Tisdag och lägre estimat för H&M

Att säga upp mig är definitivt ett av de bästa besluten jag tagit! Don’t get me wrong, jag gillade mitt jobb, men att själv välja över tiden är mer värt. Jag vill utvecklas och att få jobba med Cygnus på heltid samtidigt som jag får mer tid för skrivandet och resor är helt fantastiskt. Nästa vecka åker jag till New York, det blir kul! Micke är lite trött på att resa (hehe, can’t blame him eftersom vi kom hem från Grekland nyss och knappt har packat upp väskorna) så jag lämnar honom hemma!

MEN, jag tänkte inte skriva så mycket om New York just nu. Det kommer uppdateringar direkt därifrån istället. Ni ska inte heller få läsa ytterligare rants om Riksbanken, inflation och svag SEK. Däremot är det nog dags för en liten uppdatering kring mina tankar om H&M.

H&Ms aktiekurs senaste 12 månaderna. 

I slutet av januari blev många arga när jag sa att jag hade en riktkurs på H&M om 70-90 kronor. Efter det har mycket hänt. Kursen har kommit ner ytterligare och stängde idag på ca 122 kronor. Idag sa också Carnegie att de står fast vid sin riktkurs om 100 kronor och upprepade rekommendationen Sälj för H&M. Mer intressant var dock att de sa att H&M mycket väl kan gå ned till nivåer om 70 kronor om den jämförbara försäljningen minskar med 10 procent och vi ser ett marginaltapp om 1-2 procent.

I slutet av september kommer H&Ms Q3-rapport och min bild är att bolaget har det fortsatt tufft. Lägg dessutom till valutaeffekter i form av urstark USD som H&M har kostnader i (vi diskuterade detta i senaste Outsiders) så kan man tänka sig att resultatet blir annat än bra.

Disclaimer: Jag är fortfarande kort H&M och ser i dagsläget ingen anledning att stänga den positionen.

/A

Nytt kapitel

Jag har ju hintat ett tag om att jag har lite planer för hösten, och det stämmer. Efter två år på Feminvest är det dags för mig att gå vidare. Det här är ett beslut som jag egentligen fattade vid årsskiftet men vi bestämde att jag skulle vara kvar ett tag till! Utöver Feminvest driver jag ju podden Outsiders med Micke, skriver böcker (två på ett år varav en med deadline om ett par veckor, knappt 5 månader efter att den första släpptes), investerar själv och har framförallt jobbat med Cygnus, min tillgångsallokeringsstrategi, i över ett år.

Det har varit väldigt roligt att driva Feminvest men nu är det alltså hög tid att jag ger mig själv möjlighet att lägga fullt fokus på mina egna projekt. Jag tycker att det är som roligast när jag får möjlighet att utvecklas och växa och det gör jag bäst med helt fria tyglar!

Fram till årsskiftet kommer jag dock ändå att vara involverad i Feminvest för att inte försvinna helt från nätverket!

/A

Historien om när Micke stal min investering

Bikinisvahn, tänker ni. Vad har det häääär med investeringar att göra? Hon vill nog bara söka uppmärksamhet osv. 

NEJ, ni har fel. Det här handlar i allra högsta grad om investeringar och jag tog till och med på mig ett linne för att skyla min stackars kropp i värmen. You should thank me.

Precis när jag hade träffat Micke och vi hade dejtat i ungefär två sekunder så berättade jag för honom att jag skulle investera i ett jetboardbolag. Jag lärde känna Alex (som har grundat Esurf) när vi bodde grannar i Malmö under ett par år. När jag sommaren 2016 hade arrangerat ett världsmästerskap i vindsurfing (lägg på minnet att jag vid det laget bara hade stått på en surfbräda en gång i mitt liv) så frågade han om jag var sugen på att gå in i hans nya bolag och eftersom jag alltid tidigare sagt att om det är en entreprenör jag vill investera i, så är det Alex, så sa jag ja direkt. Egentligen var rundan full men eftersom vi var vänner fick jag möjligheten ändå.

”Är du helt efterbliven?” var Mickes svar när jag berättade om mina planer att investera. ”På toppen av en högkonjunktur? I jetboardbrädor?” fortsatte han, raljerandes över mitt kanske sämsta investeringsbeslut någonsin. Det spelade dock ingen roll, tyckte jag, att universums, genom alla tider, bästa förvaltare just talat om för mig att min idé om att investera i jetboards var efterblivet, för jag visste att han hade fel.

