Råvaruhandel: Spannmål

Efter mitt inlägg om boskap som råvara fick jag några reaktioner kring hur etiskt eller inte det var att ta upp det. Det kommer ett inlägg i veckan med en diskussion kring etiska investeringar där jag tagit hjälp av fondförvaltare som förklarar hur handel med boskap går till och om etiska investeringar generellt.

Spannmålsmarknaden är generellt sett svårare att förutsäga än andra delmarknader för råvaror då prisbilden till stor del bygger på vädret vilket gör denna marknad mer riskfylld än många andra råvarugrupper. En dålig skörd på en specifik delmarknad kan påverka ekonomier mer än man kan tro.

Det är sex stycken huvudråvaror som handlas internationellt under spannmål som råvarugrupp, 1) sojabönor, 2) majs, 3) vete, 4) ris, 5) havre och 6) korn. Spannmål är en extremt viktig råvara som används framförallt mycket livsmedel och drycker men även i annan typ av produktion.

Vad påverkar priset?

Eftersom att många företag och branscher förlitar sig på spannmål för produktion av sina varor, vilket gör att spannmålspriserna i sig är en viktig faktor på många marknader. Som med alla andra tillgångar och produkter styrs även spannmålspriser av konsumenternas efterfrågan.

Pris på ris under en tvåårsperiod, data hämtad från Nasdaq.

I februari 2016 meddelade Thailands premiärminister, att Thailand som är en av världens största risproducenter, att på grund av vad som förväntades bli den värsta torkan på flera år skulle producera mindre ris för att spara på landets vattenreserver som höll på att ta slut.

Spannmålspriser påverkas till stor del av väderförhållanden, vilket också gör att det är svårt att förutse priser i framtiden. Produktionen av spannmål påverkas dock inte bara av plötsliga naturkatastrofer utan även av gradvisa klimatförändringar (läs mer om hur det påverkar vår ekonomi här).

Det finns dock även helt andra användningsområden för sädesslag som kan medföra påfrestningar av det existerande utbudet. Till exempel ökar efterfrågan på majsbaserad etanol, ett potentiellt livskraftigt biobränsle, vilket skapar en efterfrågan på både majs och andra sädesslag.

Sammanfattningsvis påverkar 1) en ökad konsumtion, 2) klimatet och 3) efterfrågan på etanol främst priset på spannmål.

/A

Råvaruhandel: Boskap

Vi fortsätter på råvaruspåret. Om du missat det första råvaruinlägget i vilket jag skriver en kort guide om råvarumarknaden som kan vara bra att läsa innan detta så rekommenderar jag att du kollar på det först! Tidigare har jag också skrivit om hur man handlar med olja och guld.

Vi har som sagt redan gjort en kort beskrivning av vad som påverkar olje- och guldpriserna och nu tänkte jag skriva en kort introduktion om hur man handlar med boskap på råvarumarknaden. Jag har personligen inte handlat med boskap så detta blir endast en kort beskrivning av hur det kan gå till.

Precis som med energi och metaller finns det även under boskap flera olika underliggande varor. När man som investerare väljer att investera i boskapsmarknaden kan de välja att antingen investera direkt i tillexempel levande boskap eller grismagar eller att tillhandahålla kapital för handel av råvarorna, helt enkelt agera som finansiär.

Den vanligaste typen av investering här görs i någon form på nöt- eller fläskmarknaden eftersom att detta är livsmedel som konsumeras i hög utsträckning, det är däremot inte lika vanligt att erbjuda finansiering av en transport för till exempel grisar så att de kan levereras till sin slutdestination – även om det i realiteten är en lika enkel form av transaktion.

Huvudråvarorna som handlas internationellt under gruppen boskap är 1) nötkreatur, 2) ungnöt, 3) grismagar och 4) slaktsvin. Jag tänkte att vi skulle titta lite närmre på nötkreatur.

