Fundamental analys – H&M (uppdaterad)

I vintras gjorde ju jag och Micke en analysskola med H&M som case, eftersom att det är så många nya här så tänkte jag att jag lägger upp en uppdaterad version med siffror från senaste årsredovisningen och nya prognoser för de kommande åren!

Det är dock viktigt att komma ihåg att oavsett hur noggrann din analys är så kan du faktiskt aldrig veta med hundra procents säkerhet hur framtiden ser ut, men en bra och noggrann analys kan ändå ge dig en bra överblick över bolaget som bidrar till ditt beslut om huruvida du vill investera eller ej.

Vår analys bygger på fem delar enligt nedan:

  1. Vad gör bolaget?
  2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?
  3. Hur ska detta värderas?
  4. Hur använder vi nyckeltalen i analysen?
  5. Sammanfattning och avslutning

Vi kommer att steg för steg gå igenom alla fem delar med H&M som exempel i det här kapitlet.

1. Vad gör bolaget?

Vi har alla hört uttrycket ”köp endast det du förstår” när det kommer till aktiehandel. Men vad betyder det egentligen? Vi vet att H&M säljer kläder, men är det det enda som bolaget faktiskt gör? Utgå inte från att du faktiskt känner till alla affärsområden. Information om företagets affärsområden går alltid att hitta på deras hemsida för investor relations. Det vi letar efter i H&Ms fall är vilken bransch de är verksamma inom, marknader, varumärken, antal butiker och liknande. Egentligen all information som vi senare kan använda för att göra prognoser för framtiden.

I H&Ms årsredovisning från år 2016 kan vi utläsa att de är verksamma både inom detalj- och internethandel. De har idag totalt sju varumärken, är verksamma på 64 marknader och har över 4400 butiker runt om i världen. Deras största marknader utgörs av Tyskland, Sverige, Frankrike, Storbritannien och USA.

2. Hur mycket försäljning och vinst har bolaget?

I nästa steg ska vi titta i H&Ms årsredovisningar (dessa finns att hitta på företagets sida för investor relations) för att se hur mycket försäljning och vinst H&M redovisat och därmed göra en prognos för vad som är troligt de kommande åren.

Från H&Ms årsredovisning 2016

Här ser vi ett flertal nyckeltal fördelat på sista kvartalet 2016 jämfört med samma period 2015 och helår 2016 och 2015. Detta för att vi ska kunna göra en jämförelse.

Nettoomsättningen[1] uppgick till 180 miljarder kr (2015) respektive 192 miljarder kr (2016). Vinst per aktie[2] uppgick till 12,63 kr/aktie (2015) och 11,26 kr/aktie (2016).

Med informationen i tabellen ovan kan vi göra en prognos för vilken försäljning och vinst som är sannolik framöver. Följande faktorer kan ge en idé, men aldrig en helt säker prognos.

  1. Tidigare års tillväxt
  2. Företagets officiella vägledning (”guidning”)
  3. Olika typer av så kallade värdedrivare och andra nyckeltal
    1. Månadsvis statistik över till exempel försäljningstillväxt, tillväxt i jämförbara butiker.[3]
    2. Tillväxt i total försäljningsyta
    3. Antal butiker; tillväxt i antal butiker
    4. Valutaeffektens andel av försäljningstillväxten
  4. Mer detaljerade modeller som utgår från kvartals- och månadsrapporter i vilka man kan hitta stigande eller fallande tendenser som inte syns lika tydligt i årsrapporterna.
  5. Någon annans prognoser för framtiden, till exempel en analytiker eller genomsnittet av flera analytikers prognoser.
  6. Gör till exempel prognoser för följande variablr för 2017-2019:
    1. Försäljning/nettoomsättning: 201 miljarder kr (2017), 215 miljarder kr (2018) 230 miljarder kr (2019)[4]
    2. Rörelsemarginal[5]: 12 % (2017), 13 % (2018), 14 % (2019)
    3. Räntor: ca 0
    4. Rörelseresultat[6]: 20 miljarder kr (2017), 25 miljarder kr (2018), 28 miljarder kr (2019)
    5. Skatt
    6. Nettovinst
    7. Antal aktier: 1640 miljoner (kolla upp detta antal noga själv i senaste kvartalsrapporten eller pressmeddelandet)
    8. Vinst per aktie: 11 kr (2017), 10,80 kr (2018), 11,75 kr (2019)
    9. Kassaflöde
    10. Utdelning

Kom ihåg att de siffror vi tagit fram ovan endast är estimat och prognoser. Vi kan inte med säkerhet säga att det kommer att se ut så här i framtiden. I nästa del, del 3, kommer vi att gå igenom hur man värderar informationen vi tagit fram ovan.