Ett par veckor senare satt vi på ett flyg till Istanbul och för att fördriva tiden ville han läsa igenom prospektet, för att med rena fakta kanske kunna få mig på bättre tankar. Efter en liten stund la han ner prospektet i knät och stirrade med tom blick framför sig innan han sa ”jag måste in”.

Ytterligare en månad senare, när den första snön föll över Stockholm, plockade Alex upp oss i sin bil för att ta oss ut till vattnet. Det blåste iskallt och Micke krånglade på sig en specialvåtdräkt som mer påminde om en rymddräkt för att göra sig redo för att testa brädan. Mötet med Alex i sig skulle visa sig vara kärlek vid första ögonkastet, och efter att i snöstorm ha kört runt på brädan i Stockholms skärgård kunde både Micke och Alex konstatera att de två var en perfect match.

Det hela slutade med att Micke, som ensam investerare, fick ta hela emissionen själv och Alex fick ringa ett par samtal till några just då rätt arga investerare och idag, nästan två år senare, hänger vi i Grekland med min gamla granne tillika vän och kör de jetboardbrädor från det bolag som Micke investerade i.

Den absolut viktigaste lärdomen från den här historien tycker jag ändå är att JAG HADE RÄTT!!!!!

Alex kör snäppet bättre än mig. De går i ca 60km/h, hehe.

/A

Tack(!) och guld

Wow, vad fina ni är. Har fått så mycket kärlek efter senaste inlägget! Vi kom hem en dag senare än planerat från Skåne eftersom vi glömde lägenhetsnyckeln i Ystad. Skönt att vi kom på det innan vi klev på tåget hem i alla fall. Jag har hunnit träna två pass, skriva, spela in ett avsnitt Outsiders, käka middag med en vän och gå förbi Ishtar en sväng. Skönt att bara kunna dyka upp spontant hos vänner och prata av sig om livet.


Eftersom jag fick så mycket kärlek så vill jag ge lite tillbaka, så vad passar inte bättre än ett inlägg om guld?

Låt oss börja från början. Vi prenumererar på Real Vision (tänk dig ett Netflix för alla finansnördar, grym investering) och såg precis ett avsnitt om just guld. Jag tänkte, innan jag går in på min strategi och mina tankar om guld, först sammanfatta take aways från programmet.

Första frågan vi kanske ska besvara är – varför just guld? Varför inte någon av de andra ädelmetallerna eller något annat grundämne? – Först och främst får vi exkludera gaser, allt som reagerar med luft och det som är radioaktivt (vi vill ju inte dö för pengar, eller?) och efter ett par parametrar till står vi kvar med fem (av dagens totalt elva) ädelmetaller: guld, silver, palladium, platina och rhodium. Rhodium upptäcktes först år 1803 och Palladium år 1802, och vid det laget hade vi redan använt guld som valuta länge. Platina användes som valuta bland annat i Ryssland förr, men eftersom det var cirka 2,5 gånger så billigt som guld på 1800-talet så har inget land använt det som valuta sen 1846. Så har vi två kvar, guld och silver. Silver (men som också har använts som valuta historiskt) rostar och guld återstår.

  • Guld är inte en spekulativ position. Det är en försäkring mot t ex inflation.
  • De flesta andra valutor är endast löften om senare betalning, med guld får/ger du betalt med en gång. En ”skuldfri” tillgång, skulle man kunna säga.
  • Historiskt har man lyckats förstöra alla andra valutor förutom just guld genom inflation vilket senare har lett till att valutan har blivit värdelös.
  • Guld är immunt mot inflation eftersom du inte kan kopiera en tacka som du kan trycka fler sedlar.
  • Det är extremt svårt och kostsamt att gräva efter guld och sedan att producera. Från att man hittar källan tills man kan vänta sig att guldet ”produceras” tar det 10-20 år.
  • Det är billigare att behålla gruvor och driva dem med förlust än att lägga ned dem vilket gör att risken i att köpa gruvbolag är väldigt hög – framförallt om gruvbolaget går med förlust. Detta kallas för ”mines die hard”.

