Del 1: The Everything Bubble: The Endgame for Central Bank Policy

Okej, först hade jag någon föreställning om att jag skulle sammanfatta boken i ett enda inlägg men kommer istället att ge er en serie av centralbanksinlägg framöver. HÄRLIGT VA?!

Btw, vad säger det om mig om jag bad en vän muntra upp mig för ett par dagar sedan och jag då fick bilder på Stefan Ingves skickade till mig? 🙁


Min favoritgraf i hela världen <3

Eftersom jag precis läst den makalöst fantastiska boken The Everything Bubble: The Endgame for Central Bank Policy av Graham Summers så tänkte jag att ni kunde få en sammanfattning här på bloggen. För er som inte orkar läsa varken boken eller hela sammanfattningen kan ni dock få situationen vi befinner oss i förklarat med en enda mening här: We’re all screwed.

Boken är alltså uppdelad i två huvuddelar, i första delen går Summers igenom hur the Fed tillkom och vilka händelser som lett till att vi befinner oss i den situation vi gör idag. Det tänkte jag dock gå in lite kortare på och sen fokusera mest på del två som behandlar framtiden. Men det kommer i ett (eller flera) senare inlägg.

Så, hur hamnade vi här? 

1913 skapades the US central bank, eller Federal Reserve (the Fed), för att skapa ett centraliserat banksystem för att undvika framtida finansiella kriser (oh the irony). År 1933 började president Franklin Delano Roosevelt att skilja på USD från guld och inledde processen att göra USD helt till en fiatvaluta. President Richard Nixon tog år 1971 bort den sista länken mellan USD och guld vilket möjliggjorde ytterligare pengatryckande (wiiie) och USA kunde öka sitt skuldberg till massiva nivåer som endast kunde betalas med USD (det här gjorde dock inte så mycket, eftersom ju mer skulderna växte, desto mer USD kunde de trycka – problem solved).

Från Dagens Industri 2018-10-15: ”Oro råder för att skulden ska gå överstyr” haha

Senare valde fd Fed ordförande Alan Greenspan att ignorera det faktum att USAs skuldberg blev större och större under 19 år vilket har lett till att the Fed idag inte har något annat val än att försöka bota tidigare finanskriser med nya bubblor. Vi fortsätter alltså att skjuta all risk framför oss genom att förflytta den till nya tillgångsklasser istället för att bita i det sura äpplet.

Wiiiiiiie

Kom ihåg igen att the Fed alltså startades för att UNDVIKA finansiella kriser men det enda de har lyckats hittills med är att skapa ett ofrånkomligt skuldberg som ingen av de politiska karriäristerna (som de som jobbar på centralbanker faktiskt är) vill ta itu med under deras mandatperiod, eftersom de inte vill gå till historien som den som spräckte det finansiella systemet. Toppen!!! 😀

…Det enda problemet är dock precis som jag sa ovan att det här leder till att det skapas nya bubblor när en tidigare bubbla spricker och skapar en finansiell kris. Men vi kan väl titta på hur det har sett ut de senaste dryga 20 åren?

Mellan 1996 – 2000 skapades den så kallade it-bubblan. För att rädda oss ur krisen skapades en bubbla i en lite mer senior tillgångsklass – nämligen bostäder – mellan 2003 – 2008. Men, inte är väl the Fed så dumma att de gör samma typ av misstag en gång till? Eller?

Jodå. Sedan 2009 har vi skapat den så kallade ”everything bubble” som jag också kommer att beskriva i mer detalj i ett eget inlägg senare (längtar redan <3).

Innan vi avslutar del 1 av min centralbanksrant tänkte jag förklara vad QE är eftersom det är viktigt att förstå till de kommande delarna. QE, alltså quantitative easing är ett sätt för centralbankerna att stimulera ekonomin genom att köpa obligationer från företag och stater. När efterfrågan på obligationerna ökar (eftersom centralbankerna höjer efterfrågan) så blir räntan lägre vilket signalerar att det är enklare att få finansiering för nya lån. Detta leder alltså i sin tur till att företag och stater lånar mer pengar eftersom det är billigt och ekonomin tuffar på.

Bra va?

…Hold my beer.

Två saker är viktiga att ta med sig här. För det första så leder detta till att krediterna blir högre och till slut står man i ett sådant läge att ens en liten räntehöjning blir extremt kännbar för låntagarna – precis som vi ser på privatsidan nu när många lånat till bostäder som de inte har råd att bo kvar i om räntan höjs till 3-5 procent.

Det andra, som är ännu värre, är att centralbanker inte får köpa statsobligationer direkt från staten eftersom det hade varit att trycka pengar och man får inte trycka pengar hur som helst (vilket de löser på ett ineffektivt och dyrt sätt) utan istället köps statsobligationer upp av så kallade primary dealers som köper upp statsobligationer med syftet att sälja dessa vidare med pålagda avgifter. MEN(!) vilka är dessa primary dealers då? JO, nu kommer vi till poängen. Det är ofta storbankerna. Så, bankerna köper upp statsobligationer, lägger på en avgift och säljer dessa vidare till centralbanken.

Tada!!! Nu kan staten låna MER pengar, eftersom det är BILLIGT, och bankerna kan tjäna MER pengar eftersom centralbanken betalar. Det här leder till att centralbanken ger bort pengar till banker och kan göra insolventa banker solventa och kallas därför för att minska systemrisk i banksystemet.

What. The. Fuck?

Japp. Det är sant.

…Jag har börjat med en annan bok på samma ämne, nämligen A History of Central Banking and the Enslavement of Mankind av Stephen Goodson. Väldigt bra och jag rekommenderar verkligen att man läser båda två, men kanske i omvänd ordning. Så börja med Goodson och avsluta med Summers!

6 Comments

  1. Intressant och läsvärt, som vanligt. Jag hoppas få höra mer om dina tankar kring hur man kan skydda sig, i den mån det är möjligt, när bubblan(-orna) brister.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.