeskläder billigare online och att detta tillsammans med att kursen just nu är så hårt pressad kommer att dra ett lättnadsrally om de också bestämmer sig för att behålla utdelningen (även om jag tycker att det hade varit ett stort misstag). På sikt tror jag som sagt dock fortfarande på nedgång men som jag skrivit många gånger innan – under nedgång ser vi rekyler.

Nog om det. Efter förra årets magsår har jag lärt mig att balansera livet lite bättre mellan jobb och annat, så ikväll ska jag ut och käka middag med en tjejkompis på Volt, en dold liten stjärnkrog här i Stockholm. Ser fram emot vin, filosofiska tankar och bra mat. Balans balans!

/A

Tankar om sanningar och verkligheten.

Imorse vaknade jag ganska tidigt men bestämde mig för att jag var trött och somnade om i två timmar till. Semester. Resan hit handlar såväl om att vara ledig som reflektion och jag gillade därför verkligen citatet på väggen på det lilla café i en gränd som vi besökt ett par gånger under dagarna vi varit här.

Jag tänker inte helt osökt på min ”bikiniskandal” även om det verkligen egentligen inte rör mig i ryggen. Någon kommenterade att jag behövde försöka se mig själv ur ett större sammanhang och därmed reflektera över vilken makt jag har med tanke på reaktionerna på inlägget med min kropp i bikini. Jag håller dock inte med. Makten ligger inte alls hos mig. Makten ligger hos de (i det här fallet) kvinnor som i det här fallet tog sig rättigheter att berätta för mig att bilden var fel för att det var en kvinnokropp i en bikini. Makten ligger hos de människor som tar sig friheten att bestämma över andra individer, som tycker att de vet bättre än någon annan. Makten låg aldrig hos mig. Jag fick den fråntagen från mig (kanske bör mynta womensplaining) av andra kvinnor som där och då bestämde vem jag var och hur min profil bör se ut.

Du ska föreställa en stark kvinna som tar ansvar för sin ekonomi.

Kan man som kvinna, som tar ansvar för sin ekonomi – och dessutom hjälper andra – inte få bära bikini? Måste andra alltid ta sig rätten att peka med hela handen så fort något sker som inte är helt inom ramarna för deras världsbild? Måste andra kategorisera mig? Om en ansvarstagande kvinna inte får synas i bikini, betyder det då om man vänder på det, att en kvinna som postar bilder på sig själv i bikini, inte får ta ansvar, göra karriär, bli framgångsrik?

Genom att först skapa fack och sedan kategorisera andra människor enligt dessa så fråntar vi deras rätt att vara just det, sig själva. Eftersom alla har en egen verklighet och en egen uppfattning av världen så innebär det att det inte finns en absolut sanning. Vad som är upp för mig är ned för dig. Om du kräver att andra ska förstå din sanning så måste du också respektera andra människor.

Men om du nu är så fyrkantig att allt måste placeras i olika mappar så får du helt enkelt skapa en egen mapp för mig. Du kan kalla den ”fuck you”.

/A

‘Ett bakslag för feminismen’

Jag skrev ett blogginlägg tidigare idag om att jag befinner mig i Sri Lanka, satt vid poolen med boken ‘Dao of Capital‘ av Mark Spitznagel och knäppte en bild just precis då för att kunna använda till blogginlägget. Eftersom jag skrev ett inlägg (som ironiskt nog heter ‘Ärligt, naket och jag’) om att bloggen kommer att ta uttryck mer i form av mig och inte enbart finans så valde jag att fota miljöbild med mig i bikini i bild och inte bara googla fram en bild på bokomslaget.

Innan jag fortsätter inlägget så vill jag bara säga att det är så extremt sorgligt att jag ska behöva skriva det här från början. Att jag ska behöva lägga tid på att förklara varför jag i mina egna kanaler ska få publicera bilder på mig själv och min kropp.

Här är en annan bild som jag tog efter att tråden på Facebook spårade ur. Varsågoda, kropp i bikini och bok. Vilken dålig feminist jag är som exponerar mig på det här sättet och inte bara gömmer min stackars kvinnokropp från andras blickar.

Här har vi dock en riktig kvinnokämpe som säger att JAG förminskar kvinnor innan hon förminskar mig genom att säga att jag är för ung för att förstå bättre. Sen rekommenderar hon mig att byta bild för att sluta nedvärdera både mig och andra kvinnor.

En annan kommentar jag fick var att problemet i sig inte var det faktum ATT det var en kropp på bilden utan att den var för nära idealet. Det var synd, skrev hon, att jag inte var en M, L eller XL, för då hade jag varit en förebild, som om jag inte tillhörde idealet vågade visa upp min kropp på bild.

”För att det du gör är ett baksteg för feminismen”

Det faktum att jag är så pass bekväm med min kropp att jag vågar lägga ut en bild på den i mina kanaler är ett baksteg för feminismen? Menar hon allvar? Ett baksteg för feminismen är att som kvinna få ta emot kommentarer som rör min kropp, att få höra att det är fel på den eller att få höra att felet är att det inte är fel på kroppen.