3. Hur ska detta värderas?

Vad är vi beredda att betala för att ta del av H&Ms vinster framöver? Många tittar på följande nyckeltal:

  • P/E-talet
  • P/S-talet
  • Direktavkastningen
  • DCF/Diskonterad kassaflödesanalys

P/E-talet

Price/earnings, alltså priset per aktie delat med vinsten per aktie (resultat per aktie). Med information hämtad från rapporten samt det aktuella kurspriset på aktien kan vi räkna ut vad P/E-talet var för 2016.

 

 

 

2016: 217,70/11,26 = 19,33

För 2017-2019 blir P/E-talet med våra prognoser (de vi tog fram i del 2) enligt följande:

2017: 217,70/11 = 19,79

2018: 217,70/10,80 = 20,16

2019: 217,70/11,75 = 18,53

P/S-talet

Med P/S-talet, price/sales, eller marknadsvärdet[7]/försäljning. Genom att dividera marknadsvärdet med nettoomsättning (nettoomsättning helår 2016, se årsrapport 2016) kan vi räkna ut vad P/S-talet var för 2016.

 

 

 

2016: 357 mdr[8]/192 mdr = 1,86

För 2017-2019 blir P/S-talet med våra prognoser (de vi tog fram i del 2) enligt följande:

2017: 357 mdr/201 mdr = 1,78

2018: 357 mdr/215 mdr = 1,66

2019: 257 mdr/230 mdr = 1,55

Direktavkastning

Utdelningen/aktiepriset, för 2015 och 2016 var direktavkastningen 2,9 % respektive 4,49 %. Med nuvarande aktiekurs och relativt oförändrad utdelning per aktie 2017-2019 blir den cirka 9,75/217,70 = 4,4 %.

För ordningens skull bör utdelningen kollas av mot vinst och kassaflöde per aktie. Om utdelningen är högre än så riskerar den att sänkas i framtiden. H&M har haft bättre vinst per aktie men svagare kassaflöde de senaste åren. Det är därför utdelningen antas ligga relativt stilla framöver.

DCF/ Diskonterad kassaflödesanalys

En diskonterad kassaflödesanalys, vilket är en ekonomisk/matematisk modell för att summera framtida fria kassaflöden och anpassa dem efter ränteläget för att avgöra vad hela den framtida kassaflödesströmmen i 50 år skulle vara värd att få direkt idag.

  1. En DCF är både komplicerad, komplex och känslig för små förändringar av vissa nyckelantaganden om t.ex. avkastningskrav och tillväxt.
  2. Den är teoretiskt korrekt och kan gärna användas för att baklänges räkna ut vilka antaganden som kan sägas ligga inbakade i priset idag, men är i stort sett värdelös för att faktiskt räkna ut vad aktien borde värderas till.

4.    Hur använder vi nyckeltalen i analysen?

Det finns inget rätt svar för hur man ska använda nyckeltalen som vi tog fram i steg 3 för att räkna ut rätt värde på H&M-aktien, däremot kan man tänka på till exempel följande sätt:

  1. Vilket intervall har P/E, P/S och direktavkastningen rört sig historiskt, de senaste 1-10 åren?
    1. Om P/E-talet brukar vara ca 18-25 för ‘nästa år vinst (nu 2017)’ så kanske det är rimligt att tro att aktien kommer att röra sig i det intervallet även kommande år.
      1. Med en vinst på 11 kr per aktie för 2017 skulle ett rimligt kursintervall kunna vara 198 – 275 kr. Jämför detta med dagens kurspris på 217,70 kr.

