Tack(!) och guld

Wow, vad fina ni är. Har fått så mycket kärlek efter senaste inlägget! Vi kom hem en dag senare än planerat från Skåne eftersom vi glömde lägenhetsnyckeln i Ystad. Skönt att vi kom på det innan vi klev på tåget hem i alla fall. Jag har hunnit träna två pass, skriva, spela in ett avsnitt Outsiders, käka middag med en vän och gå förbi Ishtar en sväng. Skönt att bara kunna dyka upp spontant hos vänner och prata av sig om livet.


Eftersom jag fick så mycket kärlek så vill jag ge lite tillbaka, så vad passar inte bättre än ett inlägg om guld?

Låt oss börja från början. Vi prenumererar på Real Vision (tänk dig ett Netflix för alla finansnördar, grym investering) och såg precis ett avsnitt om just guld. Jag tänkte, innan jag går in på min strategi och mina tankar om guld, först sammanfatta take aways från programmet.

Första frågan vi kanske ska besvara är – varför just guld? Varför inte någon av de andra ädelmetallerna eller något annat grundämne? – Först och främst får vi exkludera gaser, allt som reagerar med luft och det som är radioaktivt (vi vill ju inte dö för pengar, eller?) och efter ett par parametrar till står vi kvar med fem (av dagens totalt elva) ädelmetaller: guld, silver, palladium, platina och rhodium. Rhodium upptäcktes först år 1803 och Palladium år 1802, och vid det laget hade vi redan använt guld som valuta länge. Platina användes som valuta bland annat i Ryssland förr, men eftersom det var cirka 2,5 gånger så billigt som guld på 1800-talet så har inget land använt det som valuta sen 1846. Så har vi två kvar, guld och silver. Silver (men som också har använts som valuta historiskt) rostar och guld återstår.

  • Guld är inte en spekulativ position. Det är en försäkring mot t ex inflation.
  • De flesta andra valutor är endast löften om senare betalning, med guld får/ger du betalt med en gång. En ”skuldfri” tillgång, skulle man kunna säga.
  • Historiskt har man lyckats förstöra alla andra valutor förutom just guld genom inflation vilket senare har lett till att valutan har blivit värdelös.
  • Guld är immunt mot inflation eftersom du inte kan kopiera en tacka som du kan trycka fler sedlar.
  • Det är extremt svårt och kostsamt att gräva efter guld och sedan att producera. Från att man hittar källan tills man kan vänta sig att guldet ”produceras” tar det 10-20 år.
  • Det är billigare att behålla gruvor och driva dem med förlust än att lägga ned dem vilket gör att risken i att köpa gruvbolag är väldigt hög – framförallt om gruvbolaget går med förlust. Detta kallas för ”mines die hard”.

I min tillgångsallokeringsstrategi Cygnus ligger alltid mellan 10-20 procent av kapitalet viktat mot guld. Jag har skrivit det tidigare men det tål att upprepas, jag spekulerar inte i guldpriset, utan det är en försäkring. Beroende på marknads- och konjunkturläge allokerar jag mellan aktier och guld (hur stor del av kapitalet som placeras i softs beror delvis på relativ avkastning och sen läggs en fundamental analys på). Om till exempel räntan höjs kan det vara en parameter som leder till att kapital flyttas från aktier till guld osv.

Så, guld. I senaste avsnittet av Outsiders diskuterade vi vad jag tittar på när jag letar efter nya råvarucase och jag lyfter bland annat vilka aspekter som är viktiga att titta på när man funderar över tillgång och efterfrågan av den råvara som man är intresserad av. För det är ju så, att priset råvaror precis som för alla andra tillgångar beror på relationen mellan tillgång och efterfrågan.

Idag är Kina (som med mycket annat) faktiskt världens största guldproducent. Det är också det land som importerar mest guld. Allt är mest i Kina, hehe. Men, för att återgå till tillgång och efterfrågan.

Vi vet att vi sedan 1950-talet har grävt fram över 190 000 ton guld(!) som har använts till följande:

Utöver dessa 190 000 ton finns ungefär ytterligare 54 000 ton i reserv under mark (Metals Focus; GFMS, Thomson Reuters, US Geological Survey, World Gold Council).

Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket guld som finns kvar och som vi nämnde i senaste Outsiders spekulerar vissa i att vi nått peak gold. Det vi måste tänka på, igen, är att även om vi skulle finna en ny källa så är det extremt kostsamt att starta upp en gruva (och ännu dyrare att stänga ner).

Tillgångssidan på guld är alltså både enkel och svår att fundera över. Så hur ser det ut med efterfrågan? Guld används alltså till största del för att göra smycken och för privata investeringar. Då kan vi anta att det är ungefär så det kommer att se ut i framtiden också. Frågor som generellt bör besvaras när man analyserar en råvara och tittar på hur efterfrågan ser ut idag och kan se ut framöver skulle kunna vara följande:

  • Användningsområde: Vad används råvaran till idag?
  • Kommer dessa användningsområden att vara samma i framtiden?: Om vi till exempel väljer att titta på industrisilver så vet vi att cirka 35 procent används i elektronik, kommer det att se ut så även i framtiden?
  • Vad kan ersätta råvaran om den blir för dyr?: Fundera på till exempel GMO och spannmål eller om ett annat, billigare material, kanske skulle kunna ersätta silver i elektronik.
  • Nya produkter som behöver råvaran i framtiden?: Precis som en råvara kan ersättas av annat material så kan vi även finna nya användningsområden för råvaran. 
  • Fundera på vem/vilka som använder råvaran: Vi måste alla äta till exempel (småsparares favoritexempel för att motivera aktieköp i ICA eller Axfood) och då kan t ex jordbruksråvaror (förutsatt att de är billiga alltså) vara intressant att titta på.

Sidospår, men viktigt när du vill analysera råvaror generellt. Eller aktier. Du skulle kunna översätta hela tillgångs- och efterfrågansanalysen till bolags produkter istället.

NU tänker jag unna mig ett glas sauvignon blanc till bokskrivandet!

/A

1 Comment

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.