I min tillgångsallokeringsstrategi Cygnus ligger alltid mellan 10-20 procent av kapitalet viktat mot guld. Jag har skrivit det tidigare men det tål att upprepas, jag spekulerar inte i guldpriset, utan det är en försäkring. Beroende på marknads- och konjunkturläge allokerar jag mellan aktier och guld (hur stor del av kapitalet som placeras i softs beror delvis på relativ avkastning och sen läggs en fundamental analys på). Om till exempel räntan höjs kan det vara en parameter som leder till att kapital flyttas från aktier till guld osv.

Så, guld. I senaste avsnittet av Outsiders diskuterade vi vad jag tittar på när jag letar efter nya råvarucase och jag lyfter bland annat vilka aspekter som är viktiga att titta på när man funderar över tillgång och efterfrågan av den råvara som man är intresserad av. För det är ju så, att priset råvaror precis som för alla andra tillgångar beror på relationen mellan tillgång och efterfrågan.

Idag är Kina (som med mycket annat) faktiskt världens största guldproducent. Det är också det land som importerar mest guld. Allt är mest i Kina, hehe. Men, för att återgå till tillgång och efterfrågan.

Vi vet att vi sedan 1950-talet har grävt fram över 190 000 ton guld(!) som har använts till följande:

Utöver dessa 190 000 ton finns ungefär ytterligare 54 000 ton i reserv under mark (Metals Focus; GFMS, Thomson Reuters, US Geological Survey, World Gold Council).

Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket guld som finns kvar och som vi nämnde i senaste Outsiders spekulerar vissa i att vi nått peak gold. Det vi måste tänka på, igen, är att även om vi skulle finna en ny källa så är det extremt kostsamt att starta upp en gruva (och ännu dyrare att stänga ner).

Tillgångssidan på guld är alltså både enkel och svår att fundera över. Så hur ser det ut med efterfrågan? Guld används alltså till största del för att göra smycken och för privata investeringar. Då kan vi anta att det är ungefär så det kommer att se ut i framtiden också. Frågor som generellt bör besvaras när man analyserar en råvara och tittar på hur efterfrågan ser ut idag och kan se ut framöver skulle kunna vara följande:

  • Användningsområde: Vad används råvaran till idag?
  • Kommer dessa användningsområden att vara samma i framtiden?: Om vi till exempel väljer att titta på industrisilver så vet vi att cirka 35 procent används i elektronik, kommer det att se ut så även i framtiden?
  • Vad kan ersätta råvaran om den blir för dyr?: Fundera på till exempel GMO och spannmål eller om ett annat, billigare material, kanske skulle kunna ersätta silver i elektronik.
  • Nya produkter som behöver råvaran i framtiden?: Precis som en råvara kan ersättas av annat material så kan vi även finna nya användningsområden för råvaran. 
  • Fundera på vem/vilka som använder råvaran: Vi måste alla äta till exempel (småsparares favoritexempel för att motivera aktieköp i ICA eller Axfood) och då kan t ex jordbruksråvaror (förutsatt att de är billiga alltså) vara intressant att titta på.

Sidospår, men viktigt när du vill analysera råvaror generellt. Eller aktier. Du skulle kunna översätta hela tillgångs- och efterfrågansanalysen till bolags produkter istället.

NU tänker jag unna mig ett glas sauvignon blanc till bokskrivandet!

/A

Ett år med Lendify

Det här är inte ett betalt inlägg av Lendify.

Jag sitter just nu i Västra Hamnen i Malmö, i en lägenhet jag köpte precis innan jag träffade Micke men som jag aldrig flyttade in i. Ganska kul att komma tillbaka till ”gamla hoods”. Vi vaknade upp på landsbygden utanför Ystad hos Mickes pappa efter att ha spenderat en dag och natt i Båstad för att jag skulle föreläsa med SEB. Nu har min ”semester” startat på riktigt (who am I kidding? Jag ska skriva klart en bok…) och om ett par timmar ska vi möta upp en av mina närmsta vänner här nere i Malmö. Livet alltså.

Jag har fått lite förfrågningar om inte jag kan skriva ett inlägg med mina tankar kring Lendify eftersom jag investerat via dem nu under över ett år, och jo, självklart  kan jag det! Sen jag startade (i maj 2017) har jag alltså fått 6,26 procents avkastning och för 12 månader 5,34 procent. Vi skulle kunna jämföra det med OMXS30 som de senaste 12 månaderna ligger på -0,31 procent eller H&M på -36 procent. Börsen har det senaste året lämnat mycket att önska så därför tycker i alla fall jag att alternativ som Lendify är attraktiva just nu.

