Social impact eller bara investerare?

Vänner är livet! 

Jag sitter i soffan och jobbar med boken (som vanligt) och har trots att jag lovat mig själv att ta en paus i skrivandet när denna är släppt ändå börjat skissa på en tredje bok. Den får dock dröja lite (as if). I helgen öppnade jag inte datorn en enda gång. Jag skrev ju när jag var i New York för lite mindre än en månad sen att jag hade träffat Abbey Wemimo, som är grundare av Clean Water For Everyone i Afrika som hittills har försett över 250 000 personer med rent vatten och nu jobbar med ett fintechbolag som heter Esusu som framförallt jobbar med credit scoring och gruppsparande. Ni kan läsa mer om Esusu på Forbes här.

I helgen var i alla fall Abbey här och hälsade på, så vi tog vårt vinnande koncept från NYC (brunch som aldrig tog slut) och jag introducerade honom för några andra vänner här i Stockholm. Man älskar ju när restaurangen kommer ut med sockervadd till efterrätt. Vi pratade affärer, investeringar, bolagsbyggande, infrastruktur för vatten, vänskap och relationer i flera timmar innan vi gick vidare till Nobis som kvällen till ära hade riktigt skön musik och fler vänner anslöt sig allt eftersom.

Jag lovade ju när jag hade varit i New York att jag skulle återkomma angående en diskussion som jag och Abbey hade och jag tänker att det passar bra nu när han precis har varit här hela helgen!

Social impact investor eller bara investor in general? Abbey frågade mig när jag delade med mig om min vision om Cygnus och hur den typen av tillgångsallokering skulle kunna rädda många privatsparare som annars väljer att sälja under recessioner och sen aldrig vågar investera igen om jag ansåg mig vara en ”vanlig investerare” eller en någon som investerade med ett ”större syfte”. Jag blev tyst ett tag och insåg sen att när det kommer till Cygnus så handlar det inte alls om att jag är en investerare. Jag är en entreprenör. Och jag såg en lucka, förstod hur Cygnus som lösning skulle kunna hjälpa andra och ville därför bygga vidare Cyg. Jag har alltså inte (trots att säkert många tror det) någon våt dröm om att bli förvaltare (tvärtom, jag funderar ofta på om jag verkligen kan tänka mig att byta ut min nuvarande frihet mot att sitta inne på ett kontor 12 timmar om dagen), men vill bygga min idé, min produkt – för att jag tror att den kan hjälpa andra.


De senaste två åren har jag verkligen haft turen att träffa och lära känna otroliga människor. Jag är tacksam – varje dag – över hur mitt liv ser ut idag eftersom jag minns vilket helvete det var för bara 9 år sen. 

/A

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.