Vad gäller vad ”jag ska representera” som personen skriver i en kommentar ovan, och att detta ska vara att vara stark, ta ansvar för mig själv och min ekonomi tydligen inte går hand i hand med att visa upp en kropp i en bikini är för mig lika paradoxalt som ogenomtänkt. För det första är det väl inte upp till andra att bestämma ”vem jag är” eller ens ”vad min profil ska representera”? Jag fick sedan tipset av samma person att plocka ned bilden för att sluta förminska kvinnor. ATT ta bort bilden HADE varit förminskande och det faktum att jag i sådana fall hade gjort något som inte var för min egen skull hade varit att bli ett offer för ett samhälle som inte tillåter kvinnors kroppar att synas.

Det här är förresten min sambo Micke Syding. Han finansbloggar också och jag lovar att om ni googlar på ”Mikael Syding” så kommer det fram desto fler bilder på honom med inoljad överkropp än om ni söker på ”Anna Svahn”.

Jag kommer ALDRIG att sluta att vara jag för att det inte passar andra och jag hoppas inte att någon, ingen kvinna och ingen man, någonsin anpassar sig efter andra på bekostnad av sig själv.

Utlovar fler bikinibilder från semestern, om jag känner för det.

Med vänlig hälsning,

En dålig feminist.

Jag gästar podden ’25 minuter’

Jag har verkligen behövt varenda ledig dag jag haft kring jul. Fram till igår var jag fortfarande så trött att jag när jag försökte sätta mig och skriva inte fick fram mer än enstaka ord. Var lite orolig att det skulle fortsätta kännas så även när klockan ringde imorse men jag känner mig istället mer inspirerad än på länge.

I måndags släpptes senaste avsnittet av podden ”25 minuter” där jag är med och pratar om personlig utveckling, hur jag har byggt upp nätverk, vad jag gör för att effektivisera mitt lärande och också om min och Linnéas kommande bok ”Investeringsguiden”. I podden delar jag bland annat med mig av min syn på relationer där jag förklarar att om man vill att nya saker ska ske i livet så måste man även träffa nya människor.

Klicka på bilden ovan för att komma till podden via Soundcloud eller sök i era podcastappar på ”25 minuter”.

/A

2017

Det är ett par veckor kvar när jag börjar skriva min resumé för året som precis har gått men jag kan inte hålla mig. Micke brukar reta mig för att jag ofta säger att saker och ting är ”sjuka” när jag egentligen menar spännande/häftiga/roliga/otroliga eller liknande. Jag står dock ändå kvar vid det faktum att jag tycker att året som ännu inte har passerat helt har varit både ganska ”sjukt” och fantastiskt.

Jag började med att i mitten av januari tacka ja till att ta över stafettpinnen för Feminvest. Egentligen hade jag inte tänkt tacka ja till någon anställning men eftersom jag varit ambassadör sedan året innan och drev frågan via Economista-grupperna på Facebook så tyckte jag att rollen passade mig bra. Under det här året har jag fokuserat på att hitta rätt nisch för Feminvest vilket nu har lett till ett bredare nätverk men med mycket fokus på hållbarhet – vilket har resulterat i ett partnerskap med ett fantastiskt bolag som kommer att offentliggöras i veckan som kommer(!!).

Det här med att inte vilja ha anställning för att jag inte är en person som trivs i en roll som styrs av andra har inte varit några bekymmer för mig med Feminvest. Jag har fått helt fria tyglar på grund av en ledning som både har stöttat och trott på mig. Detta har gjort att vad som har varit ett litet projekt i ett större bolag nu har vuxit sig rätt stort och snart kommer att få stå helt på egna ben. Eller ja, på mina ben då.

Jag har hunnit resa till Paris, Split, Brac och Hvar i Kroatien, spendera en vecka i New York mixat med jobb och fritid, ha magsår och sen omprioritera livet för att skriva två böcker varav en går till tryck i mars. Just böckerna är trots allt annat fantastiskt jag fått vara med om under året det jag är gladast och mest stolt över. Skrivandet är min bas och det absolut roligaste jag vet. Sen spelar det faktiskt ingen roll om det är skönlitterärt (skrev en bok som heter ”Svart Svahn” i somras som jag valt att inte ge ut (än) för att den eventuellt inte kommer att tas emot speciellt bra från alla) eller om det är facklitteratur som ”Investeringsguiden” jag skriver med Linnéa och min tredje bok ”Nätverksguiden” (nej, jag har ingen fantasi vad gäller titlar) som släpps till hösten. Jag har redan börjat spåna på en till och tänkte bolla den med mitt förlag och sätta en deadline även för den under 2018.

Just det. Min första onoterade investering i Mouche! Som det ser ut just nu så kommer den portföljen att bli lite större under 2018 i en slags mix av start ups (ser fram emot att berätta mer framöver).

Inser i skrivande stund att det jag allra helst vill berätta som upptagit en stor del av min tid under sensommaren och hösten fortfarande är hemligt i cirka ett par dagar till. För er som vill ha någon form av hint eller förhandsvisning så bör ni titta på filmen nedan.