Räntan tickar på!

Här kan vi också se hur mitt kapital hos Lendify är fördelat mellan olika löptider och kreditklasser. Jag har valt längsta löptiden (5-10 år) som auto och har satt inställningen på att återinvestera all ränta och amortering som jag får tillbaka eftersom jag har tänkt låta mitt sparande hos Lendify få ligga i åtminstone 10-20 år.


Allt som allt så är jag efter lite mer än ett år supernöjd MEN vill såklart vara transparent och lyfta det som flera är lite oroliga för och visa hur det ser ut i verkligheten – det som händer om en låntagare inte betalar tillbaka.

Jag har totalt 109 lån i min portfölj, av dessa är totalt 7 lån ”flaggade” vilket betyder att de är sena med återbetalningen. Sett till mitt totala kapital utgör dessa knappt 5 procent. Så vad händer om 5 procent av mitt kapital inte betalas tillbaka? För det första ska man komma ihåg att lånen fördelas ut mellan olika investerare, det betyder alltså att din del i varje lån är mycket liten sett till det totala lånet. I exemplet nedan ska alltså låntagaren betala tillbaka 4055 kronor i månaden varav endast 6 kronor av dessa ska gå till mig. Det är ju ingenting.

Många av lånen omfattas av Lendifys så kallade kreditförlustfond vilket innebär att om en låntagare inte kan betala tillbaka sin skuld så ersätts det nominella beloppet av Lendify. Du kan alltså få tillbaka pengarna trots att låntagaren inte betalar. Läs mer om Lendifys kreditförlustfond här.

En annan fråga som jag fått är vad som händer om man valt ett autoinvestkonto med investeringshorisont på 5-10 år men innan dess behöver komma åt sitt kapital. På börsen kan du ju sälja dina aktier, men hur gör jag om jag skulle behöva sälja mina lån?

Lendify har en andrahandsmarknad för sina lån där du kan sälja befintliga konton till andra investerare. Det här gör alltså Lendify mer flexibelt. Här kan du läsa mer om andrahandsmarknaden.


Det här inte ett inlägg som jag fått betalt av Lendify för att skriva (vill bara vara extra tydlig). Däremot har de en inbjudningsfunktion som alla som investerar via Lendify kan använda. Om du blir ny investerare via Lendify och investerar minst 10 000 kronor så får du och jag 500 kronor var in på kontot. Klicka här eller på bilden nedan för att komma till Lendify via länken.

/A

Tankar om belåning och regler vid tillgångsallokering

Ber om ursäkt för avsaknaden av finansinlägg den här sommaren, men lagom till mitten av maj var det som om någon bara stängde av min energikran och jag har varit så löjligt trött att jag har fått prioritera vad jag lägger min energi på. Hittills har det dock inneburit att jag mest tränat, pratat med vänner och målat en hel del (bland det skönaste jag vet när jag försöker att tänka på annat). Bokskrivandet har gått riktigt segt, mina tankar är någon helt annanstans och träningen och målandet har fått bli min tillflyktsort.

Jag känner mig inte alls nere, bara trött och tänker mer än vanligt. Det är helt okej att vara sån här ibland. Jag håller ofta ett högt tempo men jag har gjort vissa förändringar i livet och min teori är att jag helt plötsligt fick lite tid för reflektion och då insåg hur trött jag var. Först idag, efter att ha famlat lite i mörkret under några veckor, känner jag mig som mig själv och har ägnat dagen åt skrivande, förberedelse inför ett uppdrag i Båstad senare i veckan och ett riktigt bra pass på gymmet.

Min lärdom från de här ganska tunga veckorna tätt inpå en tuff deadline med bok är att helt enkelt bara släppa det om det känns som enda utvägen. Som kontrollfreak har det varit otroligt jobbigt, men man uppskattar sin vanliga energi desto mer när den är tillbaka.


