ANNA SVAHN

Meny Stäng

Värdeskapande eller konsumtion?

Katten på bilden var den som sprang efter oss på stranden förra veckan. Den hade, som ni ser, gigantiska tassar i relation till resten av kroppen vilket fick mig att tänka på människors belåning i relation till sin inkomst. Katten är alltså en kreditbubbla.

Problemet är att vi, när vi upplever att vi har större tillgångar, tenderar att spendera och konsumera mer, även om det egentligen bara handlar om att vår bostad ökar i pris. I takt med stigande bostadspriser så belånar vi våra bostäder för att frigöra kapital att konsumera. Hur många känner du som antingen belånat upp sin bostad för att kanske köpa en bil eller för att renovera? Så länge bostaden fortsätter att stiga i pris och räntorna är låga är du förhållandevis säker men om räntor höjs, vilket kan leda till att många tvingas sälja sina bostäder för att de inte har råd att bo kvar och bostadspriserna således faller kan det sluta med att du står med en nettoskuld efter att din bostad är såld.

Peter Schiff förklarar i boken ”How An Economy Grows And Why It Crashes” att det finns fyra sätt att hantera överskott av pengar (eller annat för den delen). Du kan 1) spara dem och lägga dem på hög eller 2) konsumera dem i samma takt som de kommer in, 3) ta risk genom att investera dem och 4) ta risk genom att låna ut dem.

Som kapitalinnehavare har du här ett val. Beroende på vilket av dessa fyra alternativ du väljer så är det mer eller mindre värdeskapande för dig, för andra eller för samhället. Första alternativet, att spara dina pengar är det absolut säkraste. Här finns en garanti för att du inte förlorar någon del av kapitalet men å andra sidan kommer det inte att växa heller, oavsett vad så har du dock precis det du lagt undan för framtiden om kapitalet behövs då. Om du istället väljer att konsumera ditt kapital i samma takt som det kommer in så kan du hitta kortsiktig njutning men förlora den långsiktiga säkerheten (tänker t ex här på att en av fem svenskar inte klarar av en oförutsedd utgift på över 8 000 kronor utan att ta lån). Om du istället investerar pengarna så finns möjligheten att se dem växa på lång sikt men också risken att bli av med delar eller hela sitt kapital. Sista alternativet, utlåning, är också ett sätt att sätta kapital i rörelse och samtidigt ta risk. Jag tänkte att vi skulle kolla närmre på hur Schiff kategoriserar kategorin för utlåning.

Det finns lån i olika kategorier. Du kan låna ut pengar till företag (eller personer) som är i behov av kapital för att ha möjligheten att bygga något värdeskapande. Att investera i start ups är ett klassiskt exempel på hur du som investerare kan riskera kapital för att andra ska ha möjlighet att kunna bygga något som eventuellt kan generera avkastning till dig i framtiden. Den här typen av lån kategoriserar Schiff inte så konstigt som ”företagslån”.

Konsumtionslån däremot, skapar inget långsiktigt reellt värde som kan generera avkastning. Tyvärr är detta ändå ett av de absolut vanligaste lånen som tas av privatpersoner idag. Att låna pengar för att konsumera skapar på sikt kreditbubblor.  När du som privatperson ska ta ett lån, tänk noga efter en extra gång och fundera på om det skapar ett reellt värde eller om det i själva verket handlar om dålig ekonomisk planering från din sida.

Den tredje typen av lån enligt Schiff är så kallade ”akutlån”. Alltså om något oförutsett sker som kräver lån för överlevnad (rent krasst). Den här typen av lån är inte heller direkt värdeskapande men å andra sidan är det en nödvändighet om det behövs.

Hur tänker ni kring belåning?

/A

© 2019 ANNA SVAHN. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.