 

 

  1. Vilka intervaller handlar liknande företag i?
    1. Finns det kanske bättre alternativ än H&M (konkurrenter)?
      1. Är H&M lägre eller högre värderat än till exempel Inditex, KappAhl, MQ?
    2. Har det tidigare varit samma skillnad i värdering mellan till exempel H&M och Inditex?
      1. Om skillnaden i värdering ändrats; varför har den ändrats?
  1. Vilket kursintervall har H&M-aktien rört sig i det senaste året (om inget viktigt ändrats sedan dess kan det vara en rimlig utgångspunkt för kommande års kurser, möjligen med till exempel justering uppåt för H&M-företagets tillväxt det senaste året)
    1. Det senaste året har H&M-aktien rört sig mellan 215,4-255,1 kr.

H&Ms kursintervall under ett år och trendlinje

  1. Vad är du ‘nöjd’ med att få i direktavkastning per år om du struntar i hur kursen rör sig under tiden?
    1. Om du är riktigt långsiktig, till exempel 25-50 år, och tror att H&Ms affärsmodell håller för konkurrens hela tiden och kan upprätthålla sin utdelning, då kanske direktavkastningen på 3-4 % räcker för att du ska vilja ha aktien – oavsett om andra vill det.
  2. Hur går det för H&M?
    1. Hur snabbt växer (eller faller) försäljningen? Ökar eller avtar takten?
      1. Varför? (valutarörelser, konkurrens, nya satsningar på till exempel Home, &OtherStories etc.)
    2. Stiger eller faller vinstmarginalen?
      1. Varför?
    3. Hur uppfattas H&M? (Etiskt eller inte, modernt eller inte, mm)
    4. Beroende på vad du kommer fram till för framtida vinsttillväxt (eller ännu hellre det lite mer komplicerade måttet kassaflödestillväxt) så kan man acceptera högre värdering av närliggande års nyckeltal.
      1. Om vinsten väntas växa 10 % per år efter 2017 kanske P/E = 25 för 2017 är rimligt (en kurs på 11 x 25 = 275 kr).
      2. Men om tillväxten är 0 % kanske P/E = 10 är rimligare, eller en kurs på bara 11 * 10 = 110 kr.

Det här visar tydligt hur viktiga tillväxtbedömningarna är.

4.    Sammanfattning och avslutning

Ditt viktigaste jobb när du värderar en aktie (i detta fall H&M) är att göra en rimlig bedömning av följande faktorer:

  1. Hur det går för bolaget
  2. Hur snabbt vinsten därför väntas växa (eller krympa) framöver, beroende på saker som:
    1. Antal nyöppnade butiker
    2. Försäljningstillväxt per befintlig butik
    3. Mode, etik
    4. Konkurrens
    5. Valutarörelser
    6. Kostnader (löner, robotar, tyg, transport, reklam, butikshyror)
  3. Vilken “multipel” du törs sätta på till exempel vinsten per aktie, det vill säga vilket P/E-tal du tror att H&M-aktien kommer att handla på framöver. Denna multipel beror bland annat på:
    1. Historiskt multipelintervall för H&M
    2. Multipelintervall för liknande företag
    3. Framtida tillväxt åren efter det som multipeln appliceras på
    4. Hur andra tänker om H&M och vad de har för investeringsalternativ

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att det finns en massa risker förknippade med aktieinvesteringar, till exempel:

  1. En allmän börsnedgång på grund av saker som lågkonjunktur, krig, ränteförändringar av centralbankerna, bakkris, politiska förändringar mm. Går allt annat på börsen ned gör förmodligen H&M-aktien också det. Alla värderingar faller och samtidigt faller tillväxtprognoserna.

Lycka till!

/A

[1] Nettoomsättning definieras som summan av försäljningsintäkter av varor och tjänster med avdrag för lämnade rabatter, moms och annan skatt som är knuten till försäljningen.

[2] Vinst per aktie är den del av ett företags vinst som allokeras till varje utestående aktie. Det fungerar som en indikator på företagets lönsamhet. Många skulle hävda att det är ett av de viktigaste nyckeltalen för en akties värdering då detta kan jämföras med priset per aktie för att räkna ut det kända P/E-talet.