Jag låg och tänkte på kreditbubblor i helgen och det slog mig att vi inte bara befinner oss långt in i en högkonjunktur, har rekordhög belåning och arbetslösheten är nere på nivåer om 6,7 procent (vilket kan jämföras med 6,1 procent precis innan finanskrisen), utan vi svenskar mår dessutom rekorddåligt. Psykisk ohälsa har aldrig varit så utbrett som idag. Vad tror ni händer om man adderar låg arbetslöshet (alltså ytterligare få personer som kan sättas i sysselsättning) med ohälsa och stora krediter?

Låg arbetslöshet är ett tecken på att det är dags att sälja dina aktier

Jag vet att de flesta förknippar låg arbetslöshet med god ekonomi, men det betyder, om man tänker lite second level, också att ytterligare få personer kan sättas i sysselsättning. Alltså kan tillväxten gå trögare. Lägg på förmodade höjda räntor, hög belåning samt det faktum att människor i allt större grad faktiskt mår sämre och sämre. Som bäddat för katastrof med andra ord.


När jag började bygga min tillgångsallokering så ville jag hitta kontracykliska tillgångar och såklart även ha guld i portföljen som man brukar säga är immunt mot inflation. Någon påpekade på Twitter att det var bättre att ha kassa istället för guld för att slippa exponera sig alls, men personen i fråga har ju då missat att man i det fallet faktiskt är exponerad mot valutan i sig. Vid hög inflation i aktuell valuta kommer du alltså att ha förlorat pengar på att välja kassa framför någon annan tillgång.

Jag skrev en krönika för Vontobel om hur man kan tänka när man bygger den här typen av portföljstrategi, vilka regler man ska ha och hur man rent praktiskt går till väga. Vi kommer också att ta upp det i kommande avsnitt av Outsiders! Läs krönikan här eller klicka på bilden nedan!

/A

Det kan vi lära oss av träd som pratar

Åh nej, nu har hon fullständigt spårat ur! Bort med allt filosofiskt trams and get back to the numbers” kommer ni tänka nu, men det är faktiskt sommar (och min blogg) så ni får hålla till godo lite till med hippie-Anna.

Jag skriver just nu på min andra bok (eller tredje om man ska räkna min opublicerade samhällskritiska skönlitterära skildring om stress och arbetsnarkomani som jag är för feg för att publicera) som kommer ut i januari. Micke skrattade åt mig igår när jag satt i soffan och skrev med ett glas sauvignon blanc bredvid mig. Han tyckte att jag såg ut som en kliché och tog en bild:

Jag klandrar honom inte, framförallt inte när man kan skymta mina halvfärdiga tavlor i bakgrunden. Scenen idag är inte så annorlunda mot igår och jag börjar mer och mer hitta in i mitt ”författarlunk”. Jag är, trots min kärlek till siffror och analys, en ganska kreativ själ som från början kommer från musikhållet men som istället rotat mig med skrivande och målande. Jag brukar kalla mig för ”corporate hippe”. Business på dagen och hippie när ingen ser. Du hittar mig med stor sannolikhet med en pensel i ena handen och ett glas champagne i andra om du skulle smyga hem till mig utan min vetskap. Till det konsumerar jag mer än gärna österländsk filosofi och funderar över koncept som ”if nothing is done, nothing is left undone”.

MEN, som rubriken lyder ska vi knappast prata om min konstnärliga sida utan om något annat, som i och för sig är relaterat till boken jag skriver just nu, men jag är för exalterad för att inte dela med mig här och nu.

Visste ni att träd talar med varandra? Jag hör hur det låter, men det finns en viktig poäng som jag ska komma till snart, som inte alls är flummig utan snarare tvärtom. Suzanne Simard genomförde för över 25 år sedan ett experiment (som hon hade svårt att få funding till) där hon upptäckte att träd kommunicerade med varandra i naturen. Med hjälp av plastpåsar och radioaktivt kol kunde hon mäta och följa hur naturen samarbetade och hjälpte varandra i skogen.

Tidigare trodde man att träden konkurrerade med varandra, att de nästan slogs om solens strålar, vattnet i jorden, bäst läge helt enkelt. Att starkast alltid vann. Simards forskning var banbrytande på många sätt. Hon kunde påvisa att det pågick en tvåvägskommunikation mellan träden och att beroende på när en av arterna (i experimentet gällde det granar och tallar) var svagare så skickade den andra arten mer kol genom underjordiska nätverk till den svaga. Hela skogen är alltså en stor organism snarare än en stor skara av arter som konkurrerar med varandra om skogen.

