Chanel, stökig börs och tillgångsallokering

Efter min massage i tisdags tog jag och Micke en lunch på Vau Du Ville på Norrmalm, de har en sallad med sotad tonfisk och mango som tidigare fanns på Zink Grill innan de stängde igen för något år sedan. På vägen från restaurangen och hem sprang vi in i en samarbetspartner och vän som hade med sig en stor bukett blommor till mig. Blev SÅ glad. Efter det mötte jag upp Ishtar på Riche innan vi tog ett krismöte på Chanel och jag kom ut med ett par nya diamantörhängen. Oh well, sånt händer, hehe.

Bild på själva örhängena hittar ni på instagram (annasvahnse)!


MEN till något mycket viktigare än konsumtion (jag är inte ett big fan egentligen), nämligen börsen som har varit lite stökig det senaste.

OMXS30 ett år

Jag har skrivit det flera gånger innan men det här är inte helt otypiskt innan en större nedgång. Vi såg till exempel samma sak under IT-bubblan. Läs mer om rekyler under nedgång här. Utöver det rent tekniska så kan vi addera stigande ränta, handelskrig, extremt låg arbetslöshet som inte lämnar så mycket över till uppsidan och höga multiplar generellt.

Jag pratar ju ofta om tillgångsallokering och idag är inget undantag. I avsnittet av Outsiders som släpps imorgon så pratar vi bara om hedge och framförallt om hur jag byggt strategin i tre steg. Övergripande och utan att gå in på detaljer ser processen ut enligt nedan.

Steg 1: bestäm allokering mellan guld/softs/aktier. När vi tittar på relativvärdering mellan tillgångsslagen har vi valt att jämföra S&P 500 mot guld samt S&P 500 mot ett index som vi satt ihop själva bestående av totalt åtta likaviktade tillgångar. Vi har satt upp hard limits där vi sedan innan skapat riktlinjer för hur tungt viktad portföljen får vara som max inom respektive tillgångsslag. Efter relativvärdering gör vi en omvärldsanalys där vid byggt upp ett poängsystem som finjusterar allokeringen. När första steget är klart har vi alltså en klar allokering mellan dessa tre tillgångsslag.

Så här har utvecklingen sett ut sedan 1998 för våra tre tillgångsslag. 

I grafen nedan ser vi hur S&P 500 har utvecklats jämfört med softs sedan 1998.

Här kan vi till exempel tydligt se att S&P 500 jämfört med softs just nu är extremt dyrt och därför väljer vi att allokera en större del av kapitalet mot softs snarare än aktier.

Här ser vi att guld mot aktier är högre värderat, vilket alltså betyder att guld får en mycket mindre andel av kapitalet.

Steg 2: Ponera att vi efter relativvärdering och kompletterande omvärldsanalys kommer fram till att allokeringen i portföljen ska se ut enligt nedan.

Även om vi nu vet hur fördelningen mellan tillgångsslagen ska se ut så måste vi nu fundera på vilka tillgångar som ska ligga inom respektive del och hur vi ska vikta dem. Med softs ser processen ut ungefär som i del 1, vi tittar alltså på relativvärdering mellan de åtta som ingår i vårt index och kompletterar sedan med en kvalitativ analys där vi bland annat tittar på produktion/efterfrågan/väder/politiska faktorer och annat som påverkar priserna. För aktier har vi skapat en ”value screener” där vi sorterar fram de lägst värderade bolagen som vi sedan investerar i (efter steg 3).

Steg 3: När vi vet vad vi vill investera i så måste vi optimera implementeringen av dessa tillgångar. Det här är min partners styrka. Han jobbar med systematiska strategier för att helt enkelt (okej, kanske inte alls så ”enkelt”) se till att vi kommer in i varje tillgång i rätt läge.


Så, det var enkelt förklarat hur vår strategi ser ut som vi just nu fortsätter att finjustera. Hela konceptet handlar om att ”köpa billigt och sälja dyrt” men applicerat på hela marknader istället för enskilda bolag till exempel!