[3] H&M släpper en försäljningsrapport varje månad, följ denna och håll koll på vad de har för förväntningar på sig

[4] Detta är endast prognoser som baseras på om H&Ms försäljningstillväxt är 6, 7 och 7 procent respektive år.

[5] Rörelsemarginal anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst. Den beräknas på själva resultatet för rörelsen.

[6] Även kallat EBIT (earnings before interest and taxes), alltså vinst före skatt och räntor

[7] Antal utestående aktier multiplicerat pris per aktie

[8] miljarder kronor

Kassaflödesanalys, exempel HM

En viktig del när man analyserar bolag är att göra en kassaflödesanalys, det kan ge en bättre bild av hur företaget utvecklas och hur dess framtid kan komma att se ut baserat på tidigare års kassaflöde. Jag kommer att gå igenom definition, syfte och hur du sen ska tolka en kassaflödesanalys.

Vad är kassaflöde? Kassaflöde är ett företags in- och utbetalningar under en viss tidsperiod. Dessa kallas tillsammans för betalningsströmmar. Analysen görs i årsredovisningar men börsnoterade bolag lämnar även en förkortad version i kvartalsrapporter, kassaflödesanalysen visar förändringen i likvida medel under en period, vanligen ett år. Förenklat kan man dela upp en kassaflödesanalys i tre delar; 1) den löpande verksamheten, 2) investeringsverksamheten samt 3) finansieringsverksamheten. Sammanfattningsvis berättar kassaflödet om företaget får in mer pengar eller om det försvinner iväg i form av kostnader.

Men varför ska jag göra en kassaflödesanalys? Genom att göra en kassaflödesanalys kan du se så att bolaget du funderar på att investera i har ett stabilt och positivt kassaflöde som kan generera vinst och framtida utdelningar till dig som aktieägare. Ett positivt kassaflöde bör också generera lägre skuld (skuldsättningsgrad och därmed högre soliditet), möjligheter till expansion eller marknadsföring.

Vad gäller för bolag som ännu inte går med vinst? Jag har ju en historik av att handla läkemedelsbolag under utveckling vilket egentligen också betyder att du inte kan räkna med ett positivt kassaflöde, uppenbarligen har ju jag ändå bestämt mig för att investera i dessa. Det man vill se i den typen av case är att kassaflödet ökar med tiden.

Jag tänkte nedan kika lite extra på H&Ms kassaflöde från räkenskapsåret 2016. Nedan har jag delat upp den i de tre delar som vi delade upp kassaflödesanalysen i ovan.

Löpande verksamhet som består av varulager, fordringar, kortfristiga skulder, årets resultat och justeringar för avskrivningar.

Från H&Ms årsredovisning räkenskapsåret 2016

Nu vet vi ju att 2016 överträffade de förväntningar man hade på bolaget, att kursen ändå fallit från strax över 255 i år till att i skrivande stund handlas på runt 216 beror ju på många olika anledningar. I delen löpande verksamhet som vi ser ovan (2016 t v jämfört med föregående år 2015 t h) kan vi tillexempel se att kassaflödet från den löpande verksamheten sjunkit jämfört med tidigare år, att varulagret och skulderna ökat.

Investeringsverksamhet avser förvärv av materiella anläggningstillgångar och investeringsverksamheten.

Från H&Ms årsredovisning räkenskapsåret 2016

Finansieringsverksamheten består av nyemission, upptagna lån, amortering av skuld, utbetald utdelning och koncernbidrag.

Från H&Ms årsredovisning räkenskapsåret 2016

Vilka faktorer spelar in beroende på om kassaflödet växer eller minskar? Om ett bolag tar lån så ökar likvida medel och därmed växer kassaflödet (lånet är ju en inbetalning). I exemplet på H&M så ser vi att de under 2016 tog ett kortfristigt lån på 2068 MSEK vilket ju ökade inflödet av kapital. När kassaflödet minskar kan det istället bero på att bolaget betalar av ett lån, då försvinner kapital i form av en utbetalning och de likvida medlen blir mindre.