Jag förstår om ni fortfarande är frågetecken och undrar om jag fullständigt har tappat det. Men, så till min poäng. Jag skriver ju en bok om nätverkande. Hur man kan bygga relationer och investera i nätverk. Här tycker jag att det finns mycket att lära från träd som kommunicerar med varandra. Precis som vi tidigare trott att skog frodas och växer genom att träden konkurrerar har vi haft en syn på bolag och människor. Att konkurrens och armbågande är vägen till framgång. Detta är inte sant.

Tim Sanders, tidigare executive på Yahoo! skrev boken ”The likeability factor” och nämner i den att eran av ”mean business” är på väg att ta slut. Vi kan inte längre förvänta oss att framgång bygger på att vi försöker knuffa undan andra. Sanders menar att det beror på två saker:

  1. Vi har valmöjligheter: Om vi har en chef som vi inte respekterar kan vi byta jobb.
  2. Vi lever i ett informationssamhälle: Om ett bolag/person gör något dåligt så kommer detta att komma ut till allmänheten. Titta bara på H&Ms skandaler när det kommer till hållbarhet och att det sen läckte ut att de brände upp delar av lagret. Not good for business.

Han är dock inte den enda som är inne på samma spår. Adam Grant är professor i psykologi och menar att vi mer och mer tenderar att göra affärer med människor vi känner till och tycker om.

Så, vad kan vi lära oss av träden som pratar? Allt handlar om nätverk. Att hjälpa, att bygga varandra. Det är exakt det här jag menar med att investera i sina relationer, vi blir inte starkare för att vi fäller krokben för andra, utan genom att vi stärker, bygger och stöttar – även de som i en förlegad värld borde kallas för konkurrenter.

/A

Volatilitet, källkritik och S&P500 mot hedgefonder

Minns ni mitt briljanta blogginlägg om nybörjarmyter att se upp för? Om inte så kan ni friska upp minnet här.

Minns ni Warren Buffetts vad mot hedgefondförvaltaren Protégé Partner om 1 miljon USD år 2007 att S&P 500 skulle överprestera hedgefonder? Buffett vann vadet vilket har gjort att många har lagt sig till med ”sanningen” om att index alltid är bättre än aktiv förvaltning.

Vill ni veta en hemlighet? – 2007-2017 är typ enda tioårsperioden som det faktiskt varit sant. Nedan kan ni se hur Credit Suisse Hedge Fund index utvecklats jämfört med S&P 500 och MSCI World Index sedan december 1993.

Jag tänkte att vi skulle prata lite om källkritik och second level thinking idag, att inte tro på allt man hör för att det låter enkelt och att volatilitet kan äta upp din avkastning. 


Occhiolism – The awareness of the smallness of your perspective, by which you couldn’t possibly draw any meaningful conclusions at all, about the world or the past or the complexities of culture, because although your life is an epic and unrepeatable anecdote, it still only has a sample size of one, and may end up being the control for a much wilder experiment happening in the next room.

Det är viktigt att skilja på kunskap och sanning. Du kan ha fått höra att Warren Buffett vann vadet om att S&P 500 skulle överprestera Hedgefonder och tror därför att det är 100 procent sanning, alltid. Jag förstår ändå att man vill ta till sig sanningar som får saker och ting att verka enkla. Om det alltid är sant att aktieindex överpresterar annat så blir det väldigt enkelt att helt enkelt välja att investera i indexfonder. Vi har en lat hjärna som gärna tar genvägar, det är inget konstigt med det.

MEN, det handlar faktiskt om vår framtida avkastning. Jag har i alla fall inte råd att ta risken att det någon säger till mig är fel och vill därför själv verifiera den information jag får istället för att skolas in på fel sätt och potentiellt förlora pengar.

Alltså, den första lärdomen från det här inlägget handlar om att vara källkritisk, att ta in information som inte stödjer din världsbild utan tvärtom, att förstå att occhiolism är den viktigaste insikt du kan få. Försök att alltid ta in nya perspektiv för att utvecklas som person och investerare.