Nötkreatur

Live stock eller boskap avser till nötkreatur som har nått rätt vikt för slakt. Det är alltså skillnaden på nötkreatur och ungnöt som avser yngre djur som fortfarande föds upp.

Futures på levande nötkreatur handlas på Chicago Mercantile Exchange, CME, under kortnamnet LC och priset anges i cent per pund. I det elektroniska handelssystemet används förkortningen LE.

Under 2007 var detaljhandelsvärdet på allt amerikanskt nötkött 74 miljarder USD. Priserna på nötkött styrs delvis på tillgången och efterfrågan av foder. Det är därför inte ovanligt att en kraftig torka, något som leder till en minskning i höbeståndet, leder till sjunkande priser på nötkött eftersom fler djur då slaktas och skickas till marknaden. Kortsiktigt medför detta sjunkande priser, men på lång sikt innebär det prisökningar, då de kor som gått till slakt inte längre kan producera kalvar, vilket i sin tur höjer de långsiktiga priserna.

Nötköttspriserna korrelerar till priserna på foder, till exempel majs eller sojabönor (jag tänkte ta upp spannmål i nästa inlägg om råvaror) som utgör majoriteten av kostnaderna för djuruppfödning.

Precis som med allt annat styrs även priset på nötkreatur till stor del av tillgång och efterfrågan. Om efterfrågan på nötkreatur globalt ökar så stiger också priset. Därmed är det viktigt att komma ihåg att tillgången på nötkreatur också styrs av vädret, jordbrukarna behöver tillgång till spannmål för foder för att kunna föda upp boskap, under perioder av torka så finns inte tillräckligt mycket mat under hösten och bönderna kan då tvingas ta av sina reserver för att kunna mata djuren.

Importförbud vid till exempel larm av galna kosjukan leder till att utbudet krymper regionalt och priserna på nötkött ökar. 2003 drog till exempel ett importförbud av kanadensiska nötkreatur ned det amerikanska utbudet och bidrog till en ökning av 30 % på priserna på levande boskap.

Hur investerar man?

Det finns mängder av sätt att investera i boskap, jag har som sagt inte testat själv, men i vanlig ordning vill jag rekommendera Nordnets ETF-torg. Här kan du köpa trackercertifikat (som jag skrivit om i samband med mina bitcoins här) som följer hela boskapsmarknaden. Du kan välja om du vill gå lång eller kort.

Glöm inte att som vanligt kolla avgifterna, på exemplen ovan ligger de på 0,60 % och i avtalen för certifikaten står följande beskrivning av terminskontraktet:

Det är alltså Handelsbanken som är emittent i ovan nämnda certifikat.

Läs alltid prospekten innan du handlar i certifikat för att ha koll på till exempel avgifter och liknande.

/A

Tisdag, Michael Covel och bitcoins

På min morgonpromenad med hundarna imorse så lyssnade jag på podden Trend Following with Michael Covel ep 538. I avsnittet vill Covel göra andra tillgångsslag mer tillgängliga och menar att det inte är så svårt att handla även annat än aktier. So far so good. Sen förklarar han att det beror på att han kan titta på vilken graf som helst och då avgöra om han vill gå lång eller kort direkt, utan att ens veta namnet på bakomliggande. Covel handlar på trender och momentum vilket är den bakomliggande orsaken till att han egentligen inte bryr sig om det är en aktie eller en råvara han köper.

Min poäng är: nej, det är fortfarande inte svårare att handla råvaror än enskilda aktier men olika metoder har olika bakomliggande faktorer som gör att du bestämmer dig för om du vill gå lång eller kort.

Tänkte också säga ett par ord om den senaste tidens utveckling i bitcoins. Värdet rasade efter att utvecklarnas oenighet om valutans framtid trappats upp ytterligare. Att de inte är överens om hur kryptovalutan ska fortsätta utvecklas var inget nytt utan en diskussion som förts de senaste åren, det som hände nu var snarare att de hotar att dela upp den i två delar. Det senaste fallet påverkar mig ungefär lika mycket som nedgången efter Kina, alltså inte så mycket. Det är egentligen ingenting som ändrats just NU men däremot behöver jag fundera på vilket läger jag skulle välja om de bestämmer sig för att dela upp valutan.