Längst ner i sista bilden ser ni årets kassaflöde och ett resultat från 2016 t v och 2015 t h. Här ser vi att 1) negativt kassaflöde och 2) dessutom minskat sen 2015. Här hade jag i vanliga fall gått in i rapporter även från tidigare år för att se om detta är en trend eller något som sticker ut för i år.  

 

 

Det finns såklart väldigt mycket mer att säga om kassaflödesanalyser och jag kan gå in djupare på det. Micke har faktiskt gjort ett avsnitt i 25 minuter som bara handlar om kassaflödesanalyser, lyssna på det här (Klick). Avsnittet de släppte i måndags handlar om hur han gör när han investerar och hur han screenar bolag.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att du inte kan bygga en hel fundamental analys genom att endast titta på till exempel kassaflöde utan detta ska endast avse bara en del av din totala analys!

/A

Tisdag och H&Ms försäljning under mars månad

Efter ett kortare påskuppehåll på börsen är det äntligen snart dags för öppning igen. Med tanke på att jag var i Paris förra veckan och då bara var inne stundtals så ser jag verkligen fram emot både en arbets- och en börsvecka.

Fokus idag ligger på H&Ms försäljningssiffror för mars 2017, tidigare har de rapporterat om en ökning av försäljningen 1-28 mars 2017 med 7 procent. Den totala ökningen för hela mars slutade på 6 procent.

H&Ms utveckling 5 år jämfört med OMXS30. 

En intressant tanke angående H&M: I en extremt haussad marknad har de alltså gått från att ha stått i som högst 368,50 SEK till att nu handlas under 220 SEK. Nej, H&M kommer med all säkerhet inte att gå i konkurs, men om jag är optimistisk för aktiens utveckling? Nej. Hittills har relativt positiva besked gett en kort tillfällig uppgång för att aktien sedan stängt på minus. Många utländska ägare har sålt av stora delar av sitt innehav. H&M är en svensk folkaktie och vi har alltid älskat att påpeka hur lönsamt det varit att äga H&M på sikt, problemet är att vi med historisk data inte kan förutse framtiden. Det kanske är dags att röra sig mot nyare och bättre alternativ?

Imorgon släpper Qliro Group sin Q1-rapport för 2017. QLRO äger ju bland annat CDON, Nelly, Lekmer, Members.com, Gymgrossisten m fl och är i alla fall för mig ett mer intressant bolag att titta på än H&M.

Av QLROs affärsområden går Lekmer absolut sämst, de står för 11 procent av koncernens omsättning men hade en rörelsemarginal (så stor del av varje omsatt krona som blir över för att täcka kostnader och ge eventuell vinst) på -18 procent jämfört med hela koncernens – 1,9 procent under 2016.

Jag inser nu att det finns en hel del att skriva om QLRO så jag får återkomma med det i veckan!

/A

Det handlar inte bara om att köpa det du känner till

Med anledning av min lynchning av lynchspaningar igår så vill jag också passa på att förklara vad Peter Lynch egentligen menade. Det är nämligen inte så att han på allvar förespråkar den typen av spaningar som vi ofta rekommenderar nya investerare att göra. När man börjar investera får man lära sig att ”köpa sånt man kan eller förstår” och ”gå in i butikerna och se om det är mycket människor eller rea”, det här är egentligen felciteringar från Peter Lynch, det är inte alls det han menar och det räcker inte för att bli en duktig investerare.

“I’ve never said, ‘If you go to a mall, see a Starbucks and say it’s good coffee, you should call Fidelity brokerage and buy the stock,’ – Peter Lynch

Missförstå mig rätt. Jag menar inte att du ska köpa aktier i bolag och branscher som du inte förstår, det handlar snarare om att om du endast köper bolag som du ”känner igen” så missar du själva grundstenen i fundamental analys. Du kan inte köpa ett bolag bara för att du ser många kassar på stan eller handlar mat i någon av dess butiker. Däremot kan detta vara en bra grund för att göra en analys.