Volatilitet äter avkastning

The essence of investment management is the management of risks, not the management of returns. Well-managed portfolios start with this precept. – Benjamin Graham

Visst du att även om två tillgångar har samma genomsnittliga avkastning så säger det egentligen inte så mycket utan att mått som volatilitet och draw down är otroligt viktiga att ha koll på?

Ovan ser ni samma jämförelse som ovan, men fram till december 2012. Här är resultatet det samma om man jämför S&P 500 med Credit Suisse Hedge Fund Index med två väldigt viktiga skillnader: volatilitet och draw down.

Det är ganska stor skillnad på maximal draw down om 20 procent och närmare 60 procent.

Ja, de senaste 10 åren har aktiemarknaden varit extremt stark. Vilket väl inte är så konstigt eftersom det är en mätperiod som börjar efter en finanskris. Det betyder dock bara att vi skjutit risken framför oss. Historisk avkastning säger ingenting om framtida resultat, sägs det, men ändå väljer många att bara investera i indexfonder eftersom det är ”det som presterar bäst över tid”. Marknaden har varit skakig ett tag och Kina befinner sig till exempel i en konstaterat bear market till följd av handelstullar.

Jag säger inte att hedgefonder definitivt kommer att överprestera S&P 500 den kommande tioårsperioden, men jag säger däremot att risken att S&P 500 står inför en kraftig korrektion efter så lång uppgång är hög och att flera faktorer pekar på att det är dit vi är på väg.

Det här är inte ett inlägg där jag vill uppmana mina läsare att helt gå över till till exempel hedgefonder, jag vill bara vidga era vyer något. Låta er se en annan sida av myntet än den enkla vägen som oftast målas upp för nya investerare.

Precis som det inte är de stora intäkterna som gör dig rik utan att kontrollera dina kostnader så gäller samma sak när det kommer till risk och avkastning. Låg volatilitet, låg draw down och riskhantering är nyckeln till framgångsrikt sparande.

/A

Förenklad version av min tillgångsallokering

Svårt att inte känna sig bortskämd när man har så fina vänner. Camilla och Vendela driver Qalora Capital tillsammans med två andra medgrundare och är bland de coolaste personerna jag träffat. I måndags tog de med mig ut på överraskningsmiddag på Asian Post Office som ligger bara ett stenkast från mig. Älskar att ha vänner där vi kan blanda business, att diskutera relationer och investeringar.

Någon skrev på min instagram att vi påminde om Bonnie och Clyde, så veckans cover photo för Outsiders får helt enkelt prydas av dem (eller på skådespelare som spelar dem, men you get the point). Vi snackar om min tillgångsallokering i avsnittet och om hedge i portföljen. Finns i din podcastapp eller på Soundcloud här.

Det är dock flera som hört av sig, både efter mitt förra blogginlägg om strategin och efter att de lyssnat på avsnittet där jag beskriver strategin att det är för svårt för en småsparare att kopiera eller att det inte går att bygga upp en portfölj enligt strategin (som jag för övrigt kallar Cygnus, betyder stjärnbilden svan på latin). Därför tänkte jag visa hur man kan göra en förenklad version av strategin i sin egen portfölj om man inte som jag gärna lägger några timmar om dagen.

Läs först mitt inlägg här där jag övergripande går igenom hur strategin fungerar.


Strategin är som jag skrivit tidigare en process i tre steg. Först bestäms allokeringen mellan tillgångsslagen, sedan, med hjälp av en screening value-process, avgörs hur vi ska vikta respektive tillgång inom respektive tillgångsslag och i sista steget lägger min partner på systematiska strategier för att optimera implementering av tillgångarna.

MEN, om man kanske ska tillgängliggöra strategin för den som vill månadsspara snarare än att förvalta totalt kapital så skulle jag säga att man kan börja med att titta på Mickes ”pizzaportfölj” och sen byta ut innehållet något.

Jag tycker att det är för mycket räntor, till exempel. Och min tillgångsallokeringsstrategi går ju ut på att vikta om mellan aktier, softs och guld. Men istället för att som jag, som allokerar beroende om relativ prissättning i de olika tillgångsslagen, så kan man faktiskt ha en konstant fördelning. Lite som Ray Dalios ”all weather portfolio”.

I slutet av varje år kan du sedan vikta tillbaka så att originalviktningen är samma som vid årets början. Så slipper du fundera på relativ prissättning eller skapa egna index, hehe.