Utveckling sedan 2015. Data hämtad här.

/A

Världens största IPO, olja och förnybar energi

Jag skrev ju ett inlägg om att investera i olja som råvara för ett tag sen som ni kan läsa här. Vi går ju mer och mer mot ett samhälle som försörjer sig på förnybar energi. Att framställa förnybar energi i form av vind-, sol- eller vattenkraft är idag billigare på grund av stora kostnadseffektiviseringar än att pumpa olja. Dessutom är det extremt mycket mer effektivt att omvandla till exempel vindkraft till elektricitet jämfört med kol eller olja.

Data hämtad från Energy Points

Angående att investera i olja så skrev jag ju om peak oil i mitt tidigare inlägg om handel med olja och precis som jag nämnde där så har kulmen redan nåtts i flera regioner. Men, jag skulle dock säga att det största problemet med olja inte handlar om att den håller på att ta slut utan att det faktiskt inte är 1) ett effektivt sätt att framställa elektricitet på och 2) dessutom förstör vår planet. Valet på om jag vill investera i olja eller förnybar energi är alltså enkelt för mig.

Saudi Aramco IPO

Saudi Aramco, eller Saudi Arabian Oil Company, är det statsägda oljebolaget i Saudiarabien och dessutom världens största oljebolag, både mätt i produktion och mängd påvisade oljereserver. De planerar just nu att genomföra vad som kommer bli världens största IPO sett till market cap. Saudi Aramco kommer alltså att ha ett börsvärde på 2000 miljarder USD jämfört med Apple som idag är världens största börsnoterade bolag med ett börsvärde om nästan 730 miljarder USD.

Så, vad händer när ett helt land vars ekonomi är byggt på export av en råvara som världen långsamt rör sig bort från? I Parisavtalet från 2015 enades 190 länder (inklusive Saudiarabien) om att frångå fossila bränslen och därmed också starta en process för att minska produktionen av fossila bränslen för att undvika framtida klimathot. Ett av de största hoten mot olja är den stora prisnedgången för bland annat batterier vilket möjliggör utveckling av batteridrivna bilar i en prisklass som alla har råd med.

Så vad ska världens största oljebolag göra på börsen? Planen är att använda kapitalet från emissionen till att styra Aramco från att vara ett företag vars största verksamhet handlar om att producera olja till ett globalt industrikonglomerat, alltså ett stort investmentbolag som investerar i olika typer av verksamheter globalt. Saudi Aramco har en vision om att denna förändring ska vara klar till år 2030 enligt deras ”Vision 2030”. De har redan påbörjat omvandlingen genom att investera i en hel del olika företag, allt från tech-start ups till företag som arbetar med förnybar energi. CB Insight, har kartlagt Aramcos nuvarande investeringar nedan:

 

Vad vill jag säga med det här? I en föränderlig marknad krävs det att företag är versatila och trendföljande. Det spelar ingen roll om du är världens största oljebolag om det inte finns en efterfrågan på olja.

/A

Måndag, Lendify och Bitcoins

Imorse när jag vaknade innan klockan var jag helt övertygad om att det var söndag. Jag blev tvungen att gå in i kalendern för att upptäcka att det faktiskt var måndag. Idag har det varit fullt upp från samma sekund som jag satte foten på kontoret tills nu. Jag träffade Sofie från Lendify för en lunch på Créme och vi pratade om mitt favoritämne just nu – riskspridning i andra typer av tillgångsslag än aktier. Jag älskar att det finns en aktör som Lendify som gör ränteplaceringar mer attraktiva än många andra alternativ idag, heja!