Vi hörs i veckan när jag äntligen får berätta mer. Nu ska jag dricka te och placera mitt huvud på Mickes axel i soffan till en film. Imorgon är det söndag för er men måndag för mig och mitt första möte börjar kl 09:00 för att hinna med innan julledighet och nyår.

/A

Det finns fördelar med att vara sjuk

Den här veckan och helgen har gått extremt snabbt. Jag har varit småsjuk från och till i flera veckor och börjar inse att det kanske beror på att jag inte direkt varit duktig på att schemalägga återhämtning. Därför har jag avbokat varje helg fram till jul och fokuserar istället på att vila, skriva och när jag inte hostar längre, träna!

Helgen har spenderats i soffan under en filt med min laptop i knät skrivandes på min och Linnéas bok. Känns fantastiskt att den börjar ta form på riktigt. Skrivandet har varvats med promenader med hundarna och saffransbullar första advent till ära. Nu sitter jag med ett blogginlägg gällande att Stefan Persson för första gången på 10 år gjort en intervju bara för att påstå att H&M inte har några som helst problem med att hänga med i digitaliseringen och att de minsann investerat åtskilliga miljarder de tio senaste åren för den kommande branschomställningen. Ni kan säkert gissa vad jag tror att det egentligen handlar om men ni får ett blogginlägg där jag kommenterar intervjun ändå.

/A

Söndagstankar

Vi är precis på väg hem till Stockholm efter en helg i Bokenäs. Min mamma fyllde nyss 50 så vi var ett större sällskap på västkusten där de precis köpt lägenhet!

Vi (läs Micke och pappa) badade i havet, bastade, bubblade lite i en jacuzzi och åt sen middag med hela sällskapet. Bra helg och fint att ha så många nära och kära på samma ställe!

Just nu sitter vi på tåget med ett kilo godis och huvudvärk som påminner oss om nattens festligheter under tiden som jag förbereder morgondagens inspelningar av Feminvest Direkt. Jag ska bland annat träffa Elin Helander som är aktuell med boken ”Hjärnkoll på pengarna” och Camilla och Vendela som grundat AngelR som arbetar med kapitalanskaffning åt start ups. Förutom det så åker jag till Malmö på tisdag för att hålla i ett event med Nordnet och Analyst Group innan jag vänder tillbaka till huvudstaden på onsdag igen. Ser faktiskt fram emot att komma hem till rutiner igen sen. Framförallt för att hitta tid till träning och bokskrivande men även för att orka ladda om inför våren 2018 som kommer att bli extremt händelserik för min del vad gäller jobb och projekt. Känns helt sjukt att jag ska släppa två böcker nästa år, får nypa mig i armen.

Vad vill ni läsa om i veckan förresten? Jag har ju handlat lite björnar igen och bitcoin är nog också högaktuellt att prata om, både för att jag har certifikat liggandes i portföljen men även för att de nyligen nått nya ATH. Har också en del tankar om ett strategiinlägg som kommer att handla om skillnaden mellan att anamma en strategi enligt plan eller låta en strategi växa fram som en process och vilken av dessa som passar olika typer av investerare.

/A

Sparande är inte en quick fix

Visst ni att studier pekar på att människor är som lyckligast under förväntan? Visste ni att andra studier visar att vi blir lyckliga av att ta beslut som gynnar oss och får oss att känna oss mentalt och fysiskt starka? Vanliga exempel på detta är att fysisk aktivitet gör oss lyckligare i längden och jag håller med, men jag tror även att den här forskningen skulle kunna betyda att vi faktiskt blir lyckliga av att spara och investera.

Har ni någonsin hört att någon ångrar att hen började träna? Däremot hör man ofta att andra ångrar att de inte började. Samma sak gäller sparande och investeringar.

Om vi nu ändå är inne på att likna investeringar och sparande vid träning så har jag fler exempel, men det absolut viktigaste är att det inte är en quick fix. Det kräver tålamod och tid innan det ger resultat – dessutom kan man inte tvärt sluta för då blir resultatet inte det samma.

Att spara och investera är inte en quick fix. Det löser inte dina ekonomiska problem om du har sådana över en natt. Det tar tid och det kräver tålamod men jag skulle vilja påstå, men vetenskap i ryggen, att du inte bara blir rikare rent pengamässigt utan en lyckligare individ. Genom att spara och således ta ansvar för sitt eget liv och sin ekonomi blir vi lyckligare. Av förväntan på vad vi sen ska kunna göra med vårt sparkapital, till exempel ha möjlighet att gå ner i arbetstid eller i alla fall spendera tid på det vi tycker är viktigt i livet, blir vi också lyckliga.

Om vi ger människor möjligheten att själva ansvara för sin ekonomi ger vi också människor möjligheten att bli lyckligare. Med det sagt vill jag inte påstå att man blir lycklig av att ha mer pengar, utan att lyckan kommer, som jag skrev inledningsvis, från att ha tagit beslut som senare gynnar dig och din familj.

Hur tänker ni kring sparande och investeringar i relation till lycka?

/A