Men för att återgå till min modell. Nedan kan ni se resultat efter enbart allokering baserat på relativ prissättning och exponering mot index. Alltså resultatet efter första steget i analysen där vi väljer allokering. Cygnus har outperformat både softs, guld OCH S&P 500 inkl utdelningar mellan 1998-2018. Den där idén jag fick för snart två år sedan om att allokera mellan dessa tre var alltså inte helt dum.

(Nej, inte curve fittad alls, allokeringen bygger endast på relativ prissättning och enligt de regler vi har satt upp för strategin).

/A

Bomull och bruttomarginal

Många verkade uppskatta det inlägg jag skrev om arbetslöshet och högkonjunkturer. Jag har ju tidigare skrivit om hur riskaptiten ökar ju längre in i en konjunktur vi kommer och det beror ju delvis på att människor upplever att de har mer pengar och därmed har råd att ta högre risk. Mer om det i ett annat inlägg, eller så kan du läsa detta där jag skriver om just riskaptit lång tid efter en korrektion på marknaden.

När jag var med i Di TV i fredags morse fick jag ”miljonfrågan”, alltså hur jag skulle investera en miljon kronor på några få års sikt. Klicka på bilden ovan så kan du komma till klippet. 

I mitt hemmasnickrade index (som jag pratar om i klippet) ingår bomull, kakao, kaffe, sojabönor, vete, ris, majs och socker. Dessa åtta är likaviktade och det beror på att jag endast använder indexet för att titta på relativvärdering mellan aktier och dessa åtta tillgångar innan jag tittar på respektive enskild tillgång. För att sen välja ut enskilda råvaror gör jag ytterligare analyser. Jag kan skriva ett eget inlägg om just analysprocessen, för den är något för komplicerad för att bara skriva kort om i förbifarten, men jag ville bara visa grafen nedan:

S&P 500 mot softs (alltså mitt eget index) från 1998 till januari 2018. Som ni ser är aktier i relation till råvaror dyra just nu.

I mitt index och en av de tillgångar som jag alltså tittar på ingår bomull. Jag har ju pratat tidigare om att man även vid aktieanalys behöver ha koll på de råvaror som används i produktionen eftersom priserna på råvarorna som används påverkar bolagens marginaler. Ett sådant exempel är just bomull för H&M – vilket är vad jag tänkte titta på idag.

H&Ms försäljningssiffror för andra kvartalet släpptes i fredags och de kommer ut med sin halvårsrapport om ett par veckor. De senaste kvartalen har vi sett problem med att nå sina uppsatta omsättningsmål och sjunkande bruttomarginaler.

H&M har själva nämnt att marginalerna bland annat pressats på grund av lansering av nya varumärken, realisation av kollektioner som inte sålt etc. I rapporten för 2017 nämner de dock även en annan sak, nämligen följande:

Råvarupriser har alltså haft en negativ påverkan på H&Ms bruttomarginaler. För första kvartalet 2018 skriver de följande:

Bomull, som man ju kan tänka sig utgör en ganska stor del av H&Ms produktion har stigit kraftigt i pris under de senaste månaderna.

Nu framgår det tyvärr inte exakt hur stor del av H&Ms kostnader som beror på bomull, men ponera att det utgör 1 procent av H&Ms kostnader för sålda varor (som 2017 landade på 91 914 msek), alltså cirka 919 msek, så skulle den senaste tidens prisökning på bomull om mer än 25 procent leda till att kostnaden istället hamnar på 1 148 msek.

Om man sätter det i relation till H&Ms nettoomsättning så är det såklart bara en liten del, men det är viktigt att komma ihåg att H&M inte bara tampas med interna organisatoriska problem utan att yttre faktorer – som till exempel detta – inte hjälper H&Ms case.

Jag tror att rapporten som kommer i slutet av juni kommer att visa på fortsatt mörker för klädjätten. Försäljningen ökar inte, de lanserar nya varumärken – något som är extremt kostsamt – varulagret ökar och flera andra faktorer pekar på att det kommer att bli ett tufft 2018.

Tror ni att vi kommer att se en vändning inom en överskådlig framtid? Jag tror som jag sa i Di Börsmorgon att H&M skulle kunna lära sig ett och annat av konkurrenten Inditex som trots svag försäljning fortfarande lyckas öka vinsten i bolaget.

/A