Lendify möjliggör alltså ränteplaceringar med högre ränta för dig som lånar ut och till en lägre ränta för den som lånar. Investeringen är dessutom helt oberoende av aktiemarknaden vilket kan vara en skön diversifiering mot börsen som idag är något övervärderad.

Nu har jag precis kommit hem och ska bara äta något innan jag sätter mig ner och fortsätter jobba. Lite senare ska jag iväg till gymmet för att inte få skäll av min PT nästa vecka, hehe. Förhoppningsvis hinner vi få upp matsalsbordet och stolarna som kommit under dagen också, kanske till och med innan jag börjar jobba så att jag faktiskt har någonstans att sitta.

Värdet på bitcoins rörde sig inte alls speciellt mycket idag, något volatilt eftersom att de var uppe något under eftermiddagen men inte så farlig nedgång som jag hade trott och kanske till och med hoppats på för att köpa på mig fler.

Bitcoin XBT

/A

Råvaruhandel: Metaller – Guld

Metaller är kanske den näst enklaste råvaran att förstå efter energi. Guld, silver, koppar, palladium, aluminium och platina utgör materiella tillgångar med ett reellt värde. Precis som när du köper aktier handlar det om att försöka förutspå det framtida priset eller värdet. Hela börsen handlar ju som bekant om förväntningar – vad betalar jag idag och vad kan jag eller andra vara villiga att betala i framtiden? Precis på samma sätt fungerar det med råvarumarknaden. Alltså kan du köpa guld – gå lång – om du tror att priset kommer att gå upp, eller gå kort om du tror att priset kommer att gå ner i framtiden.

Om du vill köpa guld genom certifikat (då kan du välja att gå lång eller kort) kan du sortera fram alla guldcertifikat som finns att handla på Nordnet (här via deras ETF-torg, en av mina favoritfunktioner).

Klicka på bilden ovan för att komma till alla certifikat och ETFer med guld som underliggande tillgång som handlas på NASDAQ Stockholm utan hävstång hos Nordnet.

Råvara och monetär tillgång

Guld är ovanligt på det sätt att det både är en råvara och en monetär tillgång. Guld är i det närmsta oförstörbart och allt guld som producerats finns kvar i en eller annan form. I slutet av 2007 uppskattade man att det totalt fanns en existerande mängd på 161 000 ton guld i hela världen. Föga förvånande är den största delen av produktion av guld kopplad till juvelerarbranschen.

Vad påverkar guldpriset?

Innan du börjar handla med guld är det såklart bra att känna till vad som påverkar guldpriset. Väldigt förenklat säger man att guldpriset historiskt sett gått upp i oroliga tider under försvagad ekonomi men självklart finns det fler faktorer som påverkar guldpriset.

Efterfrågan på guld ökar till exempel då centralbankerna trycker mer pengar, vilket är ett resultat av ett försök från bankernas sida att öka statsskulden genom att stimulera ekonomin. Kombinationen av en stigande statsskuld och att trycka mer pengar gör att inflationen sjunker och andra typer av investeringar inte genererar någon avkastning. Detta leder i sin tur till att investerare söker sig till andra typer av investeringar – till exempel guld, som betraktas som en inflationssäker investering.

Tidigare köpte Kina och Indien amerikanska värdepapper samt USD som reserver. För att diversifiera sina reserver och skydda sig mot en devalvering av USD har dock länder som i synnerhet Kina och Indien börjat köpa guld som reserv. 

Ett minskat utbud på guldmarknaden. På samma sätt som med all typ av handel så styrs priserna efter tillgång och efterfrågan. Gruvproduktionen som historiskt sett utgör 60 procent av världens utbud av guld har minskat samtidigt som efterfrågan ökat från bland annat centralbanker. Detta har lett till en prisökning.

Precis som med olja kan oförutsedda politiska händelser inträffa i områden med gruvor. Följden av detta kan bli att investerares kapital i lokala gruvsatstningar drabbas negativt. Till exempel har politiska förändringar i Kongo lett till att flera investerare nu måste vänta för att se om situationen kommer att lösas.