Lynch menar snarare att man bör använda sin specialistkunskap (till exempel inom branschen som du jobbar) för att enklare förstå branschen och kanske förutse vändningar i marknaden som andra utanför branschen inte märker av. Till exempel, arbetar du inom stålindustrin så märker du tidigare än andra investerare om det sker någon markant förändring med branschen. Om du arbetar inom restaurangbranschen har du kanske större förståelse för vad som krävs där och snabbare kan förutse kommande succéer som till exempel Starbucks eller liknande.

Om du bygger ett case på att det är många personer i en butik eller att det aldrig reas ut kläder så chansar du när du sen köper aktien.

Ta gärna risker men chansa inte.

Kolla klippet nedan när Micke talar om för mig varför endast ett bolags p/e-tal inte räcker att titta på inför ett köp och vad man bör komplettera sin analys med. 

Lynchspaningar och channel checks

Nu är jag tillbaka i Stockholm efter några dagar i Paris. Hur kan en stad vara så vacker förresten? Det är ju fint oavsett vart man tittar.

Jag fick några frågor angående mina lynchspaningar från Paris, vad det egentligen betyder och tänkte förklara begreppet. Som jag svarade i en kommentar kan det enkelt beskrivas som enklare vardagsspaningar som kommer från förvaltaren Peter Lynch. Ett exempel på en lynchspaning kan vara att gå in i en H&M-butik och ser hur mycket folk det är i butiken, om de har mycket rea etc. Jag tänkte redogöra för varför den typen av spaning inte fungerar.

Jag är medveten om att ni är många som börjat spara och fått till exempel tipset ovan. Att ibland gå in i en H&M-butik för att kunna dra en slutsats av hur koncernens resultat kommer att se ut i kommande rapport. Det här fungerar inte. Analytiker har till exempel testat att stå och räkna kunder en timme om dagen i H&M-butiker i ett helt år för att pricka av kunder som går in och ut ur butiken (både de som handlat men även prickat av de som går ut tomhänta) bara för att se att det inte fanns någon som helst koppling till resultatet. Detta kallas channel checks och man kan läsa mer om det på Investopedia.

Det man däremot kan göra för att kunna förutse hur försäljningen har gått eller kommer att gå kan vara att titta på vädret. Om det är varmare än man räknat med under vintern så säljs inte lika mycket vinterkläder, är det kallare under våren så säljs inte lika mycket vårkläder etc. Det är ju sedan därför kläderna reas ut, att endast titta på rean säger alltså inte lika mycket som att titta på hur vädret påverkar försäljningen.

För er som följer mig på Twitter (och ni som inte hittat dit, spana in Twitter, det finns en liten klick som vi kallar finanstwitter där vi pratar både aktier och strunt) kunde ni se att jag laddade upp ett klipp där jag diskuterade mina spaningar från Paris (med glimten i ögat), om inte, kika på klippet nedan.

[protected-iframe/]

Anledningen till att jag ändå skriver endel om lynchspaningar är för att det blivit en form av internskämt, framförallt hemma hos mig och Micke. I avsnitt 179 av Börspodden är jag och Micke med och öppnar faktiskt upp med att prata lite kort om just den här typen av spaningar, dessutom berättar Micke om en av hans senaste onoterade investeringar (som han stal från mig) och jag pratar om arbetet med Economista och Feminvest.

Lynchspaning i Paris

Efter förra inlägget om att jag inte sett några H&M-butiker i Paris än såg jag faktiskt flera komma gåendes med kassar från H&Ms butiker. Jag tänkte dock att jag skulle göra en lynchspaning när jag ändå var på plats så jag har tagit fram lite siffror på antal butiker vad gäller Inditex och H&Ms varumärken.

Om man kollar på fördelning fysiska butiker i Paris så har Inditex totalt 57 butiker och H&M-koncernen endast 26 butiker. Rent spontant säger dessa siffror absolut inget mer än att Inditex rent krasst har fler butiker. Hur försäljningen ser ut finns det tyvärr ingen offentlig statistik på för Paris för respektive koncern. Dessutom är inte onlinehandeln inräknad vilken ju utgör en extremt stor del av försäljningen.