/A

 

3 Comments

  1. Kanonbra inlägg, tack!

    Just detta nörderi tycker jag är väldigt givande, men som många andra i din målgrupp (?) är det få privatpersoner som har tillgång till de verktyg som professionella investerare använder för att skapa egna index etc.

    För denna analysen, kör ni excelsnurror med script som hämtar data fån bloomberg eller annat eller vad använder ni er av.

    Det hade varit intressant med ett inlägg från Micke (eller ett som du skriver åt honom) där han beskriver hur han går tillväga för att hitta rätt läge.än efter att du satt strategin. Jag förstår att det beror på en mängd olika faktorer men finns det någon grundregel för när han säger att det är dags att avvakta eller investera?

    Jag gör antagandet att ni började vikta över till softs för ett tag sen, hur har ni sedan dess gått tillväga och i vilken omfattning? Sålt av en större mängd aktier för att ligga likvid/korta räntor och stegvis gått över till softs eller har strategin sett ut på annat sätt?

    Tack för en bra blogg!

    1. Hej Desirée! Micke är inte involverad alls i strategin, det är en modell som jag bygger med en annan (som vill vara anonym) partner som har över 10 års erfarenhet av systematiska strategier och trading.

      Vad gäller hur vi skapat indexen så har vi gjort dem själva i excel, jag kan pilla ihop dem själv men min partner är bättre på just den delen. Finns diverse guider om hur man gör (man behöver alltså inte speciella programvaror).

      Det är en modell/strategi som vi arbetat med i över ett år, och som vi lagt mycket tid och en hel del pengar på för att få tag på data. Det är alltså inte något som går att ”kopiera” rakt av, men eftersom det är en strategi som jag förvaltar efter så vill jag såklart lyfta den i bloggen!

      Vad gäller att optimera implementeringen som du ville att min partner skulle skriva mer om så är det systematiska strategier. Detta skiljer sig åt från den diskretionära delen som övriga strategin bygger på.

      Jag skrev inlägget mest för att så himla många har frågat vad jag egentligen pratar om när jag nämner min tillgångsallokeringsstrategi, men förstår att det här inte är ett sätt som den vanliga spararen kan ta efter. Min förhoppning är att istället sätta press på emittenter och banker för att de ska komma med liknande produkter i sitt produktutbud!

      När vi allokerar om mellan tillgångsslagen gör vi det direkt. Om det t ex handlar om att förflytta 2 % av kapitalet från aktier till guld så avyttras helt enkelt 2 % av kapitalet i aktier för att sen köpa guld. Vi har inga räntor alls i strategin!

  2. Glöm bara inte bort att softs/ags nästan notoriskt handlar i contango (vilket resulterar i att de ofta levererar en negativ roll-yield), vilket gör att de under långa perioder (skulle vilja hävda, i normalfallet) har en mer eller mindre jobbig motvind att ta sig igenom. Priset på råvaran är bara en komponent, vars utveckling kan skilja sig avsevärt från den avkastning man faktiskt får genom att ta en position på den (normalt handlar man ju futures, vilka måste rullas…vilket alltså kan kosta i form av en negativ roll-yield). Gas (vilket förstås inte är en soft, även om det är flyktigt:-) är ju det värsta exemplet, men även corn, wheat, cocoa, cotton, etc, har i princip negativa ”riskpremier”. Kan vara bra att ha det i bakhuvudet, iaf om man pratar mer strategiska allokeringar till olika tillgångsslag. Som en trade kan det ju bli hur bra som helst, om timingen är den rätta, men man bör vara medveten om att man i snitt har tiden emot sig när man investerar i softs/ags (åtminstone historiskt, kanske ska tilläggas). Anyway, intressant att du inte bara snöat in på aktier/oblisar, som så många andra;-) Keep up the good work…

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.