Eftersom guld är en reell tillgång, kommer en ökad inflation att leda till att priset stiger. Därför kommer andra typer av investeringar, till exempel i obligationer, att bli mindre lönsamma vilket stärker guldet ytterligare. Guldpriset stiger också när regeringar och centralbanker håller räntorna låga.

Guld har historiskt visat en nedgång från mitten av mars som sedan tenderar utmynna i ett rally fram till och med maj, innan en svagare period infinner sig under juni till slutet av juli. Detta säsongsmönster förekommer ofta även under så kallade bull markets.

Bild lånad av finansportalen. Guld och OMXS30 under en femårsperiod.

Hur investerar jag i guld?

Precis som med olja finns det flera sätt att investera i guld. Du kan till exempel handla med terminer. Många köper fysiskt guld på grund av en oro att handla digitalt med metaller som guld eller silver, det känns tryggare att ha det hemma eller i bankfacket helt enkelt. Precis som med mina bitcoins kan man också köpa olika certifikat i guld och gå lång eller kort, detta är ett sätt som i alla fall jag tycker gör råvaruhandeln mer tillgänglig för privatsparare. Kika på ETF-torget (klicka på bilden från Nordnet ovan) men håll i vanlig ordning koll på eventuella avgifter som tas ut av de som ger ut certifikat eller förvaltningsavgift om du köper en ETF med guld som underliggande tillgång.

/A

Beslut om Bitcoin ETF

Amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) meddelade i fredags att de nekade bröderna Winklevoss ansökan om att starta en bitcoin ETF. Beslutet resulterade i att bitcoinpriset föll från nära 1300 USD till 1060 USD men har sedan återhämtat sig för att i skrivande stund ligga på knappa 1100 USD.

Jag äger ju trackercertifikat i bitcoins, något jag skrivit tidigare om här. Innan avslaget hade priset på bitcoins gått förbi guldpriset och stod i ATH. På måndag kommer jag att få se en nedgång i mitt trackercertifikat men det innebär bara att jag kommer att handla mer. Det finns flera ansökningar gällande att starta ETF:er med bitcoins som underliggande tillgång och ett avslag på Winklevoss ansökan betyder bara att det ger de andra sökande indikationer på vilka åtgärder de behöver vidta för att få ett godkännande. Bröderna lämnade in första ansökan redan år 2013 och tanken är att förenkla handeln med bitcoins för privatpersoner och småsparare. En stor faktor för avslaget handlar dock om säkerhet, ett flertal uppmärksammade hackerattacker och stölder av bitcoins på grund av fortfarande relativt ny teknik gör att kryptovalutan inte anses vara helt säker.

Vad som sker med priset på bitcoins vid ett eventuellt godkännande finns det delade meningar om men Spencer Bogart, analyschef på Blockchain Capital menar att det inte vore konstigt om priset på bitcoins fördubblades. Andra förvaltare som inte är helt lika övertygade är till exempel Paul Lambert som menar att bitcoinmarknaden inte är tillräckligt likvid för att de ens ska överväga att handla i den.

/A

Råvaruhandel: Energi – olja

Detta är bara ett kort intro för förhoppningsvis få fler att upptäcka andra typer av investeringar än bara aktiemarknaden.

Igår skrev jag ett kortfattat introinlägg om råvarumarknaden och tänkte nu gå igenom den första av fem kategorier råvaror.

Energi är kanske den enklaste marknaden att förstå för en nybörjare på råvarumarknaden. Handel med energirelaterade råvaror handlar ofta om att köpa olika typer av olja, naturgas eller grön energi. Genom att investera på energimarknaden kan en placerare dra fördel av förändringar i oljepriset eller delta i import eller export av råvarorna. Energi finns i många olika skepnader och behovet har heller aldrig varit större.