Jag tänkte dock ändå, när jag ändå kikade på statistik att jag kunde kolla hur många av butikerna som utgjordes av respektive varumärke. Vad som är viktigt att tänka på här är dock att även om det står att H&M Home utgör 30 procent av alla butiker så har de faktiskt inga egna butiker här utan 11 av de 13 H&M-butiker som finns i Paris har även Home-sortimentet. Näst störst efter H&M kommer COS och sen &Otherstories. Monki och Cheap Monday har varsin butik och Weekday finns inte alls i Paris.

Om vi istället kollar på Inditex så ser fördelningen ut enligt nedan.

Här har faktiskt Zara Home helt egna butiker och går inte att hitta i Zaras klädaffärer. Massimo Dutti är också stora, jag ser dem lite överallt i stan. H&Ms egna varumärke har faktiskt bara fyra butiker mer än Massimo Dutti i Paris.

Vad säger det här? Absolut ingenting utöver att Inditex har fler butiker än H&M i Paris. Det säger ingenting om försäljningen eftersom att vi inte har några siffror från vare sig försäljning i butik eller online. Det säger heller ingenting om omvärlden eftersom att detta endast är en samlad bild av fysiska butiker i Paris. Det enda vi med säkerhet kan utläsa av antalet butiker är att Inditex med all säkerhet betalar mer i lokalhyra än H&M i Paris.

Det var den lynchspaningen!

/A

Greetings from Paris

Befinner mig i Paris några dagar med min vän. Än så länge går vi mest från café till café, dricker lite champagne och njuter av staden.

Jag har gjort en lynchspaning dock. Blev ombedd att gå in på H&M i Paris för att se hur butikerna ser ut här men än så länge har jag inte sett någon H&M-butik alls. Däremot väldigt mycket Zara och Massimo Dutti, slutsatsen av den spaningen blir väl då att hellre köpa Inditex än H&M.

På tal om investeringar så överväger jag att ta med mig en liten investering i form av Gucci hem. Inte bestämt mig dock, har nämligen också hittat en helt fantastisk tavla som jag förälskat mig i!

/A

Feminvest Direkt #6 och Fas 1-IV

Tidigare i veckan skrev jag ett inlägg om sannolikheten att läkemedel under utveckling tar sig från Fas I till godkänt läkemedel men tänkte idag skriva mer om vad man gör under de olika faserna och vad som krävs för att få gå vidare till nästa fas.

Innan läkemedlet ens får testas på människor så genomgår bolaget först en idéfas som i normalfallet tar mellan 1-2 år där det pågår laboratoriearbete med inledande tester av ett ämne som kanske kan vara effektivt mot en sjukdom. Efter idéfasen börjar man med prekliniska studier vilka vanligtvis pågår 1-2 år. Under den prekliniska fasen tetar man olika ämnen för att se om något har den effekt man söker.

Efter idéfas och prekliniska studier övergår utvecklingen till kliniska prövningar, vilket alltså avser Fas I-III, totalt brukar de kliniska prövningarna ta ungefär 4-6 år. För att få utföra en klinisk prövning på människa eller djur i syfte att studera ett läkemedels egenskaper måste man ansöka om tillstånd hos Läkemedelsverket.

Under Fas I testar man olika doser för att man vill kunna uppnå högsta möjliga effekt. Detta testas på omkring 20-100 friska individer för att hitta optimal dos och se vilka eventuella bieffekter läkemedelskandidaten har. Fas I-studier tar ungefär 0,5 – 1 år att färdigställa. Under Fas II, som även den tar ungefär 0,5 – 1 år att färdigställa, börjar man ge läkemedlet till patienter och först nu blir testgruppen något större. Ungefär 100-500 personer testas. Målet med Fas II är att visa så kallat ”proof of concept” alltså att läkemedlet faktiskt har effekt. Under Fas II fortsätter man att studera biverkningar och lämpliga dosnivåer.

Fas III tar mellan 1 – 4 år att genomföra beroende på vilket läkemedel det är som utvecklas samt hur många patienter som är med i studien. Under Fas III ges läkemedelskandidaten till mellan 1000 – 5000 patienter för att kunna ge ett statistiskt underlag för studien. Nu är dessutom studierna placebokontrollerade. Patienterna som får läkemedlet väljs ut slumpmässigt och varken läkare eller patient vet vem som faktiskt får läkemedelskandidaten. Samtidigt övervakas patienten regelbundet för att bekräfta effekt och studera eventuella biverkningar.