Inflation och energi

Ur ett investeringsperspektiv är energi den gruppen av råvaror som har störst korrelation till inflation. Medan andra typer av instrument påverkas negativt av ökad inflation (många centralbanker börjar trycka mer pengar vilket förutspås leda till högre inflation = mer pengar i omsättning = högre priser) så går priserna för energi upp istället. Anledningen är enkel, priserna för energi måste justeras för inflation och det görs genom en prisökning.

Huvudråvarorna som handlas i energigruppen är 1) råolja och 2) naturgas. Detta inlägg kommer främst att handla om råolja, det finns så mycket att skriva om både olja och naturgas att de förtjänar varsina inlägg!

Råolja

Chart över Oil & Gas EUR PI (price index, som skiljer sig från GI, vilket står för ”total return”) mellan 2000-01-03 till 2017-03-01.

Olja är en av de faktorer som har störst betydelse för världsekonomin. Eftersom att olja förser de flesta av dagens transportfordon och kraftverk som utgör själva ryggraden i den globala ekonomin. Går oljepriserna upp så går ju även kostnaderna för alla bolag som på något sätt använder sig av olja i sin verksamhet upp och marginalerna pressas. När man pratar om att diversifiera sin portfölj med syfte att sprida sina risker säger man bland annat att det är ett dåligt beslut att äga både flygbolag och olja, eftersom att branscherna korrelerar så med varandra (går oljepriset upp pressas flygbolagets marginaler etc).

De flesta energibolag gynnas alltså av höga oljepriser, antingen i form av högre intäkter för olja eller på grund av ökad efterfrågan på alternativa energikällor som etanol eller naturgas.

Vad påverkar oljepriset?

Det globala utbudet av råolja är beroende av oljebolagens förmåga att producera och en vilja hos oljeexporterande länder att exportera. Om vi tittar historiskt kan vi till exempel se att oljepristoppar orsakats av att de länder som exporterar olja placerat embargon (juridiskt handelshinder, alltså inte exporterar till vissa länder vilket leder till ökad efterfrågan och därmed högre pris) på vissa länder.

Andra faktorer som påverkar oljepriset är bland annat 1) instabilitet och oroligheter i de regioner där olja produceras som i sin tur medför svårigheter för gruvor och oljeföretag att ta upp och exportera mer olja. 2) Väder och klimat, kraftiga orkaner kan till exempel skada de oljeplattformar som finns i den mexikanska golfen och då ge negativ effekt på oljeproduktionen. 3) Flaskhalsar, alltså när det blir problem med de rörledningar och pipelines som transporterar olja. 4) Peak Oil (som refererar till ”toppen” i grafen över den globala oljeproduktionen), olja måste hittas och sedan produceras och kommer så småningom att ta slut. Peak Oil är inte en teori, det är ett faktum. I både USA och flera andra oljeproducerande länder har oljan nått sin kulmen. 5) USD, olja prissätts i USD vilket betyder att det förändrade värdet på dollarn i förhållande till andra valutor påverkar det pris som slutanvändarna av olja betalar. 6) Spekulation, vissa analytiker hävdar att oljepriserna nu ligger på rekordnivåer på grund av spekulationer om det framtida värdet på olja. Dessa analytiker hävdar att tron att oljeförsörjningen är lägre än vad den är och att tron på framtida oljeförsörjning blir lika låg har lett till att köparna har blåst upp terminspriset på olja. 7) Contango, när det framtida priset på en råvara är högre än det nuvarande priset (kan ses t ex på terminskontrakt) uppstår en situation som kallas ”contango”, där det är mer lönsamt för en råvaruproducent att lagra varan och sälja vid ett senare tillfälle.

Hur investerar jag i olja?

Idag är det ganska enkelt att investera i olja genom att antingen investera i börsnoterade oljebolag eller köpa oljerelaterade ETF:er (kika på Nordnets ETF-torg). Vill du investera ett mycket större kapital och satsa riktigt hårt på oljesektorn kan du såklart också borra din egen brunn, men det är väl kanske inget jag rekommenderar!