Parallellt med kliniska studier genomförs även studier över toxicitet, långa säkerhetsutvärderingar, dosformer, planer för fullskalig produktion, förpackningsdesign och förberedelser för att ansökan om godkännande.

Under Fas IV, som egentligen inte är obligatorisk men som görs för att testa läkemedlets effekt jämfört med konkurrerande läkemedel, studeras effekten jämfört med liknande läkemedel. För att få marknadsföra läkemedlet som mer verksamt än andra måste denna typen av studier genomföras.

Ett kliniskt studieprogram kan när som helst avbrytas till följd av att oönskade biverkningar eller utebliven effekt. Endast 9,6 procent av alla läkemedelskandidater som går in i klinisk studie blir så småningom ett godkänt läkemedel.

Igår släpptes veckans avsnitt av Feminvest Direkt där jag och Magnus Bernet diskuterar läkemedelsbranschen och går även här igenom faserna under läkemedelsutveckling. Klicka på bilden för att komma till klippet!

/A

Läkemedelsbranschen

Just nu sitter jag på ett flyg mellan Stockholm och Köpenhamn för att åka vidare mot Lund och sen träffa Feminvests medlemmar i Malmö, hoppas att jag träffar några av er där!

Jag har ju tidigare handlat endel i läkemedelsbranschen och också pratat endel om risken med att välja enproduktsbolag i tidiga faser av läkemedelsutvecklingen. Läkemedelsbranschen är komplex och svår, det finns många mindre bolag på marknaden som fokuserar på ett område och ibland till och med bara en produkt. Jag fick igår lite statistik skickad till mig som jag samlat ihop och skapat två diagram av. Det ena visar sannolikheten att ett läkemedel, uppdelat i olika områden, tar sig från Fas I till att bli ett godkänt läkemedel och det andra diagrammet visar sannolikheten att läkemedel under utveckling tar sig från Fas I till godkännande men även också från Fas I till II och så vidare.

Sannolikheten att ett läkemedel tar sig från Fas I i utvecklingen till att bli ett godkänt läkemedel.

Som ni ser här finns det ”lättare” och ”svårare” områden, eller snarare, områden inom läkemedelsbranschen som är förknippade med mer eller mindre risk. I läkemedelsutveckling inom hematologi, alltså blodsjukdomar, är sannolikheten strax över en på fyra att läkemedlet tar sig från Fas I till godkänt läkemedel. Jämför det med till exempel cancerläkemedel där bara 5,1 procent av alla läkemedel klarar sig från Fas I till ett slutligt godkännande.

Sannolikhet att ett läkemedel under utveckling tar sig mellan de olika faserna 

Diagrammet ovan är en sammanställning av alla områden. Sammantaget är det alltså knappt 1 av 10 läkemedelsprojekt som tar sig från Fas I till ett godkännande. Att ta sig från Fas I till II är enklast (om man bortser från Fas III till Fas IV som faktiskt inte är helt obligatoriskt, men mer om det i veckans avsnitt av Feminvest Direkt då jag och Magnus Bernet går igenom samtliga faser).

Vad ska man göra med den här informationen? Man kan för det första få någon slags förståelse för hur stor risk det kan vara att gå all in i ett läkemedelsbolag med endast en produkt under utveckling som kanske endast befinner sig i Fas I eller II. Man kan också använda statistiken för att förbättra sina chanser att träffa rätt. Som ni kunde utläsa i diagrammet ovan så är det störst chans för bolag som tar fram läkemedel mot sjukdomar inom hematologi att ta sig från Fas I till ett godkännande. Öka sannolikheten genom att köpa bolag med större chans än andra att få ett godkänt läkemedel men sprid också dina risker i olika bolag och områden om du vill köpa enproduktsbolag eller välj bolag som har flera projekt i olika faser och områden.

Senare i veckan kommer som sagt Feminvest Direkt där vi går igenom de olika faserna och då kommer jag också att skriva ett inlägg där jag sammanfattar vad som sagts.

/A