/A

Investera i råvaror

Råvaruhandel

Människor har handlat med råvaror under hela vår historia. Förr i tiden när större delen av befolkningen var bönder tog man det överskott man hade av till exempel vete till stadens marknad och bytte mot andra råvaror som man inte producerade själv. Det var år 1848 som världen fick sin första råvarubörs, Chicago Voard of Trade (CBOT), och det uppstod ett behov av att standardisera råvarors egenskaper. Här uppkom det engelska begreppet ”commodity” som det av någon märklig anledning inte finns någon svensk översättning för. Med commodity menas dock att när man handlar en råvara som till exempel vete på börsen så köper man inte en specifik bondes vete, utan vete av en standardiserad kvalitet.

Råvaruhandeln skedde, och sker fortfarande på samma sätt, genom standardiserade avtal som omfattar 1) plats för handel, där leverans sker direkt eller på kortast möjliga tid, 2) terminskontrakt, där köparen och säljaren kommer överens om ett pris för en vara, som ska levereras på överenskommen tidpunkt i överenskommen mängd och 3) terminskontrakt, där villkoren är samma som i punkt två men som utförs på en termins utbyte.

 

Commodities

En commodity (råvara) som handlas på börserna är alltså en standardiserad produkt som säljs utan differentiering av leverantörerna. Några exempel på commodities är olja, socker, sojabönor, aluminium, ris, veta, guld och silver. Handel i commodities sker främst genom handel med terminskontrakt.

Industriella revolutionen

Innan den industriella revolutionen ägde handel med råvaror huvudsakligen rum med jordbruksråvaror som majs, havre, vete och boskap. När väl den industriella revolutionen drog igång flyttade allt fler in till städerna där jobben fanns, maskiner gjorde att råvaruproducenterna kunde leverera den mängd som behövdes. Det var också nu som stora företag vilka köpte upp stora volymer av enskilda råvaror och förädlade dem till produkter som befolkningen i städerna behövde eller ville ha. På grund av dessa bolags uppköp av stora olymper kom råvaruhandeln att bli en tillbakadragen tillvaro på utspridda börsgolv runt om i världen. Nu var inträdesbarriären mycket högre i form av kunskap och kapital, de som handlade var uteslutande bolag som sedan förädlade råvarorna och sedan sålde vidare.

Utveckling idag

Det är först på senare år som intresset för råvaror som investeringsform av ökat, det är oklart vad det beror på men en gissning från min sida är att investerare söker sig tillbaka till mer grundläggande värden än dagens övervärderade aktiekurser. Det är trots allt en trygghet att äga till exempel guld i de fall då börsen svänger.

Med ökad efterfrågan har har också flera aktörer i finansbranschen ökat utbudet av valmöjligheter för den som vill investera i råvaror.

Via Nordnets ETF-torg kan du till exempel sortera på råvaror. Här har jag valt att söka på ETFer och certifikat utan hävstång med guld som underliggande tillgång.

Nu behöver alltså inte en råvaruinvesterare längre köpa 175 000 liter vete, hämta upp, förvara och försöka sälja det vidare. Genom att möjliggöra råvaruhandel på börsen kan vi nu investera i en mycket basal, men attraktiv produkt.

Råvaror kan i allmänhet delas in i fem huvudkategorier med sammanlagt 24undergrupper.

Energi Råolja
Naturgas
Metaller Guld
Silver
Koppar
Aluminium
Platina
Palladium
Livestock/Boskap Nötkreatur
Ungnöt
Grismagar
Slaktsvin
Spannmål Sojabönor
Majs
Vete
Ris
Havre
Korn
Mat Kaffe
Kakao
Socker
Bomull
Timmer
Apelsinjuice

Utöver dessa råvaror finns såklart en rad andra som handlas runt om i världen, plast till exempel handlas på London Metal Exchange och Dalian Commodity Exchange